Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
När flickor och kvinnor vägrar förminska sig själva Klimataktivisten och världskändisen Greta Thunberg på scenen i Montreal, Kanada, september 2019. Foto: Paul Chiasson/The Canadian Press via AP.

Krönika När flickor och kvinnor vägrar förminska sig själva

Krönika År 2019 är det fortfarande alltför ont om kvinnor i offentligheten och än färre flickor som begår patriarkatets värsta dödssynd; Att ha noll intresse av att behaga. Det skriver Birgitta Ohlsson i sin krönika om vissa gruppers misstänkliggörande av Gretas engagemang i klimatfrågor.

”Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är”.

Poeten Edith Södergrans ord klingar så välbekant sanna, men också tidlöst sorgliga när vår tids mest uppmärksammade svenska person – Greta Thunberg – nagelfars globalt. Det fixeras vid Gretas unga ålder. Detta trots att när fransyskan Jeanne d´Arc var 16 år ledde hon arméer i krig, när Malala Yousafzai från Pakistan var knappt 17 år fyllda tilldelades hon Nobels fredspris och innan den judiska flickan Anne Frank ens hunnit fylla 16 år hade hon både skrivit en av världens i dag mest kända böcker och dött under förintelsen i Bergen Belsen.

Mönstren kring ifrågasättandet av hennes aktivism och kamp följer egentligen skolboksexemplen på hur stora värderingsförändrande rörelser bemötts under historien.

Det misstänkliggörs kring Gretas verkliga engagemang i klimatfrågan. Detta trots att hon egentligen bara hänvisar till att lyssna på vad den etablerade forskningen säger om alltifrån utsläpp, uppvärmning och jordklotets vetenskapligt erkänt stora klimat- och miljöutmaningar. Mönstren kring ifrågasättandet av hennes aktivism och kamp följer egentligen skolboksexemplen på hur stora värderingsförändrande rörelser bemötts under historien. Oavsett om vi talar om kampen för kvinnors rösträtt, striden mot kolonialism och apartheid eller medborgarrättsrörelsen, så upprepar de samma faser. Först ignoreras rörelsen, därefter förlöjligas den och attackeras och efterhand blir den accepterad som en självklarhet.

Men framförallt är besattheten kring Greta, hennes person och personlighet ett slags feministiskt eko av déjà-vu känsla. Hatarna kallar henne psykiskt sjuk, fanatisk, galen och ilsken. Varenda epok av kvinnor genom historien som inte gjort sig mindre än vad de är – alltifrån rösträttskämparnas suffragetter till vassa yrkeskvinnor som inte ber om ursäkt för sin existens – har bemötts på exakt samma sätt. För år 2019 är det fortfarande alltför ont om kvinnor i offentligheten – och än färre flickor – som begår patriarkatets värsta dödssynd; Att ha noll intresse av att behaga. Detta kombinerat med allvar, tydlighet och att ta sin egen röst som alldeles självklar har många av oss fått ta konsekvenserna av.

Och ilskan förknippas enligt stereotypen som icke-feminin, sexuellt oattraktiv och destruktiv, inte minst om den riktas mot män.

Forskning inom ledarskap och psykologi har länge studerat hur kvinnors allvar och ilska provocerar. Professor Victoria L Brescoll vid Yale University har i sin forskning framförallt i studien ”Can an Angry Woman Get Ahead” på olika fält vänt på hur kvinnors vrede bryter mot traditionella könsroller i alltifrån politiken till arbetsliv. Kvinnors ilska är tabubelagt i en tid, där vi fortfarande förväntas vara familjens känslonav, dömda att behaga och vara relationernas eviga upprätthållare. Och ilskan förknippas enligt stereotypen som icke-feminin, sexuellt oattraktiv och destruktiv, inte minst om den riktas mot män. Under mina 25 år i politiken fick jag ständigt höra att jag alltid såg arg ut med hårda kalla ögon. ”Le lite mera”, var det ständiga rådet.

Nyheter

Men kanske finns det hopp om förändring. 2018 kom det ut tre bästsäljande böcker på temat kvinnors vrede och hur vi bättre hyllar detta fenomen; Good and Mad, Rage Becomes Her och Eloquent Rage.

Margaret Mead, amerikansk antropolog, skrev väldigt klokt:

”Tvivla aldrig på att en liten grupp engagerade medborgare kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som någonsin har gjort det”

Låt Greta vara Greta – utan vilja att behaga.

2 okt 2019
Visa artikelns 13 kommentarer
Kommentera
  1. Av Maialena Terryer 2 okt 2019:

    Det är beklagligt att så många går över gränsen i sin kritik. Men jag kan försöka svara på frågan varför inte någon kommenterat Jeanne d’ Arc på det samma vidriga sättet. Detta kan nog beror på, att det inte fanns Internet under denna tidsepok och att många inte kunde ens läsa och skriva. Utan att tala om att skapa världsomfattande opinion, då det inte fanns så utvecklad media och snabba kommunikationsmedel.

  2. Av Barbro Jacobsson 2 okt 2019:

    Tack Birgitta , kom tillbaka och rädda oss !

  3. Av Jag heter Git Slattery 2 okt 2019:

    Stort tack! Precis så är det! Greta har redan gjort ett så stort avtryck i världen att hon kommer gå till historien oavsett vad som händer.

  4. Av Joacim Persson 3 okt 2019:

    Spot on! Mycket väl beskrivet. Greta. Linnéa Claesson. Zara Larsson. Kakan Hermansson. Mia Skäringer. Bara för att nämna några av dom som just nu står upp mitt i skitstormen av hat och hot, bara för att dom vägrar att behaga. Dom är mina hjältar!!!

    • Av Lillemor Lide’n 5 okt 2019:

      JaahAaaa, instämmer 😎👍😊

  5. Av Iwette Rapoport 3 okt 2019:

    Tack och verkligen bra skrivet!

  6. Av Jan Lanzow Nilsson 3 okt 2019:

    Tack…
    Birgitta, Greta och alla andra hundratusentals kvinnor som genom århundraden tagit striden och vägrat låta sig kuvas av patriarkatet och dess lakejer. Ni som lagt grunden för var vi är idag och skapat möjligheter inte bara för kvinnor utan för oss alla. Må ni aldrig tystna!
    Ha det bäst!/JiBe

  7. Av Kate Lind 3 okt 2019:

    De som sprider sin förakt, avslöjar tydligt sin egen osäkerhet. Inte konstigt att de attakerar just Gretas ålder och kön, då de själva ”råkar” vara gubbar i maktposition som känner allas blickar på sig gällande den osakliga och syniska självbevarande drift som präglar allt de säger och gör. Gretas kön och ålder är allt de kan hitta at slå på. Än utsätts flickor och kvinnor dagligen för det osynliga epistmologiska våldet av dessa osäkra och rädda små pojkar. Först när de är mogna för en demokratisk inkluderande och jämnstäld värld, kan även alla vi andra möta dem och inkludera dem. Trump döljer sin sorglösa omedvetenhet med att projektera den tillbaka på Greta ”a happy young girl”. Putin gör samma genom att säga att det är för komplexa frågor för en liten flicka och Jeromy Clarkson som länge haft problem med att övertyga sig själv om sin maskulinitet drämmer till med ”be a good girl and shut up. Även om alla försöker vända blickarna till Greta, för att inte göra sin egen okunskap och oetiska ställning synlig, upplever jag ändå att Jeromy Clarkson´s kommentar är värst. Inte nog med att han diskriminerar Greta pga ålder och kön, men han definierar en ”good girl” som den som är tyst. Att implementera fördomsfulla och förtryckande negativa stereotypande på detta sätt, och att beröva alla unga kvinnor sin röst, är inget nytt, men något jag hoppatdes snart skulle tillhöra det förflutna. Men nej. Dagligen ser, hör och upplever jag detta i vårt älskade Sverige och institutioner, myndigheter och rättsväsendet sanktionerar det, genom att inte kunna identifiera det till följd av sin godtrogna okunskap. Tack Birgitta för att du tog tjuren vid hornen och gjorde det som jag tänkte någon borde göra. Nu sjunger vi upp i kör!

  8. Av Heléne Lager Brink 3 okt 2019:

    Tack för ditt inlägg Birgitta och tack Greta för att Du fått världen i gungning!
    Att starka kvinnor är ett hot mot det patriarkala samhället är ingen nyhet, och som Du skriver finns det också tonåringar som utmanat inte bara männen, utan också de kvinnor som följer den fåra som männen plöjt.
    Men som väl är hör jag också många, många fler som tagit till sig Gretas budskap.

  9. Av Per Hörberg 4 okt 2019:

    Tack för det nyanserade inlägget! Som 60-årig vit man har jag gjort en (inre) resa som startats av motgångar i livet. Utan den inre utvecklingen hade jag inte kunnat ta emot det budskap Greta och andra starka kvinnor sänder. Först och främst är vi människor, sedan spelar könet en roll och först därefter etnicitet, läggning, ålder osv. Utan (inre) utveckling tenderar både kvinnor och män att börja med det sista. Av rädsla. Så tack igen för en nyanserad bild av vad som händer exempelvis kring Greta Thunberg.

  10. Av Jag heterbjörn mellquist 5 okt 2019:

    Helt Rätt Tänkt!

  11. Av Li Al 9 okt 2019:

    Artikelförfattaren är inte konsekvent. Hon använder sig av samma taktik för att t ex bekämpa muslimska organisationer som kämpar mot diskrimineringen av muslimer i Sverige idag. Några av de här organisationerna jobbar med muslimska kvinnor som vill ha på sig slöja men som förtrycks och diskrimineras i arbetslivet och samhället. Samtidigt som många muslimska tjejer som studerar känner sig oroliga om de kommer få det jobb de drömmer om. Detta brukar hon just ”ignorera, förlöjliga och attackera” som islamister som driver islamistisk politik.

  12. Av Anders Trewe 10 okt 2019:

    Klockren, påläst och konkret analys. Södergran och Mead sammanfattar det i en briljant inramning.

    Skriv en bok från insidan av den svenska politiken – jag läser den direkt!

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.