En obligatorisk företagshälsovård som parterna råder över, och staten både reglerar och finansierar den. Det borde gynna alla parter på arbetsmarknaden, anser Roger Mörtvik, tidigare statssekreterare och samhällspolitisk chef på TCO, som i förra veckan presenterade en rapport på TCO:s tankesmedja Futurion om områden där parter och politik bör gå samman.
– Frågan har diskuterats länge men ingenting har hänt. Nu verkar det vara upp på bordet, i alla fall hos de fackliga. För vi måste få ner sjuktalen, säger Roger Mörtvik.
Uppsidan för staten skulle vara bättre folkhälsa och färre sjukskrivna. Arbetsgivare vill ha friska anställda som kan jobba. Och facken vill att människor behåller jobben och mår bra på arbetsplatsen, lyder logiken.
Vare sig LO, PTK eller Svenskt näringsliv vill kommentera frågan. Men alla tre bekräftar att diskussioner pågår.
Obligatorisk i offentlig sektor
I Sverige finns runt 100 företag och organisationer som bedriver företagshälsovård. Inom den offentliga sektorn är företagshälsovård obligatoriskt enligt kollektivavtal. Inom den privata sektorn uppger ca 2/3 av alla sysselsatta att de har tillgång till företagshälsovård. Källa: Sveriges företagshälsor
– LO och PTK har sagt att de vill utreda frågan, tillsammans med en mängd olika arbetsmiljöfrågor. Hos oss pågår diskussioner om detta men det har varken bjudits in till förhandling eller pågår förhandlingar om partsgemensam företagshälsovård, svarar Amanda Florin som är presschef på Svenskt näringsliv i ett mejl.
Tydlig definition av företagshälsovård saknas
I dag är det arbetsgivarna som står för företagshälsovården själva, det vill säga både beställer och betalar för den. Och det är arbetsmiljölagen som reglerar att den ska finnas när ”arbetsförhållanden kräver”.
Men enligt Roger Mörtvik saknas en tydlig definition av vad företagshälsovård är, och vilka roller parterna ska spela på området. I rapporten skriver han att ”företagshälsovården idag kan mer ses som en allmän kunskapsresurs för att coacha arbetsgivare”.
Och därför borde staten bidra till att göra den tydligare.
– Det är väldigt ojämnt hur den fungerar, ibland mer som vårdcentral för medicinska frågor som inte är direkt arbetsrelaterade. Likt en vårdcentral kopplad till ett företag. När den borde integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet och främst jobba förebyggande.
Hur modellen konkret skulle se ut vill han inte lägga sig. Men nämner etableringsjobben som en modell, där staten är med och finansierar en åtgärd medan parterna sköter innehållet.