De två lärarfacken har olika syn på Ilmar Reepalus utredning om vinster i välfärden. Det framgår av deras remissvar. Medan Lärarnas Riksförbund ställer sig mycket positiva till vinsttaket tycker Lärarförbundet att det är fel väg att gå. Förbunden är dock ense om att höga vinster inte ska vara möjliga i skolan.
– Vi är positiva till ambitionen, men utredningen tar inte det helhetsgrepp som vi hade hoppats på. Den hade varit betjänt av att ta skolan för sig i stället för att dra hela välfärdssektorn över en kam. Och utredningens förslag missar grundproblemet: Orsakerna till varför det över huvud taget uppstår vinst, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet.
”då måste man göra något åt snedfördelningen av resurser och inte låsa sig i den polariserade vinstfrågan.”
Lärarförbundet vill ha bred politisk enighet
Johanna Jaara Åstrand menar att det viktiga är att få en överenskommelse över blockgränsen om hur likvärdighet i skolan ska kunna skapas. Det är någonting hon tror är politiskt genomförbart, till skillnad från det förslag som nu ligger på bordet.
– Jag upplever en stark, bred politisk vilja att ta tag i problemen med likvärdighet och segregation i skolan, då måste man göra något åt snedfördelningen av resurser och inte låsa sig i den polariserade vinstfrågan.
Lärarförbundet skrev också tillsammans med det vinstdrivna utbildningsföretaget Academedia i tisdagens DI Debatt om att de är eniga om hur skolvalet ska reformeras.
Lärarnas Riksförbund välkomnar förslaget
Lärarnas Riksförbund välkomnar i stället förslaget om vinsttak.
– Vi ställer oss positiva till att man tar tag i det här, även om man kan behöva se över vissa teknikaliteter i förslaget. Vi vill ha en reglering som gör att du fortfarande kan bedriva privat verksamhet, men där eventuellt överskott ska återinvesteras i skolan, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.
Eniga om att förändra skolpengen
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är dock överens om att den stora frågan för att skapa större likvärdighet i skolan är utformningen av skolpengen. Det är den som gör att företag ens kan gå med vinst, säger de.
Båda förbunden använder sig också av liknande räkneexempel för att illustrera snedfördelningen i dagens finansiering av skolan: Om en klass på 30 elever tar emot en elev till får skolan extra pengar, trots att skolans utgifter och lärarens arbetsbörda inte ökar nämnvärt. Går det däremot åt andra hållet och klassen minskas med en elev, då förlorar skolan pengar trots att utgifterna och arbetsbördan kan räknas vara lika stor. Genom att ha större klasser och därmed lägre lärartäthet kan alltså friskolor plocka ut vinst. Detta samtidigt som kommunala skolor ofta hyser elevgrupper som egentligen kräver mer resurser.
Lärarförbundet går hårt åt detta i sitt remissvar. De skriver att om de mål som beskrivs i paragraf fyra i Skollagens första kapitel (som behandlar elevers rätt till stimulans och utveckling, och att skolan ska uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning) ska uppnås, så ”blir möjligheten att göra vinst i skolsektorn minimal”.
Menar ni att de friskolor som i dag plockar ut vinst bryter mot Skollagen?
– Det är Skolinspektionens uppgift att kontrollera. Det vi gör är att visa på ett problem. Med dagens finansieringssystem går inte pengarna till de elever som bäst behöver dem, säger Johanna Jaara Åstrand.
”Svenska skattebetalare tycker att vinster ska begränsas, det finns stöd för det även hos Moderaternas väljare. Så någonting måste göras här.”
Vill ha mer statlig finansiering och styrning
Men medan Lärarförbundet föreslår att kommunen fortsatt ska stå för fördelning av pengar vid en reform av skolpengen, vill Lärarnas Riksförbund att staten ska spela en mycket större roll vad gäller både finansiering och styrning av skolan.
– I dag kan vi se att olika kommuner satsar olika mycket på skolan, skolpengen skiljer sig åt beroende på var i landet du bor. Skolan blir olikvärdig. Pengarna måste gå dit där de behövs, genom att de till exempel riktas socioekonomiskt, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.
”Vi måste pinpointa vad det är som gör att det här inte går igenom. Om det är teknikaliteter så måste de ses över.”
När nu de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna ställer sig emot utredningens förslag om vinsttak verkar det otroligt att det kommer att gå vidare. Åsa Fahlén säger att hon i så fall hoppas att förslaget bearbetas så att fler ställer sig positiva.
– Vi måste pinpointa vad det är som gör att det här inte går igenom. Om det är teknikaliteter så måste de ses över. Svenska skattebetalare tycker att vinster ska begränsas, det finns stöd för det även hos Moderaternas väljare. Så någonting måste göras här.