Regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar har resulterat i stora förändringar i Försäkringskassans sätt att handlägga sjukpenningen. Någonting som riskerar myndighetens förtroende och rättssäkerheten i försäkringen.
Det menar Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i en ny rapport. De snabba förändringarna har skett utan att reglerna i sjukförsäkringen ändrats. Inspektionen varnar nu för oförutsedda konsekvenser i handläggningen.
Många har sagt att de känner sig jagade för att de mäts på olika sätt
Sedan 2016 har sjuktalen minskat, samtidigt som förtroendet för Försäkringskassan fått sig en törn.
ISF har genomfört djupintervjuer med anställda på Försäkringskassan på åtta kontor, både handläggare och chefer, som berättar att man blivit mer resultatorienterade.
Man har alltså blivit striktare i sina bedömningar av sjukpenningärenden?
Inger Sohlberg.
– Vi har inte gjort någon aktgranskning men de anställda på Försäkringskassan säger själva att de har blivit restriktivare. Det kan handla om att man håller sig till tidsgränserna i rehabiliteringskedjan mer strikt eller tittar närmare på diagnos och intyg för att bekräfta att det verkligen framgår hur arbetsförmågan är nedsatt, säger Inger Sohlberg, projektledare på ISF.
Färre möten, mer intyg
En annan förändring är att möten med försäkrade och andra aktörer har nedprioriterats till förmån för bedömning av medicinska underlag. Flera kontor har också upplevt en stor personalomsättning, och en bidragande orsak tros vara det förändrade arbetssättet.
– Många har sagt att de känner sig jagade för att de mäts på olika sätt, exempelvis vad gäller på hur många de beviljat ersättning. Och man tittar på om handläggarna har följt rehabiliteringskedjans tidsgränser. Man kan också slå ner på bedömningar där man ifrågasätter varför vissa saker inte utretts, säger Inger Sohlberg.
Formella kriterier i läkarintygen har fått större betydelse i handläggningen. I läkarintygen ska det framgå vilka aktivitetsbegränsningar som nedsättningar utifrån patientens diagnos medför, och mindre hänsyn tas nu till den försäkrades utsagor.
Handläggare följs upp
Såväl handläggare som chefer följs upp när det kommer till hur väl handläggarna bedömer ärenden utifrån tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. Fokus i handläggningen har också skiftat till att handla om just utredandet av rätten till ersättning, vilket lämnar mindre tid till möten med de försäkrade och samordningsaktiviteter.
Tidigare rekryterades i större utsträckning handläggare med drivkraft att hjälpa och stötta människor
Cheferna rekryterar också handläggare utifrån andra kriterier: handläggare vars drivkraft är att nå mätbara produktionsmål. Tidigare rekryterades i större utsträckning handläggare med drivkraft att hjälpa och stötta människor genom personliga möten, enligt ISF.
Handläggarna uppger samtidigt att de inte tänker på 9,0-dagarsmålet när de handlägger enskilda ärendet – men märker att det oftare blir avslag på grund av hur prioriteringarna ändrats.
– Man tittar mer på ärenden tillsammans och går igenom hur vissa sorters fall ska bedömas. Är man osäker går man till en försäkringsmedicinsk utredare eller expert.
Sex generaldirektörer sedan 2005
Ett annat orosmoment har varit snabba ändringar av Försäkringskassans ledning. Sedan myndigheten bildades 2005 noterar ISF att Försäkringskassan haft sex olika generaldirektörer. Två av dessa har varit tillförordnade. Dessutom har regeringen vid tre tillfällen tillsatt en överdirektör i myndigheten.
Försäkringskassan fick en ny tillförordnad generaldirektör så sent som i april i år och regleringsbrevet för året ändrades – med ett förtydligande från regeringen att 9,0-dagarsmålet är ett samhällsmål och alltså inte enkom Försäkringskassans mål.
Inspektionen för socialförsäkringen efterlyser nu en mer uthållig styrning av Försäkringskassan.