Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Nämndemän fäller hellre Mudhafar än Erik för sexbrott Nämndemännen fick i ett experiment helt olika bild av de identiska rättsfallen på basis av variationen i den misstänkte gärningsmannen som Erik eller Mudhafar, skriver Johanna Rickne. Foto: Johan Nilsson / TT

Krönika Nämndemän fäller hellre Mudhafar än Erik för sexbrott

Krönika Personer med arabiskt klingande namn kan inte förvänta sig likhet inför lagen om de misstänks för sexualbrott. Tvärt om finns en betydande rättsosäkerhet och diskriminering, skriver Johanna Rickne.
9 apr 2019

Hur kommer det sig att Sverige, som är så jämställt, samtidigt är ”the rape capital of the world”? Och hur stor är Sveriges ”kris” med nyanlända flyktingar? Har vi kaos och våldtäkter överallt, precis som i Tyskland!? Utomlands verkar fördomarna om Sverige, förekomsten av sexualbrott och om utrikes födda öka.

Nu kommer även ny forskning som visar hur fördomarna förändrats inom Sveriges gränser. Synen på sexualbrott bland flyktinginvandrare har förändrats. Precis som terrorism, ett brott som blivit mer och mer associerat med Islam sedan 9/11, visar en ny studie att synen på sexualbrott förändrats efter händelserna i Köln. Personer med arabiskt klingande namn kan inte förvänta sig likhet inför lagen om de misstänks för sexualbrott. Tvärt om finns en betydande rättsosäkerhet och diskriminering.

Mer än dubbelt så många skulle ha dömt Mudhafar–hela 59 procent!

Ett experiment genomfördes med 320 nämndemän. Dessa personer finns på plats i rättssalen och röstar om hur brottsmål ska dömas—de är Sveriges motsvarighet till juryn i det amerikanska rättssystemet. Nämndemännen fick läsa en beskrivning av en anklagelse om sexuellt ofredande av en 13-årig flicka i ett badhus. De fick också ta del av bevisläget, grunden för polisanmälan och en sammanfattning av målsägandens uppgifter. Vidare fick de se ett videoinspelat polisförhör med en misstänkt 16-årig man. Förhöret var identiskt till sitt innehåll, men för vissa nämndemän hölls förhöret med ”Mudhafar” som skådespelades av en ungdom med utländsk bakgrund och brytning, medan det för andra hölls med ”Erik” som skådespelades av en ungdom med svensk bakgrund.

Nämndemännen fick helt olika bild av de identiska rättsfallen på basis av variationen i den misstänkte gärningsmannen som Erik eller Mudhafar. Eriks polisförhör, som alltså var identiskt till sitt innehåll, upplevdes som mer detaljerat och sammanhängande. Han upplevdes också som betydligt mer trovärdig och hans uppgifter som mer tillförlitliga. Endast 28 procent av nämndemännen uppgav att de skulle ha dömt Erik. Mer än dubbelt så många skulle ha dömt Mudhafar–hela 59 procent!

Nyanlända asylsökande har ofta en mycket positiv syn på Sverige. Tilliten till svenskar är mycket hög, men faller sedan över tid. Fallande tillit kan tänkas komma från interaktioner med myndigheter eller orealistiskt höga förväntningar på olika samhällsfunktioner, men det är svårt att ignorera diskriminering som orsak. Ny forskning visar exempelvis att män med arabiska namn får ett sämre bemötande från svenska kommuner. Ett e-mail med frågor om förskoleplats besvarades långsammare och svaren var mindre informativa och personliga. Detta ska läggas till den omfattande diskriminering som tidigare kunnat visas för arbets- och bostadsmarknaden. Där behöver män med arabiska namn söka 1,5 gånger så många jobb för att få komma på intervju och skriva till 2.3 gånger så många hyresvärdar på blocket för att få napp på en bostad.

Trenden mot ökande fördomar skulle kunna vara (minst) lika stark bland befolkningen i allmänhet

Omfattande diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden och i kontakter med myndigheter är ett allvarligt problem. Men experimentet med rättssystemet gör mig särskilt illa berörd. Om vi ska kunna lita på någon institution i samhället så borde det vara rättsstaten. Likhet inför lagen är en så fundamental princip att diskrimineringen som nu blivit upptäckt borde utredas i grunden och åtgärdas omedelbart.

När det gäller nämndemän är detta inte heller den första studien som pekar på brister. Vi vet exempelvis att nämndemännens politiska tillhörighet påverkar hur de dömer i asylärenden. Däremot är det inte säkert att en jury från samhället i stort, snarare än från de politiska partierna, skulle vara mer opartisk. Forskning från USA om våldtäktsmål visar att ovidkommande detaljer som offrets civilstånd eller platsen där brottet begicks påverkar potentiella jurymedlemmars åsikter på ett oacceptabelt sätt. Trenden mot ökande fördomar skulle kunna vara (minst) lika stark bland befolkningen i allmänhet som bland de politiska representanterna.

9 apr 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan