Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Lyft för sjukvårdstolkar genom ny upphandling Foto: Bertil Ericson/Scanpix/TT
Låga tolkarvoden har skapat brist på de viktiga sjukvårdstolkarna. Men förbättringar är på gång.

Lyft för sjukvårdstolkar genom ny upphandling

Tolkbrist Tolkarvoden som inte har höjts på decennier äventyrar patientsäkerheten i vården. Men idogt fackligt arbete har bidragit till ett jättelyft för tolkar i Stockholm, som kan få nationell efterföljd.
6 Feb 2015

Det finns för få auktoriserade sjukvårdstolkar och det äventyrar patientsäkerheten. Orsaken till bristen är att sedan tolkförmedlingarna privatiserades på 90-talet har arvodet för auktoriserade sjukvårdstolkar stått stilla och halverats i värde. Eftersom majoriteten av tolkarna arbetar som uppdragstagare har inga kollektivavtalsförhandlingar kunnat genomföras.

För rättstolkar däremot löstes problemet med de låga arvodena genom att staten gav Domstolsverket i uppdrag att ta fram riktlinjer för en rimlig ersättning och med årlig uppräkning som för övriga arbetsmarknaden. Följden har blivit att en rättstolk idag tjänar dubbelt så mycket som en tolk med specialkompetens på sjukvårdsområdet.

Yrkesstatusen för auktoriserade sjukvårdstolkar har rasat och många har lämnat yrket. Därmed äventyras patientsäkerheten eftersom alltfler icke-auktoriserade tolkar anlitas av tolkförmedlingarna.

Vad det har betytt i praktiken blev tydligt när förlossningsläkaren Annika Esscher förra året presenterade sin forskning om konsekvenserna av att läkare och patient inte förstår varandra. Till Sveriges Television sa hon:

– Bland de fall som vi undersökte hittade vi flera dödsfall där vi anser att bristande tolkning och brister i kommunikationen bidrog till att kvinnan faktiskt dog. En allvarlig kritik.

Mer dubbelt så högt arvode

Fast nu kan en förändring till det bättre vara på väg efter att Stockholms läns landsting – en stor beställare av tolktjänster – upphandlat ett nytt avtal med tolkförmedlingar de anlitar.

Chris Kosanovic, ordförande i Visions avdelning Rikstolk.

Chris Kosanovic, ordförande i Visions avdelning Rikstolk.

Inför upphandlingen agerade Chris Kosanovic, själv tolk sedan länge och ordförande i fackförbundet Visions avdelning Rikstolk som sedan 1990-talet slagits för förbättrade villkor för auktoriserade sjukvårdstolkar. Eftersom Rikstolk inte är förhandlingspart framförde de sina synpunkter via Visions ordförande inom landstingsavdelningen. Kravet var tydligt: för att komma till rätta med dålig tolkkvalitet framhölls väsentligt förbättrade arvoden enligt Domstolsverkets taxor.

Och enligt det nya avtalet får nu auktoriserade sjukvårdstolkar som arbetar åt landstinget lika mycket betalt som auktoriserade rättstolkar. Ett mer än hundraprocentigt arvodespåslag. Dessutom ska reseersättning utgå. Avtalet har överklagats till Kammarrätten – invändningar har gjorts mot upphandlingsproceduren men inte om arvodena i sig – och området är därmed visserligen avtalslöst tills tvisten avgjorts. Men det oroar inte Rikstolks Chris Kosanovic.

– Varje ny upphandling överklagas men går sedan igenom. Och tolkförmedlingarna i Stockholm har redan gått ut och sagt att man lägger sig på Domstolsverkets nivå för arvoden och reseersättning medan överklagandet pågår.

Kan bli vägledande för andra

Betydelsen av att en stor tolkbeställare som Stockholms läns landsting bestämt sig för att betala rimliga tolkarvoden ska inte underskattas menar Chris Kosanovic.

– Det kommer definitivt att vara vägledande när det går igenom. Landstinget i Kronoberg och region Västra Götaland har redan tidigare anpassat sina arvoden efter Domstolsverkets taxa.

Men det är inte bara arvoden och tolkyrkets status som nu förbättras.

– Viktigt är att rätts- och patientsäkerheten värnas, framhåller Chris Kosanovic.

Anna Nergårdh, Stockholms läns landsting.

Anna Nergårdh, Stockholms läns landsting.

Stockholms läns landsting, som under många år handlat upp de billigaste tolktjänsterna, anger nu just patientsäkerhet som skäl till att betala auktoriserade sjukvårdstolkar lika bra som auktoriserade rättstolkar.

– Betydelsen av god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten lyfts alltmer fram för alla patientgrupper. Jag tror att förståelsen därmed ökat för att auktoriseringen av sjukvårdstolkar behövs för att kunna höja kvaliteten på tjänsten, säger Anna Nergårdh, chefsläkare med ansvar för att samordna arbetet med patientsäkerhet och kvalitetsfrågor.

– Inte minst utifrån nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet där information och patientens delaktighet i vården betonas.

Det nya avtalet ger också, menar Chris Kosanocvic, ”ett incitament” för tolkar att vilja arbeta inom vården.

Fortsätter påverka

Hur kan då Rikstolk och facket driva segern vidare så att den blir verklighet i fler landsting och på sikt i hela Sverige?

– Dels ska vi kontakta den nya regeringen, dels kommer vi kontakta Sveriges kommuner och landsting igen. SKL har hittills sagt nej och hänvisat till kommuner och landstings självbestämmanderätt. Men de kan gå ut med en rekommendation, något som brukar ha effekt.

Fram till nu har Rikstolk/Vision lyckats förhandla och skriva avtal med enstaka tolkförmedlingar, men inte alltid fått med sig kommuner och landsting på tåget.

– Nej, utan de har sedan gjort upphandlingar där tolkförmedlingar som velat betala enligt Domstolsverkets taxa har förlorat upphandlingarna och blivit av med uppdragen.

Med följden att arvodena knappt går att leva på.

– Tolkarvodet ska täcka tjänstepension, semesterersättning och att tolken inte kan fylla en hel arbetsdag utan oftast som mest 5–6 timmar per dag.

Statusen behöver höjas

Chris Kosanovic kommer tillbaka till patientsäkerheten.

– Så länge man inte höjer statusen på yrket och släpper fram nya förmågor så får man dras med dåliga tolkningar. Jag hör om flera fall i veckan där man är missnöjd med tolkningen.

Och av tolkutbildningarna finns mer att önska.

– Av 2 000 personer som vill auktorisera sig klarar sig bara några tiotal. Det tyder på att utbildningarna endera är dåliga, eller attraherar fel personer.

Vilket återigen kan bero på dålig ersättning, eller dåliga utbildningar, enligt Kosanovic.

– Som att Arbetsförmedlingen som arbetsmarknadsåtgärd utbildat tolkar på 3–4 månader. Det blir inte bra.

Sara Fridlund, Röda Korset.

Sara Fridlund, Röda Korset.

Bristerna bekräftas delvis av såväl organisationer med insyn i tolkad verksamhet, som av de som själva arbetar med tolkar.

– Vi är rätt nöjda. Men det finns synpunkter på skiftande kvalitet, liksom att det kan vara svårt att få tag på tolk till det språk vi behöver, säger Sara Fridlund, rådgivare på Röda Korsets vårdenhet.

– Ibland har vi auktoriserade sjukvårdstolkar, men inte alltid. Och det trots att vi oftast kan planera i god tid för de tillfällen vi behöver tolk.

Hon tillägger.

– Det är även viktigt att tolkar erbjuds vidareutbildning och handledning. Många av de vi jobbar med tolkar under behandling där vi pratar om traumatiska upplevelser som tortyr och krigssituationer, något som även tolkar kan behöva stöd i att hantera.

6 Feb 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.