Spelmannen och ”diftongekvilibiristen” Peps Persson har gått vidare. För mig var han en av de största samhällsanalytikerna. Paradnumret är Falsk Matematik, där han blottlägger den Milton Friedmanska nyliberalismens ekonomiska akilleshäl, de skeva fördelningarna. Den analysen håller världsklass.
Under midsommarhelgen åkte jag bil med en nära vän som är riskkapitalist, på riktigt. När vi på väg söderut från Stockholm passerade en ganska intetsägande kontorsbyggnad som huserar ett på Stockholmsbörsens noterat bolag så sträckte min vän på ryggen för att säga något. Men jag hann före honom. .Jag vände mig snabbt mot vännens yngsta son i baksätet. ”Vet du vad vi åkte förbi där?”, frågade jag. ”Nej”, svarade sonen. ”Där inne sitter en kassaflödesmaskin,” sa jag. ”Japp”, svarade vännen stolt.
Min vän och gamla studiekompis har varit styrelseordförande i bolaget som bor där. Bolaget har genom förvärv blivit en nordisk dominant i en historiskt mycket fragmenterad bransch och är mycket lönsamt. De har följt det klassiska riskkapitalreceptet och köpt upp ett antal bolag och skaffat sig en dominerande ställning. De har som det heter ”konsoliderat” branschen. Därmed har de fått skalfördelar, nått den eftersträvansvärda positionen ”herre på täppan”. Från den prisledarpositionen kan de skörda frukterna, ett mycket starkt positivt kassaflöde, som varje monopolspelare och oligopolbyggare eftersträvar.
”Det ska du veta. Det är kassaflödet som är det absolut viktigaste för ett bolags utveckling. Mer pengar in, än ut, är det allra viktigaste ”, säger vännen till sonen.
Tre o tre e sex
Sex o sex e tolv
Fru Wallenberg putsar naglarna
O fru Svensson skurar golv
”Det finns bara ett problem med detta,” säger jag och vänder mig till sonen. ”För att ett företag ska ha ett positivt kassaflöde så måste någon annan ha ett negativt kassaflöde. Att tro att alla aktörer kan gå med vinst bygger på Falsk Matematik”.
Min vän ser frågande ut, men jag fortsätter. ”Ett positivt kassaflöde innebär att du eller ditt företag har pengar över på bankkontot. Och tittar du på bankens balansräkning, där dina pengar är bankens skuld, så matchas den alltid av att andra har en lika stor skuld till banken”, säger jag.
”Så för att du ska få mer och mer pengar över, så måste någon annan bli mer och mer skuldsatt. För att din fordran på banken ska ha något värde så måste också de skuldsatta kunna göra rätt för sig. Fordringarna, pengarna, måste cirkulera annars blir de värdelösa. Peps Persson beskriver dynamiken i detta i låten Falsk Matematik”, säger jag .
Som Peps här påpekar, så är bostadsmarknaden ingen fungerande marknad.
”Så brukar inte jag tänka”, säger vännen. ”Nej det är inte så många som tänker lika långt som Peps”, svarar jag. ”Vi får lyssna”.
Första versen
Ett o ett e två
Två o två e fyra
Lönerna dom e låga
Men varorna e dyra
Ska de’ va så svårt att fatta
Att det e falsk matematik
Som gör den fattige så fattig
O den rike så förbannat rik
”Här lyfter Peps fram att en ekonomisk ordning där företagen har en för stark marknadspostion gentemot sina kunder, leverantörer och arbetstagare, över tid leder till att de med svag förandlingsposition får en allt sämre köpkraft. Det driver inte den ekonomiska utvecklingen, då detta över samma tid också leder till det starka företagets försäljning och utveckling stagnerar eftersom de svaga aktörerna är företagets kunder. Vi fastnar i ett dåligt jämviktläge, där den fattige förblir fattig och den rike förblir visserligen relativt rik, men det är ingen bra ordning. Det är därför det behövs motkrafter, som fackföreningar, för att driva utvecklingen rätt”, säger jag:
Det kan synas lite märkligt, som Peps lyfter fram, att fru Wallenberg kan leva på kapitalinkomster.
Min vän förblir tyst, men ansiktet blossar lite. Det är inte värmen. Bilen har AC.
Vers två
Två o två är fyra
Fyra o fyre e åtta
En del har femton badrum
O jag har en sprucken potta
Ska de’ va så svårt att fatta
Att det e falsk matematik
Som gör den fattige så fattig
O den rike så förbannat rik
”Som Peps här påpekar, så är bostadsmarknaden ingen fungerande marknad. Här finns en tydlig insider och outsiderproblematik. Åt dem som har skola varda givet. Att tro att marknadshyror löser detta är rent befängt. Det driver inte utbudet. För den som har femton badrum har inga incitament att hans hus byggs om till mindre hyresenheter. Och skulle han ha det kommer grannarna att säga nej”, fortsätter jag.
Min vän har fått något mörkt över ögonen.
Vers tre
Tre o tre e sex
Sex o sex e tolv
Fru Wallenberg putsar naglarna
O fru Svensson skurar golv
Ska de’ va så svårt att fatta
Att det e falsk matematik
Som gör den fattige så fattig
O den rike så förbannat rik
”Det kan synas lite märkligt, som Peps lyfter fram, att fru Wallenberg kan leva på kapitalinkomster. All avkastning från Wallenbergs stiftelser ska ju gå till allmännyttiga (landgagneliga) ändamål, vilket inte innefattar den enskildes manikyr. Men ekonomisk makt korrumperar om det inte finns motkrafter och transparens”, säger jag.
Vi passerar då platsen där västra länken är på väg att ansluta till E18 i Botkyrka.
”Ta Västra Länken”, fortsätter jag. ”Den mest logiska platsen där den norra tunneln skulle mynna borde ha varit Malmvik och inte Lovön, som dessutom har ett större nationellt skyddsvärde. Men på Malmviks gård, som varje år går med stor förlust trots att den är på över 400 hektar, och ägs av Jacob Wallenbergs stiftelse, där bor ”Poker”. Hans fru vill nog ha lugn och ro när hon putsar naglarna”, säger jag.
Min vän har nu fått något roat i blicken. Han har jobbat nära Pokers brorsa.
Vers fyra är den mest klargörande.
Noll o noll e noll
O noll-noll noll-noll-noll
Var du än släpper slantarna
Så rullar dom åt samma håll
Ska de’ va så svårt att fatta
Att det e falsk matematik
Som gör den fattige så fattig
O den rike så förbannat rik
”Här beskriver Peps essensen av problemen med Milton Friedmans nyliberalism. De skeva fördelningarna. Som vi har sett tydligt under de senaste 30 åren så fungerar inte ”trickle down-hypotesen”. Pengarna, fordringarna, rinner i stället åt samma håll, hur vi än släpper dem. Vi bygger upp en enorm obalans i det finansiella systemet. När mer och mer slantar rinner ner i samma fickor, så byggs det också upp lika stora skulder. Det är inget stabilt system. Ekonomen Hyman Minsky måste ha lyssnat på Peps när han kom på sin finansiella instabilitetshypotes. Det är bara staten som över tid kan vara en större nettoskuldtagare, och för att cirkulationen ska fungera så behövs en progressiv beskattning, säger jag.
Vi är framme och kan prata om annat.
På måndag precis när jag lyssnar på en annan episk låt, men mera hemma i den sociologiska fakulteten, Auktionsvisa, läser jag att Peps Persson har lämnat oss. I stor sorg och saknad.