Nu är det dags igen. Under torsdagen genomförs den elfte protestdagen i Frankrike sedan förslaget om en ny pensionsreform med höjd pensionsålder till 64 år lades fram i januari.
För första gången på många år har de åtta största fackförbunden gått ihop i gemensamma demonstrationer. Miljontals fransmän har protesterat på gatorna.
I mars beslutade premiärminister Elisabeth Borne att driva igenom reformen utan omröstning i parlamentet. Hon fruktade att den bräckliga majoritet hon byggt upp i nationalförsamlingen inte skulle hålla.
Samtidigt tror jag att det är en slags kultur och samhällelig teater, utöver att vissa är väldigt missnöjda med det här.
Sedan dess har våld och skadegörelse följt i demonstrationernas spår.
Det händer nu
● Den här veckan och nästa har premiärminister Elisabeth Borne bjudit in de politiska blocken i parlamentet och facken till nya samtal om reformen.
● President Macron har sagt att han inte backar från en höjd pensionsålder, men kan tänka sig åtgärder för att underlätta ett långt yrkesliv.
● Facken har sagt att de på mötet med Borne kommer att ta upp kravet på bevarad pensionsålder.
Ett är säkert. En stor majoritet av fransmännen är arga på president Emmanuel Macron som nu gör sitt andra försök att reformera det franska pensionssystemet.
Långt från de protesterna sitter i Sverige Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren och följer utvecklingen.
Han har i 20 år haft kontakter med Frankrike där man från politiskt håll varit mycket intresserad av det svenska pensionssystemet.
− Under alla dessa tjugo år har man diskuterat större reformer av det franska systemet, men det har till sist bara blivit mindre förändringar.
Efterfrågan av hans tjänster steg när Emmanuel Macron tillträdde som president.
− Han hade ett väldigt ambitiöst program inledningsvis som kom ganska långt innan det första förslaget sänktes.
”Många länder har höjt pensionsåldern”
Nu har Emmanuel Macron återkommit med ett andra försök till reform, samtidigt som demonstranterna säger sig försvara en förmån.
− De har rätt i att en höjning av pensionsåldern är en minskad förmån, men det är samhälleligt försvarbart att höja pensionsåldern när medellivslängden ökar, säger Ole Settergren.
Enligt honom måste avvägningar göras mellan pensionsålder, hur mycket skatt som ska tas in för finansieringen av pensionerna och pensionernas nivå.
När medellivslängden ökar, som den gör i hela EU, är höjd pensionsålder det bästa alternativet, enligt honom.
− Det finns en väldigt stark tendens i många länder, speciellt i de lite rikare OECD-länderna, att höja pensionsåldern. Det har många länder gjort, bland annat Sverige.
Även Frankrike har höjt, efter en period med 60 år som pensionsålder höjdes den för 13 år sedan till 62. Även då under fackliga protester.
”Uppfattas som ett nederlag för välfärden”
Efter François Mitterrands presidentperiod på 1980-talet, han om sänkte pensionsåldern till 60 år, har en rad presidenter försökt höja åldern och reformera det mycket komplicerade franska pensionssystemet.
– Det är lika impopulärt varje gång. Samtidigt tror jag att det är en slags kultur och samhällelig teater, utöver att vissa är väldigt missnöjda med det här. Att höja pensionsålder uppfattas som en tillbakagång och nederlag för välfärdsanspråken.
Den som strejkar står utan ersättning
Den franska fackliga uppbyggnaden och strejkregler leder till att protester och strejker koncentreras till enskilda dagar.
I princip får den strejkande inte någon strejkersättning utan förlorar en dagslön när arbetet läggs ner.
Det är ett mysterium för mig att jag fick den utmärkelsen.
I medier finns vittnesmål om hur dessa, ofta lågavlönade arbetstagare, förlorat tusentals kronor i utebliven lön. De vittnar om inställda semesterresor och andra uppoffringar för att stoppa reformen.
Kritiker av Emmanuel Macron för också gärna fram att han också begränsat arbetslösas rättigheter, minskat bostadsbidragen för de fattigaste, försvagat arbetsrätten och sänkt skatten för de rikaste.
Å andra sidan har den lagstadgade minimilönen höjts, efter protester från fack och den sociala rörelsen Gula västarna.
Ole Settergren utsedd till riddare
Det är i detta sammanhang som protesterna mot pensionsreformen måste ses.
Ole Settergren har däremot fått medalj för sitt bidrag till reformen. Medaljen (Ordre national du Mérite av tredje graden) förvånar honom själv, och innebär också att han utsetts till riddare.
Mottagaren ska ha framstående meriter i till exempel en civil funktion under minst tio år för att få utmärkelsen.
– Då tycker man att jag borde ha gjort något betydelsefull, men jag kan inte påstå att jag har gjort det. Det är ett mysterium för mig att jag fick den utmärkelsen.
Pensionsreformen
● Den lägsta pensionsåldern höjs från 62 till 64 år. Det ska ske i etapper fram till 2030.
● För full pension krävs 43 år i arbetslivet.
● Kvinnor, som i Frankrike i stor utsträckning är hemma med barn i många år, får viss kompensation för barnaåren.
● Pensionen får inte understiga 80 procent av den lagstadgade minimilönen, vilket i dag skulle vara 1 200 euro (ca 13 500 kr).
● Flera grupper är undantagna och har möjlighet att gå tidigare som människor med slitsamma arbetsuppgifter som ständigt nattarbete.
● Vissa yrken, som poliser, brandmän och vårdpersonal, får lägre pensionsålder.
● Den som börjar jobba tidigt i livet, vilket inte är ovanligt i Frankrike, kan också ta pension tidigare.
● Åtgärder införs för att arbetstagare över 60 år ska kunna arbeta längre. I dag är bara 35 procent i åldersgruppen yrkesverksamma.