Hur mår Hermods?

Komvux och sfi kommer att växa så det knakar de närmsta åren på grund av invandring och regeringens kunskapslyft. Nästa år får kommunerna 1 miljard kronor mer till vuxenutbildning.

En stor del av pengarna väntas hamna hos privata bolag, som stadigt har ökat sin andel av komvuxsektorn – från 24 till 45 procent på tio år. Knappt hälften av alla kurser inom Komvux och var tredje kurs inom sfi sker i dag i privat regi.

Arbetsvärlden har valt att titta närmare på ett av de privata komvuxbolagen, Academedias dotterbolag Hermods, för att ge en bild av problem och möjligheter i upphandlingar i en kraftigt växande sektor. Hermods är en av de största aktörerna med över 60 000 elever varje år och företagets specialitet är de växande distansutbildningarna.

Almega pekar på att när Hermods tog över sfi i Solna ökade andelen elever som slutförde sina studier, samtidigt som kostnaderna sänktes.

Hermods framhålls ofta som en förebild bland näringslivsorganisationer som vill peka på fördelarna med privata utförare av vuxenutbildning. Exempelvis Almega pekar på att när Hermods tog över sfi i Solna ökade andelen elever som slutförde sina studier, samtidigt som kostnaderna sänktes tack vare effektiviseringar. Detta skulle kunna tala för att privata alternativ är bättre.

Men Hermods har också fått kritik av Skolinspektionen och flera kommuner. Vi har granskat Hermods verksamhet i Sveriges största kommuner för att få en bild av vilka utmaningar kommunerna möter nu när vuxenutbildningen byggs ut kraftig (se mer om granskningen i faktaruta).

Vinstkrav i Västerås

I Västerås klagade eleverna under hösten på att undervisning skedde i korridoren.

– Då gjorde vi en flygande besiktning, och Hermods åtgärdade det ganska snabbt, säger Jenny Twana, Västerås stads enhetschef på vuxenutbildningscentrum.

Lokalt är de angelägna om att återkoppla och åtgärda brister, men så finns det också vinstkrav i organisationen.

Samtidigt har kommunens egna kontroller visat på flera brister. Bland annat saknade Hermods laborationssal för biologi, elever i matematik fick inte veta vilka fel de har gjort på webbprov, ingen lärare hade behörighet i biologi och elever fick 2,5 färre undervisningstimmar i veckan än vad kommunen avtalat om.

Jenny Twanas bild är att Hermods i Västerås i grund och botten vill leverera bra kvalitet.

– Lokalt är de angelägna om att återkoppla och åtgärda brister, men så finns det också vinstkrav i organisationen. Jag upplever att det är bra för dem i Västerås att vi ställer krav. De kan peka på detta uppåt i organisationen, säger Jenny Twana till Arbetsvärlden.

”Vi har haft utmaningar”

Hermods utbildningsdirektör Charlotte Vällfors säger till Arbetsvärlden att hon vill ta reda på vad detta med vinstresonemanget rör sig om.

Charlotte Vällfors, Hermods. Foto: Almega

– Det låter väldigt tråkigt. Som du presenterar det låter det som att personal där inte kan agera rörligt, och jag vill ta reda på vad jag kan göra.

Hon håller inte med kommunen om att läraren saknade behörighet, och tillägger att laborationer nu hålls i en annan skola när det behövs.

– Vi har haft utmaningar i Västerås och det är allvarligt om kunden och eleverna inte får det som vi har avtalat om. Det är viktigt att eleverna inte kommer i kläm.

När det gäller situationen med undervisning i korridorer handlade det om att Hermods inte hade hunnit med att växla upp till fler lokaler i takt med tillväxten.

Underkända i Uppsala

Uppsala kommun har haft avtal med Hermods sedan i mitten av 2000-talet. Enligt kommunens minnesanteckningar från det senaste mötet med Hermods antyds flera problem: Många elever avbryter sin utbildning och många får betyget F, alltså underkänt, speciellt på grundläggande nivå.

– Våra synpunkter handlar till exempel om feedback och åtgärdspaket. Vi försöker implementera detta, eller rättare sagt: vi kräver detta, säger Lasse Sporrong, rektor och anställd i Uppsala kommun.

Utbildningsdirektören på Hermods framhåller att de har täta kontakter med Uppsala kring uppföljning och kvalitet.

– När det gäller samarbetet med Uppsala i övrigt kan jag säga att vi har fått beröm av Uppsala för att vi varit snabba med att åtgärda brister, säger Charlotte Vällfors.

Kritik mot distansutbildning

En återkommande kritik från elever i flera kommuner gäller delaktighet och tillgänglighet i distansutbildningen. Även om distans är en studieform som passar många och går att kombinera med arbete är det vanligt att elever upplever att de får för lite hjälp. Lärarna sitter på annan ort, kan ha flera hundra elever och kontakten mellan elev och lärare sker ofta via en digital lärplattform.

Skolinspektionen granskade 18 kommuners distansutbildningar 2015. Myndigheten konstaterade att elever som studerar på distans riskerade att få en sämre utbildning, eftersom kommunerna i sina avtal inte försäkrade sig om att undervisningen anpassades till enskilda elevers behov.

Mätproblem i Helsingborg

I våras riktade Skolinspektionen kritik mot Hermods distansutbildning i vård och omsorg i Helsingborg eftersom eleverna saknade möjligheter att nå högre betyg än godkänt i de praktiska momenten. I stället för att mäta elevens kunskaper mot kursplanens kunskapskrav så använde Hermods en checklista för att se vilka moment eleverna hade klarat av.

Flera elever som Skolinspektionen då pratade med uttryckte också tvivel på sin egen förmåga efter genomförd utbildning. En av dem sa: “Jag skulle inte vilja bli omhändertagen av mig när jag blir gammal”.

– Det här var inte det vi hade köpt. Vi tog kontakt med Hermods och hade möten med dem. Nu kollar vi att det fungerar på ett bra sätt, säger Katarina Björkman, rektor för externa anordnare i Helsingborg.

Hermods framhåller att man har tagit itu med problemen.

– Här har det fallerat i kommunikation med kund, och vi beklagar detta. Det är vårt gemensamma ansvar tillsammans med kommunen att eleverna får den utbildning de ska ha, och vi förde en dialog och vi löste det, säger Charlotte Vällfors.

Övergivna i Örebro

Fram till våren 2015 hade Örebro ett avtal med Hermods dotterbolag EC Utbildning om en distansutbildning i logistik. Men Örebro kommuns rektor Maria Fagerström upptäckte att utförandet inte blev som hon hade tänkt sig.

– Vi vill säkerställa att det sker ett lärande enligt kursens mål och då kan man inte från skolans sida säga att “jag vet inte om eleven slutat eller inte”. Jag får prickar på kroppen av att höra sånt. De hade inte koll på när eleverna slutade, och det hade att göra med deras system där de påminner eleverna via mejl tre gånger för att sedan ringa upp om de inte får kontakt. När de bytte administratör hamnade eleverna mellan stolarna, säger Maria Fagerström.

Enligt Hermods handlade det delvis om att personal, inklusive chefen, slutade. Då uppstod en otydlighet om vem som var ansvarig. När det gällde oklarheter om eleverna studerade kvar eller inte, rörde detta endast en elev, enligt bolaget.

”I genomsnitt är 90 procent av eleverna nöjda och 94 procent av kommunerna skulle rekommendera oss för andra.”

Hermods går inte på knäna ekonomiskt utan har en jämförelsevis bra vinstmarginal. Förra året gjorde man en vinst på 49 miljoner, och vinsten låg på nära sju procent av omsättningen 2015. Med andra ord kvarstår 70 000 kronor på varje miljon som företaget får in, när kostnaderna är betalda. Genomsnittet för bolag som levererar välfärdstjänster är fem procent.

Skulle ni inte ha kunnat minska er vinstmarginal och därigenom begränsat risken för flera av dessa kvalitetsbrister?

– För oss är det mycket viktigt att satsa på att utveckla kvaliteten och vi behöver lägga pengar på utveckling, och en del av detta innebär investeringar som vi måste ta från vinsten, säger Charlotte Vällfors.

Hermods framhåller att de flesta av både kommuner och elever är nöjda med utbildningarna.

– I genomsnitt är 90 procent av eleverna nöjda och 94 procent av kommunerna skulle rekommendera oss för andra.

Jönköping – det goda exemplet

Bland de 10 kommuner Arbetsvärlden kontaktat sticker Jönköpings kommun ut på ett positivt sätt. De bedriver ett omfattande uppföljningsarbete och gör bland annat egna enkäter. Kommunen skriver att de studerande är mycket nöjda med de pedagoger som finns på plats i Jönköping och är i de flesta fall också nöjda med pedagogerna man träffar via distansplattformen, även om eleverna upplever att de betygsättande lärarna inte lämnar den feedback på inlämnade uppgifter som önskas. Nästan alla distanselever skulle rekommendera kursen till andra.

Detta är första delen i en serie om kommunernas upphandling av vuxenutbildning. Del två handlar det om konflikter och svårigheter vid upphandling och del tre om vägen framåt – hur kan kommunerna lära och bli bättre, och vilka goda exempel finns?