Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Fler invandrare får jobb – en dyster utveckling, enligt Svenskt Näringsliv Parternas etableringsanställningar ska ge både nyanlända och långtidsarbetslösa jobb till avtalade ingångslöner, efter skatt. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Fler invandrare får jobb – en dyster utveckling, enligt Svenskt Näringsliv

Etablering Svenskt Näringsliv använder en siffra från SCB för att visa att det tar allt längre tid att etablera sig för flyktingar i Sverige. Även Moderaterna använder siffran. Men uppgiften är lösryckt ur ett större sammanhang som egentligen visar en motsatt utveckling.
27 Feb 2017

I debatten om hur fler nyanlända ska få arbete har Svenskt Näringsliv spridit en faktauppgift de senaste månaderna som bevis för att etableringen av nyanlända går dåligt: Färska SCB-siffror visar att det tar nio år innan hälften av en årskull flyktinginvandrare har ett jobb. För ett år sedan visade samma statistik att det tog åtta år innan hälften har jobb.

Uppgiften är i sig helt korrekt. Men siffran är lösryckt från en SCB-tabell som i sin helhet visar en omvänd utveckling: i samtliga 18 kullar flyktinginvandrare som kommit till Sverige de senaste arton åren fram till 2015 har en större andel jobb i den senaste statistiken jämfört med statistiken för ett år sedan. I 12 av 18 fall har andelen som har jobb efter ett givet antal år i Sverige ökat, alltså i två tredjedelar av fallen.

”Verkligheten går alltså i motsatt riktning mot vad som är önskvärt.”

Men ekonomen Jonas Frycklund har i skrivna kommentarer på organisationens webbsida och, enligt Arbetsmarknadsnytt, på ett seminarium på tankesmedjan Fores om etableringen, använt siffran som argument för att utvecklingen går åt fel håll: ”Hittills har gällt att det tagit 8 år för hälften av en årskull flyktingar att komma i jobb. Den senaste statistiken från SCB visar att denna siffra nu har ökat till 9 år. Verkligheten går alltså i motsatt riktning mot vad som är önskvärt.”

”Det är ju en väldigt dyster utveckling.”

Även Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och Moderaternas talesperson i arbetsmarknadspolitiska frågor Elisabeth Svantesson har vid flera tillfällen använt sig av samma siffra i debatten om behovet av bättre etablering av nyanlända. Ingenstans har det framkommit att tabellen i sin helhet egentligen visar en positiv utveckling för flertalet kullar, alltså att andelen förvärvsarbetande ökar för de flesta kullarna.

Anledningen är att Svenskt näringsliv fokuserar på just när andelen flyktinginvandrare i jobb når 50 procent. Bakgrunden är ett politiskt långsiktigt mål om att det ska ta högst två år innan hälften av flyktingarna har ett arbete. Men tiden varierar beroende på konjunkturen i Sverige och sammansättningen på invandrarna just vid ankomståret.

På Arbetsvärldens fråga om han bygger beskrivningen av att utvecklingen är dyster och går åt fel håll bygger på just uppgiften att hälften har jobb efter nio år, svarar Jonas Frycklund jakande, med förklaringen att den siffran är sämre än tidigare.

Men när jag går in på SCB:s statistik som du hänvisar till ser jag att flertalet fall är det en positiv utveckling de senaste åren?

– Totalen är dålig, hälften av de som har varit i Sverige i nio år har jobb.

Varför använder du en enda kull som argument för att det är en dyster utveckling?

– Nej, det är inte bara en enda kull som har försämrats senaste året. Den siffran som jag nämnde finns, sedan att det finns andra siffror – det är ju en väldigt dyster utveckling.

Men du använder siffran som belägg för att det är en dyster utveckling?

– Ja. Den siffran finns ju.

– Jag tycker att det är relevant att diskutera den här frågan, det betyder inte att man alltid måste nämna andra siffror. Men det som du nämner är mycket intressant, för det kan vara så att olika kullar har drabbats av olika konjunkturer. Jag tycker absolut att man bör diskutera det, och jag tycker att det är väldigt bra att du tar upp den här typen av frågor.

Kommer du att fortsätta använda just den här siffran?

– Jag kommer fortsätta använda alla siffror. Man ska aldrig hänga upp sig på en enda siffra.

Men gör inte du det när du använder andelen i arbete efter just nio år?

– Det som är intressant med den här siffran är att det är den som Ylva Johansson har hängt upp sig på (regeringens långsiktiga mål är att hälften av de nyanlända ska ha jobb efter två år, reds anm). Det är en åskådliggörande siffra, därför är den intressant att titta på.

Med tanke på utvecklingen i USA med alternativa sanningar och risken för en polarisering i den svenska debatten – vilket ansvar tycker du att du som offentlig samhällsdebattör har?

– Jag tycker att alla har ett ansvar att diskutera frågan. Det är synd om man ska bli angripen för att man använder sig av offentlig statistik. Det viktiga är väl en positiv syn på att man bejakar all diskussion – så länge vi håller oss till fakta så är det bra.

”Att kasta ut en siffra i debatten utan att ta hänsyn till faktorer bakom statistiken tror jag är farligt.”

”Konjunkturen viktig när man ska etablera sig”

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsanalytiker Andreas Mångs säger till Arbetsvärlden:

– Att kasta ut en siffra i debatten utan att ta hänsyn till faktorer bakom statistiken tror jag är farligt. Förklaringen kan vara någon annan förutsättning som har förändrats: konjunkturen, eller sammansättningen av flyktinggruppen.

Han konstaterar att man kan läsa statistiken på olika sätt. Den grupp som nu refereras till och kom 2006 har i själva verket en högre andel i jobb efter nio år än den kull som kom till exempel 2001.

– Den här statistiken blir intressant bara om man vet hur inflödet ser ut varje år och hur konjunkturen ser ut när de kom. Det är lite som att skarva om man tar ett slumpmässigt valt år och säga att etableringen har försämrats generellt.

Spelar det någon roll på sikt om man ska etablera sig på arbetsmarknaden i samband med en kris?

– Ja. Studier visar att ungdomar som inleder sin karriär under en kris med lång period av arbetslöshet får det svårare och svårare att ta sig in. De som kommer ut i arbete under krisen går det bättre för även på sikt.

– Nyanlända är också nya på arbetsmarknaden. Så, ja – konjunkturen spelar garanterat en roll när man ska etablera sig.

”Snarare förbättring än försämring”

Att etableringen av flyktinginvandrare skulle gå sämre nu än tidigare håller inte Andreas Mångs heller med om.

– Vi på Arbetsförmedlingen har inte riktigt samma bild. Snarare mer en förbättring än en försämring. En del av de som kommer ut i jobb i dag hade sannolikt inte kommit ut på arbetsmarknaden 2008, 2009 eller 2010. Samtidigt har sammansättningen av de som kommer förändrats, över tid. I dag finns en stor andel som saknar grundskolekompetens, och då är det också svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.

Även Petter Wikström, utredare på SCB:s befolkningsstatistik där statistiken har producerats, är skeptisk.

– Jag tycker att man kan vara försiktig med att rycka ut en grupp under ett visst år och dra slutsatser om varför det ser ut som det gör, utan att ha fördjupat sig mer i statistiken. Den här tabellen visar en övergripande bild men inte orsakssamband. Något som till exempel spelar roll för sysselsättningen är ålder på flyktinggruppen, personernas utbildningsnivåer och konjunktursvängningar.

Men vad kan man då läsa ut av den här tabellen?

–Tabellen visar en övergripande bild av andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar för kvinnor och män efter tid i Sverige. Men inte varför det ser ut som det gör.

27 Feb 2017
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Christer Nilsson 28 Feb 2017:

    Vad jag är nyfiken på är. Det pratas om ”jobb”, då tänker jag som gammal pensionär att det avser ett produktivt heltidsarbete arbete 40 timmar per vecka.
    D.v.s. ingen sysselsättning som betalas via skattsedeln.
    Är det så?
    Om inte.
    Vad betyder ordet jobb i detta sammanhanget.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.