Las-förhandlingarna är inne på slutspurten. Parterna har lagt locket på och meddelar till Arbetsvärlden att man inte vill kommentera läget innan deadline den 30 september. Men det har hittills framkommit att oenighet råder kring bland annat frågan om saklig grund, där Kommunal lämnade förhandlingarna i vintras och kom tillbaka efter att LO enats om en gemensam linje i frågan.
Möjligheten att kompromissa i frågan om saklig grund hålls fortfarande öppen hos PTK och en del av LO-förbunden, enligt Kommunalarbetarens uppgifter.
Claes Stråth, före detta generaldirektör på Medlingsinstitutet, som arbetat med arbetsmarknadsfrågor sedan 1975, bedömer att det är fullt möjligt att parterna når en överenskommelse där inte samtliga nu förhandlande fackförbund ingår.
– Det är inte nödvändigt för systemet att alla ställer upp. Utan om det är tillräckligt starka parter som når en överenskommelse så kommer det få en normerande effekt, eftersom övriga arbetsmarknaden kommer tvingas acceptera det på sikt.
Claes Stråth pekar på hur Saltsjöbadsavtalet från 1938 träffades mellan SAF, numera Svenskt näringsliv, och LO, trots att flera LO-förbund inte skrev under avtalet.
– De förbunden har levt med Saltsjöbadsavtalet utan att vara en del av det. Det fanns heller inga tjänstemän eller part för offentlig sektor som var bunden av avtalet. Men i praktiken har alltså Saltsjöbadsavtalets olika delar genomförts genom olika lösningar i branschavtalen.
Inte nödvändigt att alla är med
Om parterna i las-förhandlingarna inte kan komma överens kommer regeringen gå vidare med lagförslagen från las-utredningen och driva igenom lagstiftning som ska vara på plats 2021. Claes Stråth bedömer att parterna kommer att överlämna en lösning till lagstiftaren, men håller det öppet för att delar av fackföreningsrörelsen kanske inte är eniga om lösningen.
– När regeringen är klar med sina ställningstaganden, går den till riksdagen och det blir en lag. Den lagen kommer att gälla alla, även de som inte tycker det är bra med en överenskommelse, säger han och fortsätter:
Claes Stråth. Foto: Henrik Montgomery / TT.
– Är man inte med som part och bestämmer då blir man utsatt för det politiska godtycket, det vill säga beroende av den som har makten för stunden. Det är inte kul att bli någon sorts slängdocka, då tror jag att många hellre biter i det sura äpplet – och konstaterar att man inte fick precis som man ville, men att det är en överenskommelse man kan leva med.
Det är inte kul att bli någon sorts slängdocka
Lagstiftningen kommer sannolikt att vara semidispositiv, det vill säga innehålla möjligheten att avtala bort delar av innehållet.
– Jag utgår från att lagstiftningen innehåller så stor dispositivitet så att man kan anpassa kollektivavtal till de särskilda branschförutsättningarna.