Militären fick sättas in när invandrarna lämnade Storbritannien Utan låglönesektorn stannade Storbritannien. Foto: AP Photo/Frank Augstein

Ledare Militären fick sättas in när invandrarna lämnade Storbritannien

Ledare Varubristen i Storbritannien är ett gigantiskt experiment som sätter fingret på även hur andra europeiska länder, däribland Sverige, skulle fungera utan invandring, skriver Mikael Feldbaum.
5 okt 2021

På snabbköpen i Storbritannien kan det saknas varor fram till jul, meddelar premiärminister Boris Johnson. 120 000 grisar kan behöva nödslaktas och brännas eftersom personal saknas i slakterierna. Militär kallas in för att minska köerna till tankstationerna i södra England.

Britterna har helt enkelt fått upp ögonen för vad som händer när utländsk arbetskraft försvinner från arbetsmarknaden. Tvärtom hur det kan låta i Sverige där vissa är pigga på att skicka in militären på grund av invandringen, så tvingas britterna att göra det på riktigt när samhället bryter ihop för att invandrarna lämnar.

Händelserna i Storbritannien är ett gigantiskt experiment som sätter fingret på även hur andra europeiska länder skulle fungera utan invandring.

I Sverige har vi haft en debatt om invandringens kostnader. Eftersom invandrare hamnar i låglöneyrken har det hävdats att de utgör en kostnad för statskassan. Storbritanniens experiment belyser att vi behöver låglönejobben även utan invandring.

Frågan är om Boris Johnson kan åstadkomma höjda löner utan starka fackföreningar.

De svenska välfärdssystemen skulle fortsätta betala ut transfereringar och ge välfärd åt låglönegrupper, även om de var födda i Sverige. Invandringens kostnader är alltså kraftigt överdrivna. I själva verket vänder invandringen till en plus-affär om låglönesektorn förblir konstant. Trots att det tar lång tid för asylinvandrare att komma i jobb.

Premiärminister Boris Johnson hoppas nu att arbetsvillkoren ska förbättras och lönerna höjas när britter ska förmås att ta de jobb som utlandsfödda förut hade. Han låter med andra ord som en socialdemokrat eller LO-ekonom. Bland annat borde fler kvinnor lockas att bli lastbilschaufförer, menar premiärministern och tillägger att villkoren borde förbättras så att chaufförerna inte längre ska behöva ”kissa i buskarna”.

Stalltipset är att utan större institutionella förändringar kommer vi på längre sikt se en konstant låglönesektor som istället befolkas av inhemskt födda

En LO-ekonom hade kanske sagt att kapitalintensiteten och produktiviteten borde öka och låglöneyrken gå mot att bli allt mer kvalificerade och bättre betalda.

I Sverige har vi ofta avtalade lägstalöner som hållit uppe löner och pressen på produktivitet i låglönesektorn. Frågan är om Boris Johnson kan åstadkomma detta utan starka fackföreningar. Lönerna kan ta ett hopp uppåt initialt.

Men stalltipset är att utan större institutionella förändringar kommer vi på längre sikt se en konstant låglönesektor som istället befolkas av inhemskt födda. Strukturen på arbetsmarknaden lär inte förändras enbart på grund av var folk är födda.

5 okt 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan