Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Mål om lägst arbetslöshet i EU borta Statsminister Stefan Löfven (S) läser regeringsförklaringen i rikdagens kammare. Foto: Jessica Gow / TT

Mål om lägst arbetslöshet i EU borta

Regeringsförklaringen Regeringen har gett upp sitt mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Sverige har en bit bra kvar för att kunna mäta sig med länder som Tjeckien eller Tyskland. Men Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, berättar varför jämförelsen inte är helt rättvis.
23 jan 2019

”Ett tydligt sysselsättningsmål ska styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020.”

Så lät det när statsminister Stefan Löfven (S) läste upp regeringsförklaringen för riksdagen 2014, men icke denna gång. I måndags lyste formuleringen med sin frånvaro, efter att det tett sig allt mer osannolikt att målet skulle nås.

Det kanske inte är så konstigt, för Sverige har nämligen aldrig under tiden som EU-land haft lägst arbetslöshet i unionen. Och även om Arbetsförmedlingen nu understryker att Sverige har lägst arbetslöshet på tio år enligt deras siffror (7 procent i december) så är siffran långt ifrån EU-bästa. I siffrorna från Eurostat, som redovisar officiell statistik för unionen, har Sverige en arbetslöshet på 6,1 procent (november 2018) och betydligt högre arbetslöshet än Tjeckien, det land i unionen med allra lägst arbetslöshet på omkring 2 procent.

Också Tyskland ligger långt före med en arbetslöshet på drygt 3 procent.

Men jämförelserna haltar något, enligt Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

– Vi har en stark arbetsmarknad i Sverige där många arbetsgivare i dag vittnar om att det är svårt att hitta arbetskraft. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen är det lägsta på tio år. Att jämföra arbetslösheten internationellt kan vara svårt eftersom det finns strukturella skillnader mellan de olika länderna, säger Annika Sundén.

Sysselsättningsgraden en paradgren

Framför gäller detta sysselsättningsgraden, det vill säga hur stor andel av befolkningen som faktiskt deltar i arbetskraften. Där ligger Sverige redan bäst till sedan många år tillbaka.

– Både män och kvinnor deltar i arbetskraften. Det höga arbetskraftsdeltagandet innebär också att det är en större grupp som kan räknas som arbetslösa, säger Annika Sundén.

Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen, tillägger att den höga sysselsättningsgraden gäller i princip hur man än bryter statistiken.

Under 2019 och 2020 prognostiserar vi att sysselsättningen kommer fortsätta att växa

– Man behöver i princip inte titta på åldersgrupper, utan Sverige sticker på sista tiden ut med högst sysselsättningsgrad generellt, nästan oavsett hur man gör indelningarna, säger Håkan Gustavsson.

Visserligen, påpekar han, är kriterierna generösa för att räknas som sysselsatt.

– Du ska ha utfört åtminstone en timmes arbete under mätveckan. Men jobbtillväxten i Sverige sker framför allt i arbeten som uppgår till 35 timmar och mer i veckan och den sker i form av fasta anställningar, säger Håkan Gustavsson.

Han bekräftar också att Sverige har den högsta sysselsättningsgraden på 25 år, vilket Stefan Löfven lyfter fram i regeringsförklaringen.

Skillnader hos studerande

Annika Sundén påpekar att det i Tyskland är vanligare att kvinnor inte arbetar.

– Samma sak gäller för Tjeckien. Dessutom räknas ungdomar som går på yrkesutbildningar och lärlingsprogram i Tyskland som sysselsatta, medan man i Sverige kan säga att en tredjedel av de arbetslösa också är studerande.

Att Sverige på senare år haft en hög nivå på flyktinginvandringen är en annan utveckling som bidragit till att arbetslöshetssiffran inte är lika låg.

Arbetslösheten finns främst bland utomeuropeiskt födda och personer som saknar gymnasieexamen

– Nyanlända behöver en viss tid på sig för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Så fort de får uppehållstillstånd skrivs de in på Arbetsförmedlingen och räknas in i arbetskraften, vilket är bra eftersom det innebär att de är närmare ett jobb, men det påverkar så klart statistiken, säger Annika Sundén.

Ser man till gruppen inrikes födda med gymnasieexamen är arbetslösheten däremot nästan obefintlig.

– Arbetslösheten finns främst bland utomeuropeiskt födda och personer som saknar gymnasieexamen. De är de här grupperna som har svårast att få fäste på arbetsmarknaden och det behövs en mix insatser som kan leda till jobb, säger Annika Sundén.

För Sveriges del puffar hon för ytterligare ett mått som speglar en stark arbetsmarknad.

– Det är bra att titta på långtidsarbetslösheten, det vill säga andelen av de arbetslösa som varit arbetslösa i 12 månader eller längre. Här ligger Sverige bättre till: 20 procent jämfört med 29 procent i Tjeckien och 41 procent i Tyskland, säger Annika Sundén.

23 jan 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.