Till skillnad från andra sektorer har välfärdssektorn av naturliga skäl inte haft några stora varsel och uppsägningar under pandemin. Men antalet uppsägningar var 30 procent fler förra året jämfört med 2019, enligt Omställningsfonden.
Nu, under första kvartalet 2021, har uppsägningarna minskat igen. 316 personer blev uppsagda på grund av arbetsbrist under årets tre första månader, en minskning med 22 procent jämfört med samma period 2020. Det visar fondens Omställningsbarometer för årets tre första månader som presenteras i dag.
Bakom ligger främst beslut om neddragningar, men också nedläggning av verksamheter.
Anita Grönberg, verksamhetschef på Omställningsfonden. Foto: Omställningsfonden.
– Det har inte påverkats av pandemin utan på grund av budgetkrav hos respektive arbetsgivare. Och när det gäller lärare så handlar det till exempel om nedläggning av yrkesgymnasier – det är för få sökande elever till programmen, berättar Anita Grönberg, verksamhetschef på Omställningsfonden.
Allra vanligast är uppsägningar bland administratörer, därefter kommer lärare.
– När det gäller administratörerna handlar de i allra flesta fall om besparingskrav men också digitalisering och effektiviseringar.
Många uppsagda i sektorn får arbete förhållandevis snabbt. Den genomsnittliga tiden till ny sysselsättning är fem månader och 71 procent får nytt jobb medan 20 procent påbörjar längre studier. Omställningsfonden har sett samma sak som andra omställningsorganisationer: allt fler uppsagda väljer att studera.
– Vi har funnits sedan 2012, och de första åren var det kanske 5 procent som gick vidare till studier. För något år sedan var det runt 15 procent. Så vi ser att fokus ökar på studier.
De drabbas mest
De yrken som drabbas mest av uppsägningar i välfärden är enligt Omställningsfonden (antal personer första kvartalet 2021):
Administratörer (46)
Lärare (44)
Undersköterskor (21)
Elevassistent (17)
Behandlingsassistent/socialpedagog (16)
Källa: Omställningsbarometern, Omställningsfonden.
Omställningsfonden har också sedan 2017 ett avtal för att förebygga uppsägningar och varje år avsätts 250 miljoner kronor för detta. Genom fonden kan arbetsgivarna – både offentliga arbetsgivare och privata inom Sobona – få medel för kompetensutveckling i förebyggande syfte för att förhindra övertalighet.
Hälften av varslen på grund av nedläggning
Det sker också en del omflyttningar av verksamhet inom välfärdssektorn, en anledning kan vara när en verksamhet läggs över från kommunal regi till privata bolag. Eller när ett visst behov förändras. Anita Grönberg tar ett exempel: när ett stort antal HVB-hem lades ner för några år sedan efter att antalet ensamkommande flyktingbarn minskade kraftigt.
I Arbetsförmedlingens varselstatistik sticker välfärdsvarslen ut jämfört med pandemins stora varselsektorer: dels är antalet varsel låga jämfört med branscher som drabbats mycket av pandemins konsekvenser, men de sticker också ut för att runt hälften av varslen i just vård, omsorg och utbildning handlar om nedläggningar. När det gäller krisdrabbade branscher som hotell, restaurang, handel och delar av tillverkning, görs varslen betydligt mer sällan på grund av nedläggningar – exempelvis inom hotell och restaurang gjordes bara en tiondel av varslen i samband med nedläggning.