Ungefär en tredjedel av alla entreprenörer på landsbygden är kvinnor, verksamma inom vitt skilda branscher. Men deras verksamhet uppmärksammas för lite, enligt en forskargrupp ledd av Helene Ahl, professor i företagsekonomi vid Jönköping University.
– Det vi ser är oftast män som driver lantbruk, och det är vanligtvis även män som driver större tillverkningsindustrier. Men kvinnors företagande är jätteviktigt för att landsbygden ska vara levande och för att folk ska vilja bo där.
Helene Ahl.
Kvinnornas största bidrag är verksamheterna i sig, alltså företagens utbud, förklarar Helene Ahl.
– Många är till exempel engagerade i besöksnäringen, och deras verksamhet drar folk till landsbygden. Andra står för lokal service såsom butiker, restauranger eller redovisnings- eller juristtjänster.
Katarina Pettersson, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har nu även kartlagt policyn bakom utdelningen av EU:s landsbygdsstöd i Jönköpings län. Sex miljarder kronor per år delades ut från EU:s landsbygdsprogram i Sverige under åren 2014-2020.
Resultatet visar att kvinnornas företagande inte får i närheten av samma stöd som männens. Strukturerna är i vägen för det, enligt Katarina Pettersson.
Katarina Pettersson.
– De satsningar man gör handlar framförallt om att stötta lantbrukare. Eftersom de i hög utsträckning är män, får de oftast stöden. Kvinnor kan få ett indirekt stöd, då de är partner till män inom jordbruket.
Eftersom forskargruppen intervjuade kvinnor som är företagare i Småland och på Öland, var det Jönköpings länsstyrelses landsbygdsprogram som analyserades ur ett jämställdhetsperspektiv. Utöver jordbruket går en hel del av resurserna i Jönköpings län till bredbandsutveckling på landsbygden. Där är det lokala utvecklingsgrupper och föreningar som får del av stödet.
– Den typen av tekniska arbeten brukar oftast också vara manligt kodade. Men vi har inte gjort en närmare analys av den delen av stödet.
Jordbruksstöden har alltid varit en viktig och stor del av EU:s politik. Redan i det europeiska projektets start var det centralt att stödja bönderna och få igång matförsörjningen efter andra världskriget. Efter att jordbruket omvandlades genom rationalisering och effektivisering, tillkom behovet att även utveckla landsbygdsstödet på andra sätt, förklarar Katarina Pettersson. År 2003 lades det därför till en ny pelare i EU:s jordbrukspolitik.
– Den skulle bidra till välfärd och försörjning bortom jordbruket. Det förvånar mig därför att en sådan stor del av den också fokuserar på lantbruk.
Kritik finns, men tystnar
EU styr hur dessa resurser ska fördelas genom några prioriterade områden – men de mottagande länderna får vara med och påverka fördelningen till viss del.
Kvinnors företagande på landsbygden
2018 publicerade forskargruppen Embla rapporten Kvinnors företagande i landsbygdskommuner, med fokus Småland och Öland.
Rapporten visar att:
• Det är vanligare att kvinnor på landsbygd driver företag än kvinnor i staden.
• Företagandet är starkt segregerat vad gäller bransch och storlek; kvinnor driver oftast företag i branscher där företagen är mindre, och mindre lönsamma än i de branscher som domineras av män.
• Gifta kvinnliga företagare hade lägre disponibel inkomst än ogifta, medan det motsatta gällde för de manliga, vilket tyder på att kvinnor fortfarande dubbelarbetar.
– Det finns kritiska röster och inför varje programperiod pågår det diskussioner. Det är i första hand EU som styr detta. I en regional SWOT analys för Jönköpings län, som vi också har studerat, kommer länsstyrelsens egen röst fram. Där finns en annan diskussion om landsbygdsutveckling och jämställdhet. Men i handlingsplanen är den rösten tystad.
Om landsbygdsstödet inte kommer kvinnor som är företagare till del, har de då möjlighet att få stöd från andra håll?
– Ja, flera av dem vi har intervjuat har fått hjälp av Almi. Stödsystemet för företag är ju jättekomplext, men oftast handlar det inte om lika stora pengar som inom landsbygdsprogrammet.
Vad leder då allt detta till?
– För att på djupet förstå konsekvenserna av det skulle det behöva göras fler studier. Det vi kan se är att om man tog jämställdhetsperspektivet på allvar i landsbygdsprogrammet, skulle fördelningen kunna se annorlunda ut.
Landsbygdsprogram adresserar inte strukturell ojämlikhet
Enligt forskargruppen har den så kallade jämställdhetsintegreringen i landsbygdsprogrammen enbart handlat om att utforma kommunikationen på ett jämställt sätt – att exempelvis kvinnor och män syns på bilderna. Men den strukturella ojämställdheten adresseras inte alls, enligt Katarina Pettersson. Det i sin tur gör att EU:s landsbygdsstöd inte heller når ut till kvinnor som är företagare.
Hur skulle det kunna göras bättre?
Så fördelas budgeten
Budgeten för Jönköpings läns landsbygdsprogram 2014-20 är 424 078 500 kronor.
Av den totala budgeten riktas 43 % till lantbruket och 57 % till landsbygden, varav 44 % till bredbandsutbyggnad. 77 procent av lantbrukarna är män.
– Ett steg i rätt riktning skulle vara om länsstyrelserna fick större utrymme att formulera sina egna prioriteringar, även om EU styr programmen i stor utsträckning, säger Katarina Pettersson.
Ni har enbart studerat Jönköpings läns handlingsplan, vad kan er studie säga om läget i resten av Sverige?
– Alla regioner haft ett visst utrymme för egna prioriteringar, men eftersom dessa program ändå är strikt kopplade till och reglerade av EU, kan man tänka sig att bilden är ungefär likadan.
Satsa på dem som bor på landet
Ett annat resultat som forskargruppen kommit fram till är att företagarna på landsbygden oftast har en lokal förankring. Samtidigt är det många kampanjer som pågår för att få människor att flytta till landsbygden, berättar Helene Ahl, professor i Jönköping. För att få landsbygden att utvecklas borde politiken i första hand satsa på personer som redan bor på där, tycker Helene Ahl.
– Vi såg nämligen att de flesta som startar verksamheter på landsbygden har en lokal förankring av något slag, antingen själva eller genom sin partner.
Forskargruppen såg också hur viktigt det var att det offentliga ”basutbudet” fungerade på landsbygden för att företagen skulle vilja etablera sig.
– Många pratade om vikten av en fungerande infrastruktur. Det basala måste finnas, som vård och omsorg. Skola pratade också flera om. Företagarna har ju också barn, precis som alla andra, säger Helene Ahl.