– Vi är varken under kappan av industrin eller under kappan av 6F. Vår roll är att sätta märket för lågavlönade och för kvinnolöner, säger Susanna Gideonsson, ordförande i Handelsanställdas förbund.
Handels kräver 750 kronor i löneökningar för en heltidstjänst inom hela lönespannet. Svensk handel har som sitt starkaste krav inför förhandlingarna att ingångslönerna måste frysas.
– En höjning skulle försvåra för dem som står utanför att få ett första arbete. Handeln har redan bland arbetsmarknadens högsta ingångslöner och Sverige har bland de högsta ingångslönerna i OECD, säger Karin Johansson, vd för Svensk Handel, i ett pressmeddelande.
Procentuellt högre än industrifackens krav
Handels är också noga med att de vill se ett centralt siffersatt avtal.
– Vi har ända sedan 1998 varit det förbund som först har gått ut med att sätta märket i kronor och inte i procent. Vi har ingen procentkoppling över huvud taget i våra avtalskrav det här året, säger Tommy Tillgren, första vice ordförande i Handels.
Omräknat i procent blir lönekraven från förbundets sida i snitt 3,1 procent över ett år, alltså något högre än de 2,8 procent som Facken inom industrin lämnat som krav till sin motpart. Förbunden inom 6F vill se löneökningar på 3,2 procent.
Svensk handel vill se ett treårigt avtal, medan Handels utgår från ett ettårigt.
Vill ha heltidsnorm inom handeln
Utöver lönekraven vill Handels se en utveckling där heltid bli norm för handelsanställda. I dag ligger en genomsnittsanställning inom handeln på 27 timmar per vecka.
– I dagens situation arbetar 60 procent de anställda inom detaljhandeln på deltid. Vi har sedan tidigare haft skrivet i avtal att parterna har en gemensam ambition att öka antalet heltidsanställningar. Det är inte någonting som efterlevs i dag, säger Linda Palmetzhofer, andra vice ordförande i Handels.
För att motverka det vill förbundet se en partsgemensam nämnd som arbetar med att förändra attityder och som kan hjälpa lokala arbetsplatser med till exempel schemaläggning.
Vidare vill förbundet se avtalsskrivningar som på olika sätt motverkar missbruk av visstidsanställningar, bland annat genom att skriva in i avtal vid vilka tillfällen det ska vara möjligt att använda sig av tidsbegränsade anställningar.