Jag känner doften av frihet. Friheten att vara min egen chef. Friheten är flexibel och modig och ingen auktoritär som ger dåligt samvete när jag behöver gå hem tidigt från jobbet.
Friheten är att under småbarnsåren kunna planera min tid själv. Friheten är att få jobba med det jag brinner för. Friheten är vågad och otyglad men enkel, bara ett klick på Skatteverkets sida för beställning av F-skattsedel.
Friheten är en fågel som flyger och vingslagen fläktar friskt i mitt ansikte och det doftar fritt. Jag är en fågel och jag flyger, jag har ett jobb!
Jag är en allt-i-ett-lösning. Konstnären, projektledaren, kommunikatören, IT-killen, HR-avdelningen, jag har kontroll över allt, vilken frihet!
Och direktören för det hele ska vara hon som är jag, själv är bäste dräng. Henne ska jag ha.
Hon pekar inte med hela handen och hon drar inte nån töntig gräns mellan privatliv och arbete.
Hon, som är jag, är smart, rolig och okonventionell, har hög integritet, kan företagsekonomi(!), verksamhetsplanera, har strategier för effektivitet och personliga varumärken. Hon är cool, vill inte äga mig eller lägga sig i hur sjutton jag vill lägga upp jobbet vid kreativt flow.
Hon kommer inte med någon jävla priolista som hon daskar ner på mitt skrivbord. Hon pekar inte med hela handen och hon drar inte nån töntig gräns mellan privatliv och arbete. Hon ger mig friheten. Hon är chefen.
Jag jobbar kreativt. Chefen låter mig bestämma arbetstiderna, så skönt att slippa pressen från en digital stämpelklocka. Chefen sköter affärerna och tackar ja till roliga uppdrag som vi brinner för. Det är ett oförutsägbart äventyr, vi gör allt på vårt eget fria sätt, inga fyrkantiga normer och regler.
Men vi kommer in i det, det är ju ett jobb, och några av de fyrkantiga sakerna är ändå lite mysiga. Chefen fixar annorlunda julbord, studiokollegor (eller är de konkurrenter eller kanske kunder?) och Mocchabryggare.
Chefen tänker effektivt och låter mig hänga med barnen även på jobbet, det gör inget att dom skriker under arvodesförhandlingen.
Jag och chefen kommer in i lunken. Eller inte lunk förresten. Mer som att vi småspringer, som när man ska hinna med bussen, eller ett löpband som aldrig stängs av, eller ett ständigt maraton som pågår i flera år med oregelbunda måltider.
Chefen är ekonomisk, cool och risktagande när hon verksamhetsplanerar för hon tackar ja till ALLA förfrågningar, till och med dom vi bara glöder för. Chefen tänker effektivt och låter mig hänga med barnen även på jobbet, det gör inget att dom skriker under arvodesförhandlingen.
Jag jobbar i ett jour-öppet snabbköp. Chefen börjar lägga sig i arbetstiderna så nu jobbar jag natt. Och dag. Och med halsfluss.
Chefen äger mig, säljer ut mig och låter mig vara feministiskt alibi i etthundraelva projekt. Chefen beordrar mig att kapitalisera på allt jag kan, mina vänner, min identitet och övertygelse, min sexualitet.
Jag hatar chefen och nu vill jag bli fri från henne, jag längtar efter friheten. Chefen får sparken.
Jag känner doften av frihet. Friheten är en fågel som flyger och vingslagen fläktar friskt i mitt ansikte och det doftar fritt. Jag är en fågel och jag flyger, jag har ett jobb!
Jag är en fågel med vingar av papper. Pappret är det där billigaste kontorspappret som det ligger lådvis av inne i det illaluktande lilla rummet för skrivare, kopiator och lamineringsmaskin.
Pappret flaxar runt i luften och landar i en tjock hög på mitt dammiga skrivbord, intill blommorna av polyester.
Nu svarar hon inte på mail längre. Chefens chef svarar heller inte på mail nu, inte samordnaren, projektledaren, IT-handläggaren eller HR-specialisten heller.
Papprena innehåller anställningsavtal, uppsägningstid, arbetsgivaransvar, lönespecifikationer, semesterlistor, VAB, förstudier, direktiv, tidsplaner, resursplaner, risklistor, stödfunktioner, projektbudgetar, verksamhetsplaneringar, kompetensutvecklingsfiler i Excel, samverkansmötesanteckningar, återhämtningsgarantier och manualer för må-rundor.
Pappret på mitt skrivbord har lagts dit av chefen och som är fyrkantig och pålitlig. Nu svarar hon inte på mail längre. Chefens chef svarar heller inte på mail nu, inte samordnaren, projektledaren, IT-handläggaren eller HR-specialisten heller.
Chefen har helgledigt eller semester eller sjukfrånvaro eller så har klockan bara passerat efter kontorstid och chefen och alla andra har hunnit färdigt med sitt jobb inom beräknad tid. Precis som jag.
Jag är fri. Jag tar helg.