Ingen enighet om arbetstid för statliga tjänstemän Avtalet klart. Fr v Susanne Nyberg, Officersförbundet, Åsa Erba Stenhammar, Fackförbundet ST, Niklas Simson, Polisförbundet, Roger Pettersson, Helen Thornberg, Fredrik Bäckström, Seko, Lena Emanuelsson och Robert Andersson, Saco-S, Anna Falck, Ken Johnson, Matilda Nyström Arnek, Arbetsgivarverket. Foto: Jens Nilsson/Arbetsgivarverket

Ingen enighet om arbetstid för statliga tjänstemän

Avtal17 Det sista stora avtalet i avtalsrörelsen har skrivits under. 100 000 statligt anställda tjänstemän får ett treårigt avtal med totalt 6,5 procent i löneutrymme. Ingen individgaranti finns i avtalet, däremot en låglönesatsning.
4 okt 2017 | 16:59
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

På onsdagen blev det klart. Det sista stora avtalet i årets avtalsrörelse som omfattar 100 000 statligt anställda tjänstemän i TCO.

Det tidigare avtalet skulle löpa ut den 30 september men förhandlingarna blev förlängda. Det nya avtalet kommer dock gälla retroaktivt från 1 oktober.

Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef OFR och ST.

Åsa Erba-Stenhammar är förhandlingschef på ST och förhandlingsledare på den fackliga samverkansorganisationen Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR, som företräder nio tjänstemannaförbund.

Hon är nöjd med vad man fått ihop.

– Det här är ett välbalanserat avtal där vi fick något till alla men också lite extra till utsatta grupper, som föräldralediga och föräldrar med sjuka barn som kommer få höjda pensionsavsättningar, säger Åsa Erba-Stenhammar till Arbetsvärlden.

Pensionsförändringarna, som innebär att tjänstepension tjänas in även för föräldralediga och under vab, börjar gälla från 1 januari 2019. Fortfarande tjänas tjänstepensionen dock inte in av sjukskrivna.

Anledningen till att pensionsändringarna dröjer är enligt Åsa Erba-Stenhammar att det är ett stort system som ska läggas om.

Delar ur avtalet

  • 6,5 procent i löneutrymme över 3 år
  • Ingen individgaranti, men låglönesatsning
  • Föräldralediga tjänar in tjänstepension
  • Karensperioden på 14 dagar försvinner ur personskadeavtalet
  • Öppnar för lokala överenskommelser om "alternativ slutstation" i stället för traditionell förhandling när det är svårt att enas vid lönesättning
  • Tak för sparad semester sänks från 35 till 30 dagar
+ Expandera

En annan fråga som hon är nöjd med är att karensdagarna försvinner från pensionsskadeavtalet, som täcker skador vid arbetsplatsolyckor. Tidigare var det en karensperiod på 14 dagar, men nu slopas alltså karensperioden helt. Det är en viktig seger för exempelvis polisen, försvarsanställda och anställda inom kriminalvården. Det är också en fråga som facken drivit länge.

– Det känns skönt att få igenom en fråga som man drivit i många år, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Personskadeavtalet förbättras också på ett annat sätt. Tidigare fanns ett krav på att den anställde skulle bevisa att skadan uppstod på arbetsplatsen, ett krav som nu försvinner.

Ingen individgaranti

Arbetsgivarverket drev i år liksom tidigare krav på ett sifferlöst avtal, vilket inte blev fallet. Det blir i stället ett treårigt avtal med löneutrymme i nivå med industrimärket på 6,5 procent över tre års tid.

– För oss är siffersatta löneökningar en förutsättning för att våra medlemmar ska kunna få en reallöneutveckling, säger ST:s ordförande Britta Lejon i en kommentar.

OFR drev krav på individgaranti som inte gick igenom. Däremot har avtalet en låglönesatsning som innebär att personer som tjänar under 24 000 kronor i månaden räknas tjäna 24 000 kronor när lönepotten ska bestämmas, vilket alltså ger en större pott.

För verksamheter som tillämpar lönesättande samtal skapas nu också en möjlighet till en ”alternativ slutstation” i stället för traditionella förhandlingar när man inte kan enas om lönesättningen. Det är ett krav som Arbetsgivarverket drivit för att stärka den lokala lönebildningen, underförstått att ge chefen större inflytande över lönesättningen.

I vanliga fall kan en tvist i lönefrågan mellan medarbetare och chef flyttas upp, exempelvis till personalchefen och fackombud, men med en alternativ slutstation kan en annan ordning avtalas som ger chefen sista ordet.

– Vi ser det här som någonting som stärker både chefens och medarbetarens inflytande över lönesättningen. I slutändan är det arbetsgivaren som sätter lönen, men medarbetaren vet också vilka kriterier man har att förhålla sig till och kan se till att vara väl förberedd, säger Anna Falck, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, till Arbetsvärlden, och poängterar att lösningarna kan se olika ut beroende på vad man lokalt kommer överens om.

Vi kunde inte enas i arbetstidsfrågorna och fick inte igenom vår arbetstidsreduktion.

Åsa Erba-Stenhammar lyfter fram arbetstidsfrågorna som ett område där hon inte är helt nöjd.

– Vi kunde inte enas i arbetstidsfrågorna och fick inte igenom vår arbetstidsreduktion. Man kan säga att vi och Arbetsgivarverket har helt olika problembeskrivningar här, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Medlemmarna vill å sin sida få bättre möjligheter att balansera arbete och fritid medan arbetsgivarsidan ser ett behov av större kontroll över arbetstidens förläggning.

OFR hade i avtalsrörelsen krävt två extra dagar ledighet för att exempelvis kunna ta en åldrande förälder till läkaren eller lösa andra enskilda angelägenheter som dyker upp i livspusslet. Det var alltså ett krav som inte gick igenom. I stället kommer partsgemensamma arbetsgrupper startas för att diskutera bland annat arbetstidsfrågan.

– Vi har inte kunnat mötas vad gäller arbetstiden av den anledning att vi ser ett behov av den arbetstid vi har, säger Anna Falck, förhandlingschef på Arbetsgivarverket.

Arbetsgivarverket fick också igenom en sänkning av taket för sparad semester från 35 till 30 dagar.

4 okt 2017 | 16:59

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev