På måndagen framträdde han som frontgestalt för Delegationen för senior arbetskraft, och presenterade rapport nummer två i en lång serie av skrifter som ska publiceras fram till nästa höst.
Syftet är att främja våra arbetsinsatser högt upp i åldrarna, ett positivt anslag alltså. Men den dova varningen från Reinfeldt och fler andra i debatten är samtidigt att pensionssystemet sakta eroderar till följd av en åldrande befolkning.
Dagens unga riskerar att få pensioner som motsvarar halva deras inkomst om de skulle gå i pension vid fyllda 65 år
Reinfeldts presentation innehöll i linje med detta både hot och möjligheter. Dagens unga riskerar att få pensioner som motsvarar halva deras inkomst om de skulle gå i pension vid fyllda 65 år, och då är även tjänstepensionen inkluderad, menar han.
Då tror jag att många blir arga, och jag ser redan nu en del som är arga.
– I grunden är det fantastiskt att vi lever längre och är friskare än tidigare generationer. Problemet uppstår när förväntan på systemet inte motsvarar vart vi är på väg, och risken är att upptäckten sker när man redan ställt in sig på att sluta arbeta. Då tror jag att många blir arga, och jag ser redan nu en del som är arga.
När Fredrik Reinfeldt första gången satte ned foten, i Dagens Nyheter 2012, och talade om 75 som riktålder för pensionering mötte han stark kritik. Budskapet var tänkt som uppmuntran för de som vill och kan, men tolkades som hot mot och tvång för de som var fysiskt slitna eller uttråkade av sina jobb.
Lika provocerande är kanske inte påståendet i dag, men Reinfeldt efterlyser fortfarande en mer dynamisk syn på vad som krävs av ett arbetsliv och ett utbildningssystem som understödjer seniorer.
– Idén att arbetsuppgifter bör förändras och anpassas till människans olika åldrar har ännu inte slagit rot i samhällsdebatten. Ingen vill anställa äldre, heter det. Mitt svar är att vi ska börja där.
Anser att flera faktorer gör frågan akut
Reinfeldt har i sin skissartade rapport listat fyra förändringar i demografi och teknik som gör ”75-frågan” akut: En äldre och friskare befolkning som gör att välfärdslöftena måste förändras, samt en globalisering och digitalisering, som gör hälften av dagens jobb obsoleta på 20 år.
Du talar mycket om förändrat mindset. Du nämner också att Sverige har världsledande omställningsorganisationer (trygghetsråd drivna av fack och arbetsgivare). Kan de göra mera?
– Det som slagit mig är att de skulle kunna gå in ännu tidigare med coachning och omställningsstöd när man närmar sig neddragningar. Jag tror att de är på väg dit, och det ska vi uppmuntra, säger han till Arbetsvärlden.
Finns fler aktörer som kan jobba i den riktningen, anser du?
– Samhällsdebatten i Sverige skulle behöva bejaka mycket mer av vad det är att vara äldre, och vi skulle behöva se ännu flera exempel på äldres kraft och förmåga. Det hoppas jag ska växa. Allt och alla som bejakar att äldre kan ha egna förutsättningar, exempelvis Veteranpoolen och andra som organiserar äldres arbetsvilja på ett nytt sätt, är också intressanta.
Kommuner och regioner behöver titta i glaskulan och jobba mycket mer med coachning och omställning
Det finns en risk för nya klass- eller pensionärsklyftor om inte förändringen i pensionssystem och synen på arbetsliv inkluderar alla. Hur ska man hantera det?
– Risken är särskilt stor om man förutsätter att de som har lägre betalda jobb, ofta med kortare utbildning, ska ha exakta samma jobb hela tiden. Digitaliseringen och omställningstrycket gör det svårare att behålla samma jobb lika länge. Jag tror att problemet är att många förutsätter att de ska göra samma sak hela arbetslivet – och upplever att de inte får coachning och omställningsstöd.
– Kommuner och regioner behöver titta i glaskulan och jobba mycket mer med coachning och omställning än vad de har varit vana att göra.
Det vi har gjort är egentligen bara att höja gränsen för hur länge man får ha studiestöd från CSN, men jag tror att vi behöver även annat.
Talang är inget statiskt säger du. Låter nästan som ett credo för ett livslångt lärande. Kan samhället göra mer för att stimulera processen?
– Ja, man kan tänka sig det via offentliga öppna utbildningssystem. Det har funnits många förslag genom åren på kompetenskonton och likande. Jag utesluter inget av det där, för i grunden försöker det fånga något som är på väg, nämligen behovet att mitt i livet, på ett sätt som är möjligt att finansiera privatekonomiskt, lägga på studier eller någon form av kompetensutveckling.
– Det vi har gjort är egentligen bara att höja gränsen för hur länge man får ha studiestöd från CSN, men jag tror att vi behöver även annat.
Som vad?
– Jag är inte kvar i dagspolitiken. Jag överlåter åt andra att lösa den frågan.
Hur tänker du själv kring ditt fortsatta arbetsliv?
– Jag är pigg och har kvar mycket att ge. Det är bra för min hälsa och utveckling att jobba.
Delegationen för senior arbetskraft
Tillsattes den 16 augusti 2018. Klar senast den 1 oktober 2020.
Uppdraget är folkbildande. Att ”verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet.” Alltså: Motverka åldersdiskriminering och visa på möjligheter att ta vara på äldres erfarenhet och kompetens.
Arbetssätt: Skapa möten och diskussion mellan forskare, opinionsbildare, pensionärsorganisationer, arbetsmarknadens parter med flera. Sprida kunskap och forskning. Inspirera och föreslå åtgärder. Rapporter. Seminarier.