Artikeln uppdaterades den 20 december 2018.
Pensionen är för svagt knuten till arbetet. Det är ett av budskapen i TCO-förbundet FTF:s nya rapport där man bland annat jämför den allmänna pensionen efter ett fullt arbetsliv, med svensk medellön på 33 700 kronor, mot pensionen för den som inte jobbat alls, alltså garantipensionen.
I jämförelsen visar det sig att den som aldrig jobbat får i princip samma ersättning från den allmänna pensionen som den som arbetat hela livet. Då har man också räknat med bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, som man kan ha rätt till när man har garantipension.
Enligt Pensionsmyndigheten är det dock bara omkring 8 procent av alla nya pensionärer i 65-årsåldern (åldern där man kan börja få garantipension) som har rätt till bostadstillägg, eftersom omständigheter som att man bor tillsammans med någon påverkar beräkningen.
Arbetsvärlden frågar Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef FTF, som skrivit fackets rapport, om det verkligen kan stämma att en löntagare behöver jobba 41 år med en genomsnittlig lön på 33 700 kronor för att komma över garantipensionsnivå.
– Ja, det är det som är det uppseendeväckande, att det blir så liten skillnad av att jobba. Det här är ingenting som jag har hittat på utan jag har helt enkelt matat in genomsnittslönen för 2017 i Pensionsmyndighetens typfallsmodell för att se vad för nivå på den allmänna pensionen man kommer upp till. Skillnaden gentemot någon som aldrig har jobbat blev en disponibel inkomst på 942 kronor i månaden, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef FTF, som skrivit rapporten, till Arbetsvärlden.
Pensionsmyndigheten rättar
Ole Settergren.
Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, menar dock att Håkan Svärdman använt medellön där han borde ha använt medelinkomst.
– Medelinkomsten är lägre än medellönen eftersom alla inte jobbar heltid. När vi år 2014 räknade på hur lång tid det tar för en person med medelinkomst att komma över garantipensionsnivå i den allmänna pensionen fick vi fram 41 år. Då var medelinkomsten runt 27 000 kronor i månaden, säger Ole Settergren till Arbetsvärlden.
Tittar man på medellönen på 33 700 kronor går det betydligt fortare.
– Med den lönen är man över garantipension efter drygt 30 år. Däremot har Håkan Svärdman rätt i att det blir liten skillnad mot fullt grundskydd för personer som har medelinkomst, omkring 28-29 000 kronor, efter 41 år. Men det är få som har fullt grundskydd, säger Ole Settergren.
Enligt hans beräkning behöver en person som är född 1970 och som går i pension vid 65 år och som har medianlönen i inkomst varje år (år 2017 låg den på 30 000 kronor) arbeta 39 år för att få en inkomstpension som är så ”hög” att personen inte har rätt till någon garantipension. Detta under antagandet att garantipensionens värde följer inkomstutvecklingen och inte priserna.
– Enligt lag följer garantipensionen priserna, men det är rimligt att anta att riksdagen då och då höjer gränsvärdena mer eller mindre i takt med inkomstutvecklingen.
Att det tar 39 år för en person med medianlön att komma över garantipensionen innebär också att hälften av arbetskraften, som ligger under medianen i lönenivå, behöver jobba ännu längre.
Tjänstepension gör skillnad
En majoritet av arbetstagarna, så många som 9 av 10, har även tjänstepension vilket gör att de till syvende och sist får bättre pension än de som inte jobbat. Men exemplet visar ändå på brister, menar Håkan Svärdman:
– Det visar att pensionssystemet inte fungerar som det var tänkt. Vi behöver se till att prestation lönar sig mer och att förvärvsarbete i högre grad får genomslag i den allmänna pensionen.
Vad beror det på att det blivit så här?
– Det finns flera skäl till det men en av de främsta är att man gör för små avsättningar till pensionen. Från början var det sagt att man skulle göra avsättningar på 18,5 procent av lönen men i stället landade det på runt 17,21 procent. Det kan låta som en liten skillnad, men för exemplet innebär det omkring 1 500 kronor mer i pension i månaden, vilket är ganska mycket pengar, säger Håkan Svärdman.
En sak som man definitivt borde göra är att höja pensionsavgiften
Rapporten riktar särskilt in sig på skillnader i pension mellan inrikes födda och utrikes födda, som påbörjar sitt arbetsliv i Sverige vid en högre genomsnittlig ålder och därmed i regel får sämre pension. Eftersom garantipension grundar sig på antal år som boende i Sverige (undantag för flyktingar och personer som får uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov) så blir den ofta lägre för utrikes födda som kommit till Sverige i vuxen ålder. Detta medför också att den allmänna pensionen för den här gruppen utrikes födda sällan blir prestationsbaserad, eftersom det blir svårt att tjäna tillräckligt mycket för att komma över garantipensionsnivå.
Håkan Svärdman föreslår tre åtgärder för göra den allmänna pensionen mer prestationsbaserad, däribland en höjning av pensionsavgiften, en mer gynnsam beskattning av privat pensionssparande och en inkomstindexering av garantipensionen.
– En sak som man definitivt borde göra är att höja pensionsavgiften, säger Håkan Svärdman.
Varför gör politikerna inte det?
– Det är intressant att man inte har valt att göra det, och jag kan inte riktigt svara varför. I Pensionsgruppens förslag, där man vill höja riktåldern för pension, har man bara sagt att man vill analysera en höjning av pensionsavgiften vidare. Jag har hört resonemang där man menar att det skulle ta för lång tid att få effekt, men det stämmer inte eftersom merparten av pensionsavgiften vi betalar in betalas ut direkt i pension till dagens pensionärer, säger Håkan Svärdman.
FTF organiserar tjänstemän inom försäkring och finans.