Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Vi kan välja att inte göra EU till ett stort Bosnien Soldat från FN:s fredsbevakande styrkor i Sarajevo, 1994. Foto: AP Photo/Brennan Linsley

Ledare Vi kan välja att inte göra EU till ett stort Bosnien

Ledare Världen har blivit mer som Bosnien, och den amerikanske experten på Bosnien Kurt Bassuener har kallat Donald Trump ”USA:s första Balkan-president”. På söndag kan vi välja en annan väg för Europa.
24 maj 2019

Tjugo år efter freden i Bosnien började Aida i Sarajevo få problem med sömnen. Även om hon hade genomlevt belägringen av Sarajevo hade hon aldrig tänkt på sig själv som offer för posttraumatisk stress. Nu låg hon vaken natt efter natt.

Hon kunde inte slita sig från tevesändningarna av den amerikanska presidentvalskampanjen. Det fanns någonting med människorna på Donald Trumps kampanjmöten som hon kände igen. Deras kläder, deras ansikten, männens mustascher, vreden och jakten på en fiende. Hon kände de här människorna. Och när hon såg på dem höjdes pulsen, hon andades snabbare. Hon började få flashbacks från tiden före kriget i Bosnien. Från tiden när det som tidigare varit oacceptabelt att tänka plötsligt blev den vardagligaste sak att säga, tills varje spår av anständighet suddats ut.

En natt, när hon tittade på republikanernas konvent, hörde hon plötsligt ljudet från en miljon serber på Belgrads gator ropa efter kosovopolitikern Vllasis skalp: ”Arrestera Vllasi! Arrestera Vllasi!”. Milosevic kupade handen bakom örat och manade publiken ”Jag hör er inte!”. I Cleveland skanderade man ”Lock her up! Lock her up!”.

Den här historien finns återberättad i en artikel i tidskriften The Atlantics senaste nummer: ”Sorgesång för det amerikanska århundradet”. Bosnienkriget var den sista insats USA gjorde helt av idéella skäl, menar författaren George Packer.

Vad händer när man inte kan leva på ett anständigt jobb?

Resultatet blev en mischmaschstat där inflytande regleras av etnicitet. Med korruption och klientelism som följd. Amerikanerna trodde att när kriget lagt sig skulle en ny generation växa fram som skulle omvandla Bosnien till en ”vanlig stat”. Men leklandet för krigsherrar som de skapat visade sig vara svårt att göra sig av med. Packer berättar att kritiska Bosnier idag kallar politikerna och de allierade i näringslivet för ”the fuckers in the black Audis” – ”idioterna i svarta Audis”.

I dag har världen blivit mer som Bosnien. Den amerikanske experten på Bosnien Kurt Bassuener har kallat Donald Trump ”USA:s första Balkan-president”.

När den amerikanska fackföreningsledaren Richard Trumka i veckan gästade Europafackets kongress, löd hans fråga: ”Vad händer när människor inte längre känner att deras vardag förbättras? Vad händer när man inte kan leva på ett anständigt jobb?” Hans svar: Donald Trump.

Den amerikanske experten på Bosnien Kurt Bassuener har kallat Donald Trump ”USA:s första Balkan-president”. Foto:  AP Photo/Andrew Harnik)

I slutändan handlar det om vilka de där idioterna i svarta audis kommer uppfattas vara

Men när polariseringen gripit tag i amerikansk politik, så finns faktiskt hopp i Europa. Även de konservativa partierna i Europa har hjälpt till att genomdriva EU:s sociala pelare, som ska garantera ett minimum av sociala rättigheter i alla EU:s länder. Europa kunde enas, trots motstånd.

Efter finanskrisen drog många konservativa europeiska politiker en liknande slutsats: ett samhälle där löntagare inte tror på framtiden är ett farligt samhälle.

Radikalhögerns fientlighet mot anständiga arbetsvillkor är av gammalt och internationellt snitt. Europafackets just avslutade kongress hölls detta år i Wien, Österrike som en protest mot den österrikiska koalitionsregerings, som nu kollapsat, löntagarfientliga politik.

Kongressens budskap är att valet till Europaparlamentet blir ett vägval för Europa. Ska högerradikala krafter fortsätta växa? Och forma inte bara Europaparlamentet, utan även en nyformad EU-kommission? Ska Europa följa Viktor Orbans vision och bli ett gigantiskt Bosnien där endast de lojala med regimen kan göra karriär inom politik och näringsliv? Eller än värre, även inom media och rättsväsende?

Valaffisch i Wien. Foto: Mikael Feldbaum

Inget är ödesbestämt. De antidemokratiska krafterna kan tryckas tillbaka.

Här i Wien möts man av valplanscher som överträffar den bästa satir. Heinz-Christian Strache, den högerradikale vicekanslern och ”nationalisten” som avslöjats vara öppen för att korrumpera sitt land för ryska pengar, manar till österrikarnas nationalkänsla: ”Österrike behöver dig! Välj på FPÖ!”

Men efter skandalen rapporterar medierna om avhopp och minskande stöd.

Inget är ödesbestämt. De antidemokratiska krafterna kan tryckas tillbaka.

I slutändan handlar det om vilka de där idioterna i svarta audis kommer uppfattas vara. De etablerade politikerna? Eller de högerradikala ”nationalister” som vill använda din nationalkänsla för att skapa ett nytt Balkan.

Europaparlamentsvalet på söndag blir en vattendelare. Jag tycker du ska rösta.

24 maj 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan