Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Hårda krav driver på löneskillnader mellan mammor och pappor

Ojämställdhet I högkvalificerade yrken är könslönegapet betydligt större mellan mammor och pappor än mellan kvinnor och män utan barn. Forskaren Charlotta Magnusson har tittat närmare på vad skillnaden beror på.
9 Dec 2014

Charlotta Magnusson och hennes kollegor vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, har undersökt samband mellan lönenivåer, levnadsförhållanden och arbetsvillkor. Studierna visar något som framkommit även tidigare, att könslönegapet är betydligt större i högkvalificerade yrken jämfört med mindre kvalificerade.

När forskarna bröt ner siffrorna och tittade på samband med familjeförhållanden framkom ytterligare en tydlig skillnad. I högkvalificerade yrken är könslönegapet mellan kvinnor och män utan barn 8 procent, medan det för kvinnor och män med barn är mer än dubbelt så stort, 19 procent. I mindre kvalificerade yrken finns ingen motsvarande skillnad mellan föräldrar och icke-föräldrar. Något verkar alltså hända när personer i högkvalificerade yrken får barn.

”Det finns definitivt kvarlevor av en gammal föreställning om att män blir familjeförsörjare när de skaffar barn.”

Tidskrävande arbetsvillkor driver på löner

Charlotta Magnusson, Stockholms universitet.

Charlotta Magnusson, Stockholms universitet.

För att försöka komma åt vad som händer studerade forskarna sambanden mellan löner och arbetsvillkor. Det visade att tidskrävande arbetsvillkor i form av många tjänsteresor, obetalt övertidsarbete och krav på tillgänglighet utanför kontorstid hade en tydlig lönedrivande effekt. Dessa villkor var vanligast bland pappor. Detta jämfört med såväl mammor som med män utan barn.
– Det kan vara så att kvinnor inte vill ha de arbetsvillkoren. Det kan också vara att det finns förväntningar som gör att arbetsgivare tänker att en kvinna med barn inte har lika lätt att leva upp till de här villkoren. Eller så är det, vilket jag menar är mest troligt, en kombination av både kvinnors val och arbetsgivares val, säger Charlotta Magnusson.

Peter Tai Christensen, utredare för likabehandlingsfrågor i Unionen, är inte förvånad över sambanden. De går i linje med tidigare studier som visar att män tar ett steg fram i karriären när de blir föräldrar, medan kvinnor står still.
– Det finns definitivt kvarlevor av en gammal föreställning om att män blir familjeförsörjare när de skaffar barn. Många jobbar mer än tidigare, och får ofta någon form av befordran när de får barn.

Vill underlätta familjeansvar

Peter Tai Christensen, Unionen. Foto: Camilla Svensk

Peter Tai Christensen, Unionen.
Foto: Camilla Svensk

En av Unionens prioriterade frågor är att göra arbetslivet mer familjevänligt. För trots att såväl kvinnor som män numera har högkvalificerade jobb finns krav som gör att arbetet kan vara svårt att kombinera med föräldraskap.
– I de högst kvalificerade yrkena finns det ofta både formellt och informellt orimligt höga förväntningar på tillgänglighet. Vi tycker inte att det ska behöva vara på det sättet. Arbetslivet ska vara föräldravänligt, oavsett vilken position man har, säger Peter Tai Christensen.

I mindre kvalificerade yrken är det ofta mer självklart att arbetstiden tar slut när man går hem från jobbet. I högkvalificerade yrken finns andra krav på tillgänglighet, inte minst i och med smarta telefoner. Peter Tai Christensen menar att kraven om att ha koll på mejlen på fritiden och semestern kan komma från arbetsgivaren, men det kan också vara ett tryck som skapas av att kollegor driver på varandra.
– Det är svårt att styra människors beteende, men arbetsgivaren kan sätta upp spelregler för vad det är som visar att man gör ett bra jobb. Det kan handla om ifall man ska svara på icke akuta mejl mellan 16 och 8 på morgonen, om man ska man vabba eller vobba och om man förväntas ha med sin jobbtelefon på semestern.

Oreglerad arbetstid, där arbetstagaren lovar att vara tillgänglig vid arbetstoppar, är ytterligare en faktor som kan göra arbetet svårt att kombinera med ansvar för barn.
– Det innebär egentligen inte att man ska jobba mer. Men ofta kan det vara lätt att se när man ska jobba mer, och svårare att se när man kan jobba mindre. Och föräldraskapet ställer ju lika höga krav året runt.

9 Dec 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.