Hårdare krav på sjukskrivna ska spara 4 miljarder Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) tar emot utredningen om sjukförsäkringen i förändring av särsklida utredaren Per Johansson på tisdagens pressträff. Foto: Henrik Montgomery/TT

Hårdare krav på sjukskrivna ska spara 4 miljarder

Sjukförsäkringen De senaste årens reformer av sjukförsäkringen är för frikostiga och bör tas bort, anser en statlig utredning. Utredningen vill också framöver styra läkare till att sjukskriva mindre.
2 apr 2024 | 15:27
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
7
+1
0

Möjlighet till förlängd sjukskrivning och särskilda regler för äldre ledde till längre sjukskrivningar. Reformerna ledde inte till någon märkbar ökning av återgång till arbete hos den egna arbetsgivaren. Därför bör de flesta av de reformer som förra regeringen införde nu göras ogjorda. 

– Det här är en tillbakagång till det gamla, sade utredaren Per Johansson på en pressträff på tisdagen, rapporterar TT.

Utredningens förslag ska öka kravet på de sjukskrivna att byta jobb om de inte klarar av det gamla. Ett högre krav på omställning ska leda till kortare sjukskrivningar och fler som går tillbaka till jobb. 

Men utredningen framhåller också att en positiv konsekvens är återgången till de gamla reglerna innebär en besparing på minst 3,8 miljarder kronor per år. 

– Syftet har varit att bidra till att svara på hur vi på bästa möjliga sätt kan tillvarata människors förmåga och tillsammans arbeta för att sjuka människor blir friska och återfår sin arbetsförmåga, sade socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen enligt TT.

LO och TCO kritiska

Regeringens syfte med utredningen och dess slutsatser får skarp kritik från de fackliga centralorganisationerna för arbetare och tjänstemän.

”Att backa bandet kommer inte göra människor friskare. Utredarens förslag att dra tillbaks förändringar i sjukförsäkringen som TCO varmt välkomnade 2021 riskerar återigen en sämre fungerande försäkring för individ och samhälle. Regeringen bör låta bli det.”, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström på mikrobloggen X.

Även LO är skarpt kritiska och anklagar utredningen för att ha bortsett från utvärderingar och analyser som kunnat ge andra infallsvinklar.

— Regeringen måste snabbt klargöra att de inte tänker gå vidare med utredningens förslag. De innebär en tillbakagång till de rättsosäkra och otrygga system som gällde innan 2021, säger Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande. Och fortsätter:

— Vi minns alla berättelserna om cancersjuka som blev utan ersättning och hur sjukas arbetsförmåga bedömdes mot jobb som inte fanns. Det var en ovärdig modell med outhärdliga mänskliga konsekvense.

Reformen 2021 skulle stärka sjukskrivna

Mellan 2021 och 2022 infördes flera reformer med syfte att öka flexibiliteten i sjukförsäkringen och de försäkrades ekonomiska trygghet. Lättnader i kraven skulle leda till att sjukskrivna ”under trygga former” skulle kunna återgå till den egna arbetsgivaren istället för att förlora jobbet, sammanfattar utredningen. 

Bland annat infördes möjligheten att ytterligare en tid fortsätta bedömas utifrån om man klarar att jobba med det jobb man har. Det vill säga att skjuta upp indragandet av ersättningen om man bedöms kunna ta ett annat ”normalt jobb” på arbetsmarknaden. 

Detta undantag infördes också permanent för äldre med motivet att äldre som haft ett fysiskt krävande yrke missgynnades med de gamla reglerna. 

Utöver detta infördes också möjligheten för deltidssjukskrivna att få sin ersättning beräknad på de timmar man jobbade. Det skulle hjälpa anställda med ojämn arbetstid att deltidssjukskriva sig istället för att sjukskriva sig helt. 

Utredningen: reformerna har givit längre sjukskrivningar

Men, konstaterar utredningen, under perioden som gått med de reformerna har sjukskrivningarna blivit längre och antalet sjukskrivna fler. Därför bör reformerna avskaffas. En återgång till de gamla reglerna för bedömning mot hela arbetsmarknaden skulle spara 1,8 miljarder per år och de slopade reglerna för äldre 2 miljarder, bedömer utredningen. 

– Effekterna var väntade utifrån tidigare forskning. Det finns ingen evidens för att arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser påskyndar återgången i arbete, sade utredaren Per Johansson på pressträffen, rapporterar TT.

Utredningen anser också att det inte finns data som visar att färre väljer deltidssjukskrivning framföra heltidssjukskrivning.

Den reformen som innebar att den som varit behovsanställd kunde bedömas utifrån vad den arbetat med, istället för att betraktas som arbetslös, går inte heller att bedöma, anser utredningen. Visserligen kan det konstateras att färre bedömdes som behovsanställda än väntat, bara 1500 personer, men utredningen anser att det finns en risk att systemet kan överutnyttjas. 

Därför bör även dessa regler slopas. Även detta bedöms innebära en långsiktig besparing, även om någon siffra inte nämns.

Föreslår skärpta regler

Utöver att göra förra regeringens reformer ogjorda, så föreslår utredningen också ytterligare reformer för närmare utredning. Utgångspunkten är att sjukförsäkringens syfte att vara en tillfällig inkomstförsäkring vid sjukdom som påverkar arbetsförmågan förfelats och tappats bort. För att råda bot på detta lämnar utredningen tre förslag, däribland införandet av en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. 

Utöver detta anser utredningen att läkare alltför lättvindigt sjukskriver sina patienter. I nuläget sjukskriver de med andra prioriteringar än sjukförsäkringens mål, att ge tillfällig ersättning för inkomstbortfall. Istället får patientens upplevelse av sina besvär för stort utrymme och eventuellt också vårdgivarens vilja att tillfredställa patienten av ekonomiska skäl. Utredningen noterar att Försäkringskassan i nuläget inte kan straffa läkare som ”systematiskt missbrukar sin möjlighet att utfärda läkarintyg”. Ett system måste till för att få läkarna att agera i enlighet med sjukförsäkringens syfte, föreslår utredningen.

Utöver detta noterar också utredningen problem med att arbetsgivare inte alltid vill ha tillbaka den sjukskrivne till jobbet. Idag ersätts arbetsgivaren för kostnaden för rehabilitering, vilket minskar incitamenten. Det bör utredas, menar utredningen, om ett system som liknar det holländska bör införas där arbetsgivaren står för en del av kostnaden. 

2 apr 2024 | 15:27

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev