Utredningen om privata sjukförsäkringar, som överlämnades till socialminister Lena Hallengren (S) i fredags, hade i uppdrag att beskriva privata sjukförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård, men också att föreslå åtgärder för att privata patienter inte får snabbare eller bättre vård. Men det är nu flera som går ut med kritik mot att den helt undvikit den andra delen av uppdraget.
– Hela den här utredningen är ett försvar för att vi ska fortsätta på den vägen som vi slagit in på. Och därför blir det oerhört märkligt när Lena Hallengren står på presskonferensen och pratar om att vi ska stoppa den här utvecklingen med gräddfiler. Man kan undra hur Socialdemokraterna kan ta emot en utredning som egentligen har gjort motsatsen till det de frågat efter.
John Lapidus. Foto: Handelshögskolan Göteborgs universitet.
Det säger forskaren John Lapidus, som tidigare skrivit om privata sjukförsäkringar för tankesmedjan Katalys. Han menar att det är märkligt att utredningen på flera ställen fastslår att syftet med privata sjukförsäkringar är att ge snabbare tillgång till vård, men samtidigt sår tvivel om att så verkligen är fallet. Framför allt genom att om och om igen fastslå att det på grund av bristande insyn inte går att undersöka exakt hur läget i dag ser ut.
– Men det är ingenting vi ens behöver undersöka. Försäkringsbolagen skriver ut just det på sina hemsidor: Man har en viss väg in om man har en försäkring och den vägen är snabbare, säger John Lapidus.
Fått kritik inifrån
Utredningen har också kritiserats inifrån. Två av de experter som varit knutna till den har bifogat ett särskilt yttrande där de framför att utredningen inte ens har försökt lägga fram de förslag om begränsningar som den fått i uppdrag att göra. En av dem är Mikael Sandlund från Svenska läkarsällskapet.
Alla förslag handlar om att vi ska hämta in mer kunskap. Men det betyder bara att den här frågan skjuts längre in i framtiden
– De privata sjukvårdsförsäkringarna driver vården mot att bli efterfrågestyrd, där det är den friskaste delen i befolkningen som skärs ut och ger förtur till vård. Frågan som regeringen ville att man skulle utreda, och hur branschen skulle kunna regleras, den avstår utredningen från helt, säger han till Dagens Nyheter.
Få fakta om utbredning och konsekvenser
Ungefär 690 000 svenskar har idag en privat sjukvårdsförsäkring och de används framför allt inom specialiserad öppenvård, till exempel ortopedi. Den allra största delen är arbetsgivarförsäkringar, men de tecknas också genom till exempel fackförbund inom TCO och Saco.
Den utredning som nu lagts fram lägger stort fokus på att det finns för lite insyn i systemet. Det finns till exempel inga uppgifter på hur många som faktiskt använder sig av sin försäkring och på varför de tecknas, säger utredare Karin Lewin. Över huvud taget finns mycket lite kunskap om försäkringar, hur de fungerar och viken effekt de har på vården.
– Det finns till exempel ingen myndighetsdata om vad försäkringsbolagen faktiskt betalar för försäkringsvården.
Vårdförbundet kritiskt mot privata sjukvårdsförsäkringar: ”Som att tro på tomten”
De förslag som utredningen lägger fram syftar bland annat till att privata vårdgivare måste ge regioner och myndigheter större insyn i verksamheten. Det är naturligtvis positivt, menar John Lapidus. Men det räcker inte långt.
– Alla förslag handlar om att vi ska hämta in mer kunskap. Men det betyder bara att den här frågan skjuts längre in i framtiden och att det dröjer ytterligare fler år innan vi faktiskt skulle kunna förändra utvecklingen.
Hade velat se stopplag
En del av utredningen syftar till att förtydliga hur hälso- och sjukvårdslagen ska tolkas, någonting som varit och är en viktig del i debatten kring privata sjukvårdsförsäkringar. Frågan är om lagens skrivelse om jämlik vård bara gäller offentligt finansierade patienter eller om den gäller alla patienter, oavsett finansieringsform. Även här tycker John Lapidus att utredningen missar målet.
– Den stora frågan är och har alltid varit de vårdgivare som har både offentligt och privat finansierade patienter. Det direktiven vill åt är just den typen av vårdgivare. Men utredningen separerar helt de två patientgrupperna, trots att de då i många fall ligger på samma sjukhus.
John Lapidus hade önskat att utredningen hade mynnat ut i någon sorts stopplag, där vårdgivare hade tingats välja mellan offentlig och privat finansiering, snarare än att kunna blanda.
– Den stora frågan nu är vad Socialdemokraterna gör av den här frågan. Vi vet sedan innan att både Lena Hallengren och Magdalena Andersson har varit oerhört kritiska mot systemet med privata sjukförsäkringar. Det är oerhört märkligt om de bara låter det här passera.