Obegripligt att S blockerar Nato-option Sverige deltog i Natoävningen Trident juncture 2018. Foton: TT.
Krönika

Obegripligt att S blockerar Nato-option

Krönika Det finns en riksdagsmajoritet för att Sverige – i likhet med Finland – ska ha en klart uttalad Nato-option i säkerhetspolitiken. Det är obegripligt att regeringen inte kan ställa sig bakom en sådan. Det skriver tidigare försvarsminister Mikael Odenberg (M).
13 jan 2022 | 15:50
+1
2
+1
1
+1
2
+1
0
+1
0
+1
5

I snart åtta (!) år har det pågått ett lågintensivt krig i Europa, närmare bestämt i östra Ukraina bara 180 mil bort. Ryssland har också ockuperat Krim i strid mot folkrätten, FN-stadgan och ingångna mellanstatliga avtal. Detta var en av efterkrigstidens mest allvarliga händelser och har rubbat hela den europeiska säkerhetsordningen.

Situationen har nu förvärrats ytterligare. Ryssland ställer krav på USA och Nato. Man kräver att länder i närområdet ska underkasta sig Rysslands vilja och underkänner självständiga staters rätt att själva göra sina säkerhetspolitiska vägval.

Statsministern talar alltjämt om svensk alliansfrihet, trots att vi har lämnat den bakom oss.

Den svenska regeringen i allmänhet och försvarsministern i synnerhet har varit välgörande tydliga i sina fördömanden av Rysslands agerande. Alla länder har rätt till sin egen suveränitet enligt FN:s principer. Det enda som skaver är de besynnerliga låsningarna i Nato-frågan.

Statsministern talar alltjämt om svensk alliansfrihet, trots att vi har lämnat den bakom oss. Det gjorde vi med inträdet i den politiska unionen EU. Sverige har ställt sig bakom solidaritetsförklaringen i artikel 42.7 i EU:s Lissabon-fördrag. Den förpliktar oss att stödja EU-stater som utsätts för väpnat angrepp med ”alla till buds stående medel”.

Därtill har Sveriges riksdag i bred enighet uttalat en nationell solidaritetsförklaring. Den innebär att vi inte kommer att förhålla oss passiva om ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land och att vi dessutom förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Innebörden av ett medlemskap i Nato skulle vara att den solidaritetsförklaringen formaliserades. Det skulle ge Sverige ökad trygghet.

Innebörden av ett medlemskap i Nato skulle vara att den solidaritetsförklaringen formaliserades, det vill säga att dess fromma förhoppningar om stöd skulle ersättas av bindande garantier. Det skulle ge Sverige ökad trygghet. Nato, som politisk allians med vittgående militärt samarbete, omfattar idag större delen av Europa.

Ändå står inte ett medlemskap i Nato på dagordningen. Två stora partier – Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – är emot. Detta måste man naturligtvis respektera. Säkerhetspolitiska vägval ska heller inte avgöras av knappa majoriteter, utan under så bred politisk enighet som möjligt.

Även om det inte finns parlamentariskt stöd för ett svenskt medlemskap i Nato så finns det en riksdagsmajoritet för att Sverige – i likhet med Finland – ska ha en klart uttalad Nato-option i säkerhetspolitiken.

Nyhetsbrev

Vi söker idag vår säkerhet genom samarbete med andra. Statsministern betonar att den transatlantiska länken till USA är en nyckel för att värna våra gemensamma värderingar och intressen. Hon understryker att svenskt deltagande i Natos övningsverksamhet ska fortsätta.

Kärnan i Sveriges kritik mot Ryssland är att den europeiska säkerhetsordningen inte är förhandlingsbar. ”I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka vi väljer att samarbeta med”, säger statsministern. Just därför är det obegripligt att regeringen inte kan ställa sig bakom riksdagsmajoriteten och uttala att detta gäller även för beslut om Nato-medlemskap.

13 jan 2022 | 15:50
Om skribenten
Tidigare minister (M)

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev