Under de senaste åren har fler arbetsgivare börjat drogtesta sin personal. Det visar bland annat siffror som Avonova, KI:s laboratorium, som på uppdrag från arbetsgivare drogtestar anställda. Under åtta år har antalet anställda som testas för droger ökat från cirka 2 800 till 8 900, och det sista året, när man jämför 2023 mot året innan, så fortsätter ökningen med ungefär 10 procent.
I januari gjorde Aftonbladet en uppmärksammad granskning där det visade sig att det fanns spår av kokain på flera av partiernas riksdagskanslitoaletter. Något som riksdagspartierna nu reagerat på genom en utbildning.
Arbetsvärlden har ställt frågor till TCO:s tolv förbund om drogtester, personlig integritet och rehabilitering. Fem av de sju förbund som svarade på enkäten, vill se lagändringar eller förtydliga redan befintliga lagar, för att skydda den personliga integriteten.
Flera av dem betonar att offentlighetsanställda har ett annat lagstöd i regeringsformen än privatanställda. De vill ha ett starkare skydd också inom den privata sektorn.
Till exempel hänvisar Vårdförbundet till hur det i regeringsformen står att offentliganställda ”inte ska kränkas av påtvingade kroppsliga ingrepp”.
Om det ska det införas drogtester offentlig sektor, så måste det MBL-förhandlas.
— I en förhandling kan vi ifrågasätta intresseavvägning, tillvägagångssätt, säker behandling av testresultat och vilka åtgärder som ska tas om någon testas positivt, eller vägrar att testas, skriver Vårdförbundet.
Bör bli tydligare när man får neka drogtest
Idag regleras arbetsgivarens rätt till drogtester inom den privata sektorn i anställnings- eller kollektivavtal. I las, lagen om anställningsskydd, finns inget tydligt stöd för att den som testas positivt för illegala droger, eller nekar ett drogtest, att den exempelvis skulle ha rätt till rehabilitering eller att ha kvar sin anställning.
Flertalet av TCO-förbunden vill därför att det ska bli tydligare hur arbetsgivarnas intresse för drogtester står i proportion till den personliga integriteten. Till exempel vill Journalistförbundet att det ska bli tydligare när arbetstagaren får säga nej till ett drogtest.
— Det ska inte behöva gå till prövning i rätten efter att man tidigare blivit omplacerad eller uppsagd, utan det ska vara möjligt för fack och arbetsgivare att komma in tidigare i processen, innan de här åtgärderna skett, skriver de.
Polisförbundet och Tull-Kust vill däremot inte se några lagändringar.
Majoritet negativa till generell drogtestning
Fem av sju förbund är direkt negativa till de flesta former av drogtester, främst slumpvisa och vid rekrytering, eftersom de uppfattas vara integritetskränkande.
Och flertalet av dem anser att den personliga integriteten är överordnad arbetsgivarens rätt till att drogtesta sin personal.
Endast vid drogmissbruk som påverkar arbetet har arbetsgivaren rätt att agera. Enligt Unionen ”går gränsen vid arbetets utförande. Det man gör på fritiden har inte arbetsgivaren med att göra, även om det är skadligt”.
– Drogtester kan leda till minskad tillit där man misstänkliggör anställda som måste ”bevisa” sig, skriver Unionen.
Flera argumenterar att kroppslig provtagning kan leda till att personliga uppgifter röjs.
– Ett urinprov kan påvisa saker som personen inte vill ska komma fram såsom sjukdomar eller medicinering. Man kan känna sig tvingad att ta ett prov även om man inte har ett riskbruk, skriver Journalistförbundet.
Men de flesta av facken är öppna för att det kan vara möjligt att drogtesta vid misstanke om drogmissbruk eller om det handlar om en tjänst som har höga krav på säkerhet. Däremot lyfter de olika villkor för när det kan vara aktuellt. Journalistförbundet och Vårdförbundet argumenterar för att ett drogtest måste vara frivilligt, även vid misstanke om drogmissbruk.
– Om en person har ett misstänkt drogmissbruk och går med på att drogtestas för att kunna behålla jobbet, så kan det vara okej, skriver Vårdförbundet.
Arbetsuppgifter kan påverka
Bland annat accepterar Vision att det finns tjänster där drogtester kan tolereras.
– Det bör göras en rimlig avvägning mellan arbetsuppgifter som har med säkerhet att göra och arbetsmiljön. Vi förutsätter att arbetsgivare och förtroendevalda kommer överens lokalt om hur och i vilken omfattning drogtester ska genomföras, säger Oskar Pettersson, biträdande förhandlingschef, Vision.
På liknande sätt resonerar fackförbundet ST i ett mejlsvar.
Det ska vara nolltolerans mot illegala droger.
Johan Lindgren, Tull-Kust
Polisförbundet vill hellre se regelbundna hälsoundersökningar än drogtester, men drogtester kan få göras vid misstanke om drogmissbruk hos en redan anställd.
– Som polis ska vi vara nyktra och drogfria. Vid misstanke bör personen testas och få hjälp, men lämna sin anställning. Du kan hamna i en beroendeställning till de du ska bekämpa, och riskerar att bli utsatt för yttre påverkan, uppger Polisförbundet.
Tull-kust som organiserar tjänstemän inom Tullverket och Kustbevakningen, är det enda förbund som ser positivt på alla former av drogtester och anser att en drogfri arbetsplats är överordnad den personliga integriteten.
– Det ska vara nolltolerans mot illegala droger, motiverar Johan Lindgren, ordförande, Tull-Kust, deras inställning.
Fyra förbund har ingen policy
Fyra av tolv fackförbund, drygt en tredjedel, har inte kunnat svara på enkäten eftersom de inte har utformat några tydliga åsikter alls, eller så sitter de i förhandlingar med arbetsgivare om drogtester.
Scen & Film uppger att ”varken förbundet eller kansliet har en policy kring drogtestning” och Symf att de ”har en grundinställning om en drogfri arbetsplats” men ”hur vi ska komma dit har vi inte pratat om”. Medan Finansförbundet och Försvarsförbundet sitter i förhandlingar om drogtester och kan inte svara på grund av det. ST som organiserar tjänstemän på statliga myndigheter och bolag, har inte velat svara på enkäten.
De sju förbund som har svarat är överens om att arbetsgivaren behöver utforma en drogpolicy, som bland annat innehåller riktlinjer för en drogfri arbetsplats, vad som gäller vid användning, missbruk, för drogtester och vilka konsekvenser det kan det leda till.
Vill se rehabilitering och fortsatt anställning
Arbetsgivaren har ett ansvar att erbjuda rehabilitering om en anställd har ett alkoholmissbruk som påverkar arbetet, enligt lagen om anställningsskydd, och arbetsmiljölagen. Däremot är inte rehabiliteringsansvaret för den som använder illegala droger lika tydligt, och i flera fall har arbetsgivaren valt att avskeda anställda vid missbruk av droger.
Av de sju fackförbund som svarade på enkäten, så anser en majoritet, sex stycken, att arbetsgivaren bör erbjuda rehabilitering även för drogmissbruk och låta den anställde arbeta kvar.
– Utgångspunkten är att man får behålla sin anställning eftersom det kan bli ännu värre om man förlorar jobbet. Då är risken att man hamnar utanför skyddsnätet helt, men ja, ibland går ju inte det, vid upprepat missbruk. Då kan det finnas viss förståelse för det leder till avsked, säger Oskar Pettersson, biträdande förhandlingschef, Vision.
Polisförbundet däremot, vill att den som missbrukar droger avskedas, eftersom de är olagliga, till skillnad mot alkohol.