Under de kommande månaderna ska finansutskottet sy ihop nästa statsbudget. Regeringens proposition möter nu ett antal skuggbudgetar. Arbetsvärldens genomgång visar på stora omprioriteringar jämfört med finansministerns lunta.
Å ena sidan finns Vänsterpartiet som vill öka de statliga insatserna i arbetsmarknadspolitiken och höja ersättningarna i flera trygghetssystem.
På andra sidan om den nådiga luntan står det borgerliga partierna som ser ökade bidrag till företagen som bästa sättet att locka fram anställningar. Till denna grupp måste även Sverigedemokraterna räknas sedan de blivit en del av ett konservativt block.
Arbetslinjen gäller
De borgerliga partierna driver arbetslinjen som en hård tes. Jobb ska alltid löna sig. Sänkta ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen och skärpa regler sjukförsäkringen ska stärka arbetslinjen är en borgerlig hypotes.
Ett kommunalt skattestopp räknar Moderaterna också till arbetsmarknadspolitiken.
Längst går nog Moderaterna, vars främsta vapen är allmänna skattesänkningar för att skapa nya jobb. Något ökade jobbskatteavdrag i kombination med sänkt bolagsskatt och sänkt skatt på investeringar är receptet.
Ett kommunalt skattestopp räknar Moderaterna också till arbetsmarknadspolitiken. Kommunerna behöver ha fler anställda i välfärden och undvika uppsägningar. För att de inte ska höja skatterna av det skälet ökar partiet statsbidragen med 26 miljarder om året samtidigt som kommuner som ändå höjer skatten straffas genom stora avdrag på statsbidragen.
Ännu ett jobbskatteavdrag
Nästan lika mycket, 24 miljarder kronor, satsar partiet på ett ökat jobbskatteavdrag, som ger mer i plånboken ju mer du tjänar. Det finns emellertid ett tak på 550 kronor i månaden som högsta skattelättnad.
För att finansiera detta tar Moderaterna bort tio olika skattesänkningar som januaripartierna varit överens om. Det höjda jobbskatteavdraget och sänkta bolagsskatten ska ge 25 000 nya jobb.
Ersättningarna från a-kassan ska återföras till nivåerna som gällde före coronapandemin
Åtgärderna ska enligt Moderaterna ”knäcka arbetslösheten” och kombineras med sänkta ersättningar till arbetslösa och hushåll som behöver försörjningsstöd. Ersättningarna från a-kassan ska återföras till nivåerna som gällde före coronapandemin med ett tak på maximalt 910 kronor om dagen de första hundra dagarna och därefter 680 kronor, vilket är lägre än de 760 kronor som gällde tidigare. Antalet ersättningsdagar minskas dessutom till högst 265.
Ska kvalificera sig för svenska bidrag
Den som behöver försörjningsstöd ska som motprestation aktivera sig på heltid och stå till arbetsmarknadens förfogande i hela landet. En nyanländ invandrare ska inte ha rätt till fullt försörjningsstöd.
När Moderaterna möblerar om i trygghetssystemen är fokus riktat på tidsbegränsade insatser och tak för ersättningarna. Ett krav är också att invandrare gradvis kvalificerar sig för de svenska bidragssystemen.
KD kombinerar skattesänkningar och tak för ersättningar från trygghetssystemen med höjda bidrag till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa på nystartsjobb
Kristdemokraterna, KD, använder liknande metoder som Moderaterna i sin kamp mot arbetslösheten. KD kombinerar skattesänkningar och tak för ersättningar från trygghetssystemen med höjda bidrag till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa på nystartsjobb. Partiet driver dessutom kravet på en obligatorisk A-kassa.
Vill öka viljan att ta låglönejobb
Emellertid använder KD jobbskatteavdraget på ett annat sätt än Moderaterna och inriktar skattesänkningen mot unga under 23 år, långtidsarbetslösa och nyanlända. För långtidsarbetslösa ska varje månads arbetslöshet utöver ett år berättiga till dubbelt jobbskatteavdrag. Den som varit arbetslös i ett och ett halvt år får ett år med förmånen. Nyanlända som arbetar ska få det dubbla avdraget de första fem åren i landet.
Syftet med reformen är att möjliggöra anställningar av arbetskraft med svaga kvalifikationer till låga löner. Endast låginkomsttagare kan utnyttja avdraget fullt ut. Efter heltidslöner på 18 000 kronor i månaden trappas det ner.
”Det innebär att de grupper som kan komma i fråga för etableringsjobb eller nystartsjobb skulle få en kraftig skattelättnad som gör det lönsamt att ta ett arbete också till något lägre lön”, skriver KD.
Arbetsgivare ska kunna anställa personer med lång frånvaro på arbetsmarknaden, få subventioner för dessa anställningar, och sedan hyra ut personalen och få behålla intäkterna
Partiet vill även öka bidragen till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa på nystartsjobb. Storleken på subventionen av dessa anställningar motsvarar arbetsgivaravgiften. Kristdemokraterna vill höja bidraget i olika trappsteg. Den som till exempel anställer någon med tre års arbetslöshet får ett bidrag motsvarande tre arbetsgivaravgifter. Detta ska kombineras med ett bidrag på 500 kronor per dag till företag som ställer upp med handledning till den anställde.
För att trycka tillbaka arbetslösheten dammar också Kristdemokraterna av ett tidigare förslag om så kallade ”matchningsanställningar”, från en statlig utredning 2015. Arbetsgivare ska kunna anställa personer med lång frånvaro på arbetsmarknaden, få subventioner för dessa anställningar, och sedan hyra ut personalen och få behålla intäkterna från uthyrningen. Reformen budgeteras till 700 miljoner kronor.
Konjunkturberoende a-kassa
Bland andra åtgärder finns ökat stöd till invandrare och nyanlända med förlängda etableringsprogram och satsningar på SFI med yrkesutbildning.
Kristdemokraterna vill utreda en obligatorisk a-kassa och göra ersättningen konjunkturberoende. I goda tider ska den vara lägre, eftersom tillgången på arbete är högre. Men redan nu vill partiet återföra det högsta taket i a-kassan till nivån före coronapandemin, alltså 910 kronor under 100 dagar, men sedan lägga ersättningen på 760 kronor.
Nystartsjobb, etableringsanställningar och introduktionsjobb är verkningslösa, hävdar SD.
Sverigedemokraterna, SD, det tredje partiet i ett eventuellt konservativt regeringsunderlag, nämner inte orden invandrare och nyanlända i sin arbetsmarknadspolitik, även om vissa åtgärder omfattar även denna grupp. De inleder avsnittet med en storsmocka mot många av de åtgärder som riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden. Nystartsjobb, etableringsanställningar och introduktionsjobb är verkningslösa, hävdar SD.
Även Sverigedemokraterna vill öka jobbskatteavdraget, men enbart måttligt. Som mest ska höjningen ge något mer än en hundralapp extra i plånboken, medan lågavlönade får nöja sig med 65 kronor. Tio miljarder kronor kostar reformen.
Mer Växastöd för små företag
Partiet vill också bidra till att små företag anställer i större utsträckning genom en utvidgning av växa-stödet. Bidraget består av nedsatta arbetsgivaravgifter för de tre först anställda i företagen. Dessa företag behöver enbart betala ålderspensionsavgift för dessa. Partiet kräver också att staten tar över sjuklöneansvaret för företag med upp till nio anställda.
Partiets stora reform på arbetsmarknadens område är en allmän arbetslöshetsförsäkring som finansieras av staten
Yrkesverksamma som startar eget ska få stöd, på samma villkor som arbetslösa med detta stöd har via Arbetsförmedlingen. Den som har en företagsidé ska våga säga upp sig, förklarar SD.
Partiets stora reform på arbetsmarknadens område är en allmän arbetslöshetsförsäkring som finansieras av staten och sköts av Försäkringskassan. I väntan på en majoritet för reformen vill SD behålla dagens tak i a-kassan på 1 200 kronor de första hundra dagarna och därefter sänka den till 800 kronor, vilket är ett lägre andrasteg än reglerna under Coronapandemin.
L vill sänka skatten och strama åt i trygghetssystemen
Även Liberalerna satsar stort på ökat jobbskatteavdrag, vill ge bidrag till företag som anställer på nystartsjobb och kräver åtstramningar av ersättningar från sjukförsäkringen i ett paket som ska gynna arbetslinjen.
Det ökade jobbskatteavdraget ska ge låginkomsttagare 600 kronor mer i månaden, enligt Liberalerna, som avsätter 24 miljarder kronor på reformen.
Detta kombineras med åtstramningar i ersättningar från bland annat sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. När partiet återinför en bortre gräns i sjukförsäkringen innebär det en besparing på 6 miljarder kronor, men samtidigt ökar utgifterna för arbetslöshet med 4,4 miljarder kronor.
Partiet vill se över möjligheterna till ett samlat ersättningstak. Löneinkomster ska alltid vara högre än summan av ersättningar från trygghetssystemen. Enligt Liberalerna är detta en metod som minskar antalet personer som står utanför arbetsmarknaden. Partiet betonar hur viktigt detta är för integrationen.
Det är i grunden problematiskt att en i huvudsak statligt finansierad försäkring är frivillig och omfattar alltför få, samtidigt som alla skattebetalare står för notan
Liberalerna vill inte bara ha en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring på sikt utan också se en omedelbar återgång till de lägre ersättningsnivåer som gällde före coronapandemin.
”Det är i grunden problematiskt att en i huvudsak statligt finansierad försäkring är frivillig och omfattar alltför få, samtidigt som alla skattebetalare står för notan”, skriver partiet.
Yrkesskola för vuxna
Liksom borgerliga kolleger satsar Liberalerna stort på nystartsjobb. Partiet vill öka antalet genom en utbyggnad av bidrag till arbetsgivare som använder anställningsformen med 650 miljoner kronor under tre år. En del av finansieringen är slopandet anställningsformen extratjänster inom offentlig sektor och ideella organisationer.
Men partiet vill också ha satsningar på yrkesutbildningar och föreslår en ny skola, Yrkesskolan, som riktar sig till vuxna. Den motsvarar gymnasienivå och ska ha stora inslag av arbetsplatsförlagt lärande.
Om Centern får gehör för sitt förslag växer marknaden med över 4 miljarder kronor.
Centerpartiet har en storsatsning på arbetsmarknadspolitikens område. Partiet vill skapa en miljardmarknad för företag som erbjuder matchningstjänster. Målet är att hälften av de arbetslösa nås av dessa från Arbetsförmedlingen fristående jobbförmedlare. Om Centern får gehör för sitt förslag växer marknaden med över 4 miljarder kronor.
Men partiet gör också andra satsningar inom arbetsmarknadspolitiken riktad mot företagen. Det vill förstärka dagens nedsättning av arbetsgivaravgifter vid anställning av unga, nyanlända och personer som står långt från arbetsmarknaden.
11 miljarder till ungdomsrabatt
En permanent förändring inritas mot unga i åldern 19 till 23 år. Förslaget innebär att arbetsgivaren inte betalar någon annan arbetsgivaravgift än ålderspensionsavgift. Under tre år vill Centern satsa över 11 miljarder kronor på åtgärden.
En tillfällig förändring är slopandet av arbetsgivaravgifter för alla långtidsarbetslösa som anställs under 2022 och 2023, men åtgärden gäller enbart för löner upp till 23 500 kronor.
Centern gör en betydligt större satsning än Sverigedemokraterna.
Bland stöden till företagen finns också en utvidgning av växa-stödet. Centern gör en betydligt större satsning än Sverigedemokraterna. Utvidgningen handlar om en nedsättning av arbetsgivaravgiften för de tio först anställda i två år. Bidraget ska finnas i två år och kostar nära tre miljarder kronor.
Liksom sina borgerliga kolleger ser Centerpartiet nystartsjobb som den mest effektiva åtgärden när långtidsarbetslösa, unga och nyanlända ska få en skjuts ut i arbetslivet. Även Centern ökar bidraget rejält, så att det motsvarar beloppet av två till tre arbetsgivaravgifter.
Arbetslinje i sjukförsäkringen
Inte heller Centern vill ha kvar dagens nivåer i arbetslöshetsförsäkringen, men föreslår inte en återställning till tidigare nivåer. Det högsta taket, 910 kronor om dagen, ska visserligen vara densamma som tidigare, men därefter införs en trappa med sänkning var hundrade dag ner till 740 kronor.
Centerpartiet vill också ha en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen i syfte att förstärka arbetslinjen. Förslaget innebär en besparing på 1,2 miljarder på sjukförsäkringen, men samtidigt ökade kostnader för arbetslösheten på 850 miljoner kronor.
Den storsatsning på matchningstjänster som Centern förespråkar vill Vänsterpartiet inte alls se, utan vill slopa denna företagsform helt.
Vänsterpartiet är en veritabel motpol till de borgerliga förslagen på arbetsmarknadens område. Den storsatsning på matchningstjänster som Centern förespråkar vill Vänsterpartiet inte alls se, utan vill slopa denna företagsform helt. Tvärt om poängterar partiet vikten av en arbetsförmedling i offentlig regi.
Ett av vänsterns krav är att stoppa nuvarande reformering av arbetsförmedlingen. Verksamheten ska i stället bedrivas i offentlig regi och antalet privata aktörer begränsas. ”De arbetslösa, och då särskilt de långtidsarbetslösa, ska inte utlämnas till s.k. externa aktörer vars främsta syfte är att generera vinst till ägarna”, skriver partiet.
Vänsterpartiet vill inrätta särskilda arbetsförmedlingskontor med inriktning på långtidsarbetslösa. De första tjugotalet kontor ska placeras i kommuner där andelen långtidsarbetslösa är minst hälften av de arbetslösa. Kontoren ska ha fria pengar för att kunna genomföra de insatser som behövs.
Vill ha krav på kollektivavtal
Man vill också satsa ordentligt på arbetsmarknadsutbildningar och öka kvaliteten på dem samt rikta dem i högre utsträckning mot bristyrken. Arbetsförmedlingen ska också kunna hänvisa arbetslösa till det reguljära utbildningssystemet där de ska kunna studera med bibehållen ersättning. Partiet vill samtidigt utöka antalet platser på den kommunala vuxenutbildningen.
Västerpartiet har inget emot stöd till arbetsgivare som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden, men kräver att dessa anställningar följer de villkor som finns i kollektivavtal. Partiet vill också maximera antalet subventionerade anställningar per arbetsgivare.
Partiet driver också det gamla TCO-kravet att 80 procent av löntagarna ska ha 80 procent av tidigare lön vid arbetslöshet. I ett första steg vill Vänstern se en permanentning av de höjda ersättningarna under coronapandemin. I sin skuggbudget tar partiet också upp kravet på en generell arbetstidsförkortning och begär en utredning i frågan.