Natalia Rusak, nyanländ från Ukraina, har just kommit hem från sin sista arbetsdag som sommarvikarie på en inredningsbutik. Hon steg upp klockan fyra för att hinna i tid, så just idag orkar hon inte fundera på vad som blir nästa steg.
– Men imorgon ska jag börja tänka på det!
Natalia Rusak är en av omkring 42 000 ukrainare som kommit till Sverige under det senaste året. De flesta omfattas av det EU-gemensamma massflyktsdirektivet som ger ukrainare möjlighet att stanna i valfritt europeiskt land till den 4 mars 2023. Därefter ska direktivet omförhandlas, utifrån hur krigssituationen i Ukraina ser ut då.
Brist på barnomsorg
Men till dess behöver de barnomsorg, bostad, skolor. Och jobb och försörjning.
Sofie Carlsson sitter i Arbetsförmedlingens ledningsstab och har samordnat frågorna kring den svenska arbetsmarknaden och ukrainarna sedan krigsutbrottet.
– Då antog man att ukrainarna skulle ha en hög utbildningsnivå och god engelska, säger Sofie Carlsson. Det låg till grunden för våra analyser och förberedelser.
I verkligheten var många pensionärer. Och hela 80 procent var kvinnor som kom till Sverige med ganska små barn. Utan barnomsorg och med fortsatt ukrainsk skola på distans under våren fanns inte så stort utrymme för dem att ta sig in på arbetsmarknaden, menar Sofie Carlsson.
– Många stannade hemma med barn och hade förhoppningar om att snart kunna åka hem igen. Man måste vara medveten om att det var människor i svår kris som kom. Det är en jättestark drivkraft att vilja återvända i början av en flykt.
1600 inskrivna på Arbetsförmedlingen
Enligt Migrationsverkets statistik har det kommit drygt 42 000 personer från Ukraina till Sverige under 2022. Av dessa är cirka 24 500 i arbetsför ålder, mellan 18 och 64 år. Av dem är det bara 1600 personer är inskrivna på Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen förväntas möta arbetssökande främst via digitala kanaler och många fysiska kontor har lagts ned. Men den digitala vägen till inskrivning är stängd för både ukrainare och andra nyanlända som ännu inte har svenskt bank-id.
Bland de ukrainare som skrivit in sig på Arbetsförmedlingen har mer än hälften en högskoleutbildning, var femte har gymnasiekompetens och mer än var fjärde lägre utbildning än så. Det är en mindre andel som har bra engelska, så tolk behövs ofta vid besök.
Det finns information på både ryska och ukrainska på Arbetsförmedlingens hemsida, men mer kortlivade texter, som platsannonser, finns bara på svenska eller eventuellt engelska.
Inte rätt till SFI
Ukrainare har ännu inte rätt till mer än mycket grundläggande svenskundervisning. Svenska för invandrare, SFI, eller annan utbildning kan förhoppningsvis komma i gång nu i höst, då många börjat få sina kommunplaceringar.
I rekryteringsbranschen finns arbetsgivare som engagerat sig starkt för de krigsdrabbade ukrainarna. Beredskapslyftet är en ideell förening grundad av rekryteringsföretag och andra delar av näringslivet.
Under våren och sommaren anordnade organisationen bland annat en barnverksamhet på Nordiska muséet i Stockholm och jobbmatchning, både digitalt och i Spritmuseums lokaler. Organisationen lyckades på kort tid ordna jobb åt nästan hundra ukrainare och har på de meriterna fått 20 miljoner av Europeiska socialfonden för att fortsätta under namnet Ukrainian Professional Support Centre.
Målet är att under ett år hjälpa 1200 ukrainare i Sverige i arbete, närmare arbete eller göra stegförfyttning mot arbete.
Vi gestikulerade, de pekade i katalogen och vi pratade lite engelska.
En av dem som fick sommarvikariat genom Ukrainian Professional Support Centre är 29-åriga Natalia Rusak som slutade sitt jobb på inredningsbutiken idag. På butiken fick hon en svensk vän i Conny, som hjälpte henne mycket, och kollegor från både Ukraina och Polen. Hennes engelska är inte jättebra tycker hon, och svenskan har hon inte hunnit ta tag i.
– Men jag förstod vad kunderna ville genom att tänka logiskt. Vi gestikulerade, de pekade i katalogen och vi pratade lite engelska.
Alla planer är lite på vänt
Hon gillade verkligen den arbetsplatsen, men det var klart från början att det skulle ta slut. I dag har hon ett städjobb på ett hotell, men vill gärna jobba i affär igen och studera. Men alla planer är lite på vänt eftersom hon ännu inte har fått ett personnummer, den magiska nyckeln in i Sverige.
Natalia Rusak är utbildad ingenjör i Ukraina med det har hon inte jobbat med en enda dag, och kommer inte heller att göra.
– Det var mamma som sa åt mig att läsa det, men det passar mig inte!
Prio ett just nu är en bil. Natalia bor i Nynäshamn med sin man och resorna till jobbet i Kungens kurva tog två timmar enkel resa.
I bakgrunden maler den ständiga oron för familjen som är kvar i Ukraina.
– Min pappa och bror strider och min syster bor nära ett kärnkraftverk. Det är en farlig plats, men hon tycker inte att hon kan lämna staden och sitt jobb på banken. Hela dagarna känner jag mig orolig och stressad över det.
Det är ganska svårt för alla som är nya på svensk arbetsmarknad. Det vittnar både Arbetsförmedlingen och Beredskapslyftets projektledare Malin Crona om.
Finns det plats för dem på svensk arbetsmarknad för de ukrainare som har kortare utbildning?
– Ja! Skulle jag säga. Vi har arbetskraftsbrist i många sektorer, även för kortutbildade. Service, hotell och restaurang och vårdsektorn har stora behov. Och det finns ett stors intresse hos arbetsgivare att anställa, säger Arbetsförmedlingens Sofie Carlsson.
Malin Crona, projektledare Beredskapslyftet. Foto: Raphael Stecksén
Men även när det handlar om tillfälliga anställningar så är bristande språkkunskaper ett stort hinder. Trots den höga arbetskraftsbristen.
– Som rekryterande chef vill du känna igen något i ett cv, men kraven på igenkänningsfaktor är lite väl hög kan jag tycka.
Det säger Malin Crona med lång erfarenhet från rekryteringsbranschen.