Redan i Tesla-strejkens första skede vittnade flera anonyma anställda om hur de hotats av chefer med repressalier om de skulle delta. Enligt vittnesmålen i Dagens Arbete rörde hoten uppsägningar, indragna rättigheter och förmåner.
– När de fick reda på att jag skulle strejka kom chefen fram och sa, bara så du vet, nu får du inga optioner, inga bonusar, ingen semester, inga försäkringar. Det är den skrämseltaktik de kör med, säger en av de strejkande till tidningen.
Men får man göra så?
Får man säga upp strejkande personal?
– Där är svaret nej. Det är en för långtgående åtgärd till skada för den anställda. Det är skyddat av föreningsrätten, säger Erik Sjödin, arbetsrättsforskare vid Lunds universitet.
Som generell regel så finns det en rad olika regleringar i exempelvis Medbestämmandelagen och Förtroendemannalagen som ska skydda en anställd för straffåtgärder för att denna verkat för sin fackförening. Det är också skyddat i grundlagen och genom en rad internationella konventioner.
Så teoretiskt får en arbetsgivare inte straffa en anställd på något sätt, vare sig med sparken eller med indragna förmåner.
– Det generella är att en arbetsgivare ska respektera stridsrätten och inte på något sätt hindra anställda som blivit uttagna att delta i konflikten. Annars finns det ju en risk att arbetsgivaren istället gör sig skyldig till en föreningsrättskränkning, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist på LO-TCO Rättskydd.
Att undanta en anställd från försäkringar är aldrig tillåtet, eller att förvägra en anställd den semester den har rätt till.
Men båda experterna är överens om att det inte finns något totalförbud mot att en uppsägning sker samtidigt som en pågående stridsåtgärd. För att en arbetsgivare ska kunna dömas till skadestånd för föreningsrättskränkning i Arbetsdomstolen krävs att en åtgärd kan bevisas vara en direkt följd av den anställdes fackliga verksamhet.
Få fall når domstol
Föreningsrätt i medbestämmandelagen
7 § Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas. 8 § Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas./.../ 9 § Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hindra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten, Har medlem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå honom att upphöra därmed.
Det finns ingen tydlig lista över förbjudna åtgärder vid konflikt, säger Erik Sjödin. Många gånger kan det dyka upp beskyllningar under pågående stridsåtgärder, men när sedan avtal väl tecknas så släpper parterna vad som hänt.
– Var gränsen går under pågående konflikt är många gånger knepigt. Det finns väldigt få slutliga avgöranden kring tvisterna. I slutändan blir det ingen dom för tvisten försvinner och man går inte till botten med olika frågor för man är nöjd för att man fått avtal eller arbetsfred, säger han, säger han.
Verkställt hot om indragen aktiebonus?
Ett av de hot som strejkande personal säger sig ha mottagit är att strejkande inte ska få ta del av det bonusprogram som följer med anställningen. Programmet innebär att vid en given tid varje år så får den anställde antingen en viss summa pengar eller om den valt det, istället denna summa i köpta Tesla-aktier, det kallas av Tesla ”vesting”.
Till tidningen Arbetet säger en av de strejkande anställda att decemberbonusen inte betalas ut, att det hotet nu har verkställts.
– De aktier som redan är ”vestade” får de behålla, men de som släpps kvartalsvis får de som strejkar inte tillgång till, säger den anonyma anställda till tidningen och tillägger att något besked om den ska komma efteråt har inte lämnats.
Har det skett en föreningsrättskränkning?
Erik Sjödin förklarar att den generella principen är att under en facklig stridsåtgärd så pausas anställningsavtalet. Det betyder att arbetsgivaren inte behöver betala lön och den anställda inte heller behöver arbeta. Avtalet är ”suspenderat”. Frågan blir då om aktieutdelningen är kopplat till lön för arbetad tid eller anställningen generellt. Enligt IF Metalls uppgifter står det i avtalet att bonusen är ”oavhängig arbete”. Stämmer det borde bonusen delas ut, anser Lena Maier Söderberg.
– Det blir annars en bestraffning för att man deltar i en facklig konflikt. Är bonusen kopplad till anställningen så fortsätter ju den under konflikten. En sådan åtgärd skulle jag säga är föreningsrättskränkande, säger Lena Maier Söderberg.
Kan ett hot i sig vara olagligt?
Men eftersom lagen kräver en verkställd åtgärd så är det många gånger det som händer efter konflikten som blir avgörande, säger Erik Sjödin.
– Det är en sak vad som sker under åtgärderna. Men om man kommer i efterhand och säger att du strejkade därför har jag dragit in det här. Då är det lätt att formulera det som en ”åtgärd”, en ”reaktion” och därmed inte tillåtligt, säger han.
Är det alltså lagligt att bara hota med repressalier för strejk?
– Nej, som grundregel ska man inte hota de som strejkar, säger Erik Sjödin.
Arbetsvärlden gjort upprepade försök att få Svenskt Näringslivs chefsjurists syn på frågan om hur en arbetsgivare bör agera mot sin personal under en stridsåtgärd. Arbetsgivarorganisationen ”avböjer att medverka”.
Tidningen har också sökt Tesla för en kommentar, men tidningens mejl förblir obesvarade.