Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Jag kallades för ointelligensen förkroppsligad” Vem är smartast? Foto: Istock.

Krönika ”Jag kallades för ointelligensen förkroppsligad”

Krönika På en kursutvärdering skrev en manlig student att jag var ”ointelligensen förkroppsligad” (embodiment of incompetence). I mitt jobb på universitetet behöver jag ibland förklara saker för män, men det går inte alltid så bra, skriver Johanna Rickne.
9 Apr 2018

I mitt jobb på universitetet behöver jag ibland förklara saker för män, men det går inte alltid så bra. Ibland kommer förvånade blickar som ifrågasätter mitt tonfall. Hur kan hon sitta här och prata på som om hon vet nåt? På en kursutvärdering skrev en manlig student att jag var ”ointelligensen förkroppsligad” (embodiment of incompetence).

Vi vet från forskning att män tycker att män är smartare än kvinnor. Det är dessutom en åsikt som får fäste i tidig ålder. I ett experiment med barn i första och andra klass fick barnen först höra en berättelse om en person som var väldigt smart. Sen fick de se två bilder och välja vem de som såg mest ut som berättelsens huvudperson, en man eller en kvinna. Pojkarna valde mannen i 65% av fallen medan flickorna var lika sannolika att välja mannen och kvinnan. Tron på männens högre briljans grundläggs redan på mellanstadiet.

Ett argument om mäns högre intelligens som jag hört upprepas in absurdum handlar om ”The Bell Curve”. Det går ut på att fördelningen av intelligens ser olika ut bland män och kvinnor. Genomsnittet är samma, men bland männen finns det fler med riktigt låg och riktigt hög IQ. Den lilla skaran av supersmarta män påstås i sin tur vara anledningen till att män dominerar på de mest inflytelserika positionerna i akademin, näringslivet och så vidare.

Det finns, så vitt jag vet, ingen forskning som styrker hypotesen om att en liten skara män med medfödd superintelligens förklarar könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Däremot lär vi oss hela tiden mer om den nedbrytande effekten av fördomen om kvinnors mindre vetande. I ett experiment med triviafrågor  fick kvinnor och män bedöma sin egen och andras förmåga att svara rätt. Bedömningarna jämfördes sedan med personernas faktiska prestationer. I likhet med tidigare studier visade resultaten att männen överskattade sina egna prestationer och underskattade kvinnornas. Kvinnorna hade å sin sida en mer korrekt självbild, men uppfattade sig också som sämre än männen i många avseenden. Fördomarna hade uppenbarligen tagit skruv i deras självförtroende.

Ju smartare kvinna, desto mindre chans på jobbet, särskilt inom områden som teknik och naturvetenskap.

Bristen på intelligenta kvinnor som förklaring till könsgapet på toppositioner skulle kanske vara mer trovärdigt om dessa kvinnor fick en ärlig chans på arbetsmarknaden. Här visar ny forskning från USA att kvinnors smarthet inte förbättrar deras chanser till jobb. Snarare tvärtom. Påhittade jobbansökningar skickades in för identiska sökanden i alla avseenden utom betyg från universitetet.  För manliga sökande spelade betygen ingen roll för sannolikheten att komma på intervju. För kvinnorna fanns en negativ effekt. Ju smartare kvinna, desto mindre chans på jobbet, särskilt inom områden som teknik och naturvetenskap.

Tron på att kvinnor egentligen är lite sämre får också konsekvenser för hur misstag på jobbet blir bemötta av omgivningen. I en studie av kirurger undersöktes mönstret av remisser efter att en patient avlidit under operation. Manliga kirurger fick lika många remisser efter dödsfallet. Kvinnliga kirurger fick klart färre remisser, både av manliga och kvinnliga underläkare. En tolkning är att kvinnans misstag ansågs bekräfta en uppfattning om hennes lägre kompetens, medan mannens misstag uppfattades som just detta.

Fördomar om kvinnors intelligens är en samhällsekonomisk förlust. Samhället gynnas av att alla människor får samma chans att utveckla sina intressen och förmågor. Det är helt enkelt ekonomiskt ineffektivt att män antas vara så mycket smartare.

9 Apr 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.