Facken stödde fredsavtalet men kritiserar pristagaren Santos politik Fredsmarsch i Bogota efter folkomröstningens nej uppmanar parterna att inte ge upp om ett fredsavtal. Foto: AP/Fernando Vergara.

Facken stödde fredsavtalet men kritiserar pristagaren Santos politik

Colombia Arbetet med fredsavtalet i Colombia ger president Juan Manuel Santos Nobels fredspris. Colombias tre fackliga centralorganisationer arbetade mycket aktivt för ett ja, också för jobbens skull. När folket med liten marginal röstade nej till avtalet, finns risk att utvecklingen mot bättre arbetsvillkor i landet stoppas.
Gert Lundstedt
7 okt 2016 | 08:30
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Efter mer än fem decennier av inbördeskrig och efter nära fyra års fredsförhandlingar fanns stora förhoppningar om en nystart för Sydamerikas tredje största ekonomi, Colombia. Ett fredsavtal skulle ge bättre ekonomi som i sin förlängning skulle reformera arbetsmarknaden.

Colombias arbetsmarknad

  • Facklig anslutning: Lägre än 5 procent.
  • Informella sektorn: 63,7 procent av arbetstagarna (2013, utanför jordbrukssektorn).
  • BNP-tillväxt: Cirka 3,1 procent (2015).
  • Inflation: 5,0 procent (2015).
  • Arbetslöshet: 10,1 (2014).

Källor: Utrikespolitiska institutet, Världsbanken.

TCO, LO och Svenskt näringsliv genomförde 2002–2012 ett arbetsmarknadsprogram i Colombia för bättre förhandlingsklimat mellan arbetsmarknadens parter.

 

+ Expandera
Landets tre fackliga centralorganisationer CUT, CTC och CGT uppmanade samfällt colombianerna att rösta ja till fredsavtalet i folkomröstningen i söndags. Men nejsidan vann, med bara 55 000 rösters övervikt, och nu fördröjs inte bara lösningen av den väpnade konflikten. En direkt konsekvens av resultatet var att den nationella valutan peson genast föll mot dollarn. Välbehövligt kapital, investeringar och arbetstillfällen uteblir, och en reformering av arbetsmarknaden fördröjs. Runt 60 procent av arbetsmarknaden består av den informella sektorn.

Få har kollektivavtal

Inför folkomröstningen sade Luis Alejandro Pedraza, ordförande för den största centralorganisationen CUT, att arbetstagarna är de som har lidit mest av intolerans, stigmatisering och förföljelse och därmed har störst intresse av att ett fredsavtal kommer på plats. CUT organiserar bland andra lärare, den yrkesgrupp som tillsammans med bananarbetare har kollektivavtal i någon nämnvärd omfattning (totalt omfattas knappt fem procent av landets löntagare av kollektivavtal).

Samtidigt har företrädare för facken understrukit att fredsavtalet inte skulle innebära ett ja till den nyliberala politik som landets president och fredsförhandlingarnas initiativtagare, Juan Manuel Santos, står för. Utifrån CUT:s perspektiv har Santos politik eliminerat såväl arbetsrätt som fackliga rättigheter.

Helt olika syn på skattereform

Arbetsvärlden har förgäves sökt representanter för de tre fackliga centralorganisationerna för en kommentar om hur de kommer att arbeta vidare för en varaktig fred, och vilka konsekvenser valresultatet får för arbetsmarknaden.

Arbetsgivareorganisationen ANDI å sin sida skriver i ett mejl till Arbetsvärlden att det ännu är för tidigt att säga något om vilka konsekvenser folkomröstningens resultat får för arbetsmarknaden. Man hänvisar till ordförande Bruce Mac Masters uttalande där han efter omröstningen pekar på ”vikten av att landet, då det står inför sin största utmaning på mycket länge, agerar moget och enas kring ett nationellt mål”.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens förslag om en skattereform med väsentligt sänkta arbetsgivaravgifter, och ser det som en väg till ett starkare och mer konkurrenskraftigt näringsliv. CUT kallar skattereformen en ”plundringsreform”.

Ett land med lågt rättighetsindex

Åren av väpnad konflikt har inneburit mord och attacker på fackföreningsaktiva och Colombia anses som ett av världens farligaste länder för fackligt verksamma. I Världsfackets senaste globala rättighetsindex hamnar Colombia i gruppen länder med sämst arbetsvillkor.

Gert Lundstedt

/ Kontakta skribenten

7 okt 2016 | 08:30

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev