Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Fack och arbetsgivare vill göra flytten billigare Arbetsmarknadens parter vill att politikerna ser över skattereglerna för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Fack och arbetsgivare vill göra flytten billigare

Bostadsbrist Bostadsbristen försvårar för företag att hitta kompetens och för arbetssökande att flytta till jobben. Flera av arbetsmarknadens parter pekar ut bostadsbristen som en hämsko, och särskilt transaktionskostnaderna vid flytt, eller "flyttskatten", har hamnat i fokus.
20 Aug 2018

Enligt SCB är trångboddheten i Sverige väldigt ojämnt fördelad. Ungefär var femte person som är född utanför Europa är trångbodd i dagens Sverige, det vill säga att man bor med fler än två personer per sovrum, medan siffran för inrikes födda ligger stabilt runt två procent sedan flera decennier. Trångboddhet är också betydligt vanligare bland de yngre åldersgrupperna, och är mindre vanlig för personer över 40 år.

Bostadsbristen påverkar också företagens möjligheter att anställa. Och trots att det har byggts mycket de senaste åren är det inte tillräckligt för att möta upp behovet som följer på befolkningstillväxten.

Vi behöver bygga motsvarande ett drygt Linköping eller ett knappt Uppsala på kort sikt.

Boverket har i sin senaste prognos höjt siffran över hur många bostäder som behöver byggas de närmaste åren, eftersom befolkningsprognosen höjts. Fram till år 2020 ser Boverket behov av så många som 90 000 bostäder årligen. Samtidigt väntas antalet påbörjade bostäder i år minska till omkring 56 000.

– Vi behöver bygga motsvarande ett drygt Linköping eller ett knappt Uppsala på kort sikt. Konsekvensen blir annars att vi får dras med underskott en lång tid framöver, säger Bengt J Eriksson, bostadsmarknadsanalytiker på Boverket, i en kommentar till prognosen.

Boverket har vid flera tillfällen uppgett att det byggs för många dyra bostäder men har inte i närtid analyserat vilken typ av bostäder som behövs. Under hösten kommer Boverket arbeta med en rapport om bostadsbehovet på regional nivå.

Unionen: Gör något akut

Sveriges största fackförbund, Unionen, arbetar också just nu på en bostadsrapport som ska släppas under hösten. Där tittar förbundet närmare på hur bostadsmarknaden påverkar arbetsmarknaden och vad som kan göras. Tidigare i år lät Unionen Novus undersöka bostadssituationen för unga (20–35 år) tjänstemän i privat sektor. Sju av tio har köpt en bostad och hälften av dem har varit beroende av ekonomisk hjälp av familj för att genomföra köpet.

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen. Foto: Camilla Svensk

Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, menar att regeringen behöver agera på en gång.

– Vi har en stark befolkningstillväxt och behov av fler bostäder men trots det väntas byggandet minska betydligt under nästa år, särskilt i Stockholmsregionen. I ett sådant läge måste regeringen göra något akut för att få igång byggandet och få marknaden att fungera bättre, säger Katarina Lundahl till Arbetsvärlden.

Därtill behövs fler långsiktiga reformer som effektiviserar och förenklar byggandet

Det andra amorteringskravet som infördes i mars i år pekar hon ut som en delorsak till den stagnerade bostadsmarknaden, där bostadsutvecklarna bromsar in byggandet.

– Kortsiktigt skulle man kunna ta bort amorteringskravet och se över uppskovsreglerna för att förbättra möjligheterna att skjuta upp reavinster. Det skulle kunna ge liv åt bostadsmarknaden igen och öka rörligheten. Därtill behövs fler långsiktiga reformer som effektiviserar och förenklar byggandet.

De blocköverskridande bostadspolitiska samtalen mellan Alliansen, regeringen och Vänsterpartiet gick i stöpet 2016 då de borgerliga partierna lämnade förhandlingsbordet. Sedan dess har nya inviter gjorts men inga nya samtal kommit till skott. Blocken står långt ifrån varandra i synen på lösningar.

– Frågor som rör folks plånböcker ska behandlas på ett stabilt och långsiktigt sätt. Bostadsköp hör till de största ekonomiska beslut människor tar. Därför bör man söka blocköverskridande överenskommelser i de här frågorna, säger Katarina Lundahl.

Sveriges handelskamrar har gjort regionala undersökningar som visar att företag från Malmö till Umeå drabbas av bostadsbristen. Även EU-kommissionen har höjt ett varningens finger mot Sverige. De fackliga centralorganisationerna TCO, Saco och LO vill alla se åtgärder för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. TCO är tydliga med att man vill sänka den så kallade ”flyttskatten”, reavinstskatten, som ska betalas vid försäljning av bostad.

TCO vill också göra reglerna för uppskov av skatten mer generösa. Den som köper nytt boende får skjuta upp inbetalning av reavinstskatten för försäljningen av den gamla bostaden – men får betala en skatt på cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet årligen, vilket kan påverka beslutet att bo kvar.

Vi behöver ta ett samlat grepp på de olika skatterna

Saco menar också att politiken måste se över skattereglerna för att öka flyttbenägenheten, liksom få fart på utbudet genom nyproduktion och bättre användning av befintligt bestånd. LO är mer försiktiga när det kommer till reavinstskatten och betonar att man vill undvika negativa fördelningspolitiska effekter.

– Det är viktigt att öka rörligheten på bostadsmarknaden men vi behöver ta ett samlat grepp på de olika skatterna så att det inte slutar med att det gynnar de som i dag redan sitter på dyra bostäder och stora förmögenheter, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö till Arbetsvärlden, och menar att det finns risk att bostadspriserna sticker iväg ytterligare om reavinstskatten sänks.

Jonas Frycklund, Svenskt Näringsliv.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är liksom TCO inne på spåret att sänka reavinstskatten.

– För att öka rörligheten på bostadsmarknaden skulle man kunna sänka reavinstskatten vid försäljning av bostaden, och eventuellt kombinera det med nedtrappade ränteavdrag för att lösa finansieringen. Det skulle exempelvis göra det enklare för trångbodda familjer att sälja lägenheten och flytta till villa, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Arbetsvärlden.

Marknadshyror i debatten

En fråga utöver den så kallade ”flyttskatten” som har kommit under lupp, åtminstone hos Svenskt Näringsliv, är bruksvärdessystemet för hyressättningen.

– Långsiktigt vill vi införa marknadshyror, men vi inser den politiska problematiken i ett sådant förslag och är öppna för bruksvärdessystem där det geografiska läget återspeglas i högre grad i hyressättningen. Det skulle innebära att hyresvärdar kan sätta högre hyror i marknadsmässigt attraktiva lägen, till exempel i innerstaden. En sådan förändring skulle också öka rörligheten på bostadsmarknaden, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Tanken på att införa marknadshyror är något som möter hård kritik från Hyresgästföreningen, som varnar för höjda hyror där pengarna hamnar i hyresvärdarnas fickor.

Under sommaren publicerade Hyresgästföreningen en rapport av analysföretaget Ramböll som räknar med att marknadshyror kan leda till hyreshöjningar på i snitt 46 procent i Stockholms län. Rapporten släpptes efter att Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna alla signalerat att man vill gå mot mer marknadsanpassade hyror.

+ Expandera

Han vill också se sänkta krav på vilken standard bostadsutvecklarna behöver leverera.

– För att öka byggandet behövs reformer som lättar på kraven på standard i nybyggnation, eftersom de höga kraven ökar byggkostnaderna och därmed också hyran. Alla bostäder behöver kanske inte ha högsta standard, utan det är viktigare kunna få en bostad över huvud taget.

Ses som arbetsmarknadsproblem

Karin Pilsäter, utredare på TCO, menar att det visserligen behöver byggas mer men att Sverige framför allt behöver bli bättre på att utnyttja befintligt bestånd.

– TCO har identifierat bostadsmarknaden som en viktig fråga i dag eftersom den har blivit ett arbetsmarknadsproblem. I vårt skatteförslag föreslår vi en sänkning av reavinstskatten, liksom att uppskovsreglerna blir mer generösa. Samtidigt vill vi trappa ner ränteavdragen, säger Karin Pilsäter.

Hon påpekar att det går att styra den fördelningspolitiska effekten genom att titta på möjligheten att sänka taket för ränteavdraget snarare än att sänka det i procent.

Karin Pilsäter, utredare på TCO.

– I dag ligger taket på 100 000 kronor för att få fullt ränteavdrag på 30 procent. Att sänka taket kan vara ett bra sätt att balansera en höjning av brytpunkten för statlig skatt, eftersom det oftast är höginkomsttagare som har de större lånen. I grunden vill vi se ökad beskattning på konsumtion och sänkt skatt på arbete, och boende är en form av konsumtion.

Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, framhåller att många ekonomer, han själv inräknad, tror på sänkta transaktionsskatter och återinförd fastighetsskatt för att förbättra bostadsmarknadens funktion:

– Problemet i dag är att man beskattar transaktioner ganska högt medan fastighetsavgiften är låg. Det bästa receptet för att öka rörligheten på bostadsmarknaden är att i stället göra det mindre kostsamt att flytta, säger Andreas Wallström till Arbetsvärlden.

20 Aug 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.