När lärarna i Lerbäckskolan i Lund skulle ta del av lärarlönelyftet fick de själva motivera varför de var värda lönelyft, visar Arbetsvärldens artikel. Nu reagerar ministern Helene Hellmark Knutsson:
– Det verkar som att det sköts på helt olika sätt i olika kommuner. Att lönebildningen fungerar så olika kan också vara en anledning till att lärare har dålig löneutveckling generellt, att de har halkat efter som grupp, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.
Regeringen avsatte i 2016 års budget tre miljarder till att höja lönerna för cirka 60 000 lärare. Kriterierna för vilka lärare som kan vara aktuella för lönepåslaget är bestämda av parterna inom skolan nationellt, men hur det sedan ska implementeras bestäms av kommunerna var för sig.
Lärarna får sätta betyg på sig själva
Skillnaden i hur kommunerna valt att genomföra satsningen är stor: På vissa håll är lärarnas lönepålägg tillsvidare, medan andra kommuner har tidsbegränsat dem på några år. Urvalet av vilka lärare som får ta del av satsningen skiljer sig också. Medan en del kommuner har valt ett system där lärare med längst tid i yrket valts ut automatiskt, så har lärarna i andra kommuner fått sätta betyg på sig själva i en ansökan.
– Jag kommer nu att kalla in parterna för att vi ska gå igenom varför det inte fungerar lokalt på många håll. Vi behöver en lägesanalys om vad som funkar och inte funkar, varför det ser så olika ut mellan kommunerna, säger Helene Hellmark Knutsson.
”Vi har inte tagit över ansvaret för lönebildningen”
Hon säger att regeringen också har bett Statskontoret att se över hela formen för lärarlönelyftet. Eventuella ändringar av de kriterier som de utvalda lärarna ska uppfylla avvaktar man med till översynen är klar.
– Vi har inte tagit över ansvaret för lönebildningen. Det är därför också viktigt att det var parterna som tog fram kriterierna för lärarlönelyftet. Sedan verkar det tyvärr som att kunskapen om lönebildning är låg på sina håll.
Delar kritik om temporära lösningar
Helene Hellmark Knutsson har full förståelse för att lärare vänder sig mot att lönepåläggen i vissa kommuner endast införs i några år.
– Jag delar den kritiken. Syftet är ju att koppla det här till kunskap, att läraren som får del av lönelyftet ska ha en roll där den ansvarar för att utveckla undervisningen, introducera andra i yrket och att handleda. Det är ju inte kunskaper du förlorar om några år, snarare är det någonting som du kanske haft länge men inte belönats för.
Ska vara en katalysator till bättre lönebildning
Hon menar att den orättvisa som vissa lärare upplever i urvalet också är någonting som ligger på kommunerna.
– Statens satsning kan inte omfatta alla lärare, men vi har varit tydliga med att vi ser det här som en katalysator till en bättre lokal lönebildning.
De kommuner där fler lärare än de som kan omfattas av lärarlönelyftet uppfyller kriterierna har helt enkelt ett ansvar att inom den ordinarie lönerevisionen höja även deras löner, menar hon.
– Det här är ju en ganska oortodox lösning, att staten går in och avsätter lönepengar till en viktig grupp. Men vi måste öka attraktivitet i läraryrket. Och den lokala implementeringen måste fungera, det är ju där som lönebildningen sker, säger Helene Hellmark Knutsson.
Läs även: ”De som inte får lönepålägget känner att de inte duger”