Arbetsvärlden har sedan en vecka sökt Europafackets generalsekreterare Luca Visentini för en intervju. Anledningen är den debatt som uppstått kring EU-kommissionens förestående direktiv om minimilöner. Luca Visentini har nu återkommit med en artikel som skickats till flera tidningar som sökt honom för kommentarer. Arbetsvärlden väljer därför att publicera Luca Visentinis skriftliga kommentarer i en egen artikel.
Han menar att facken i stället för att tolka uttalandet nu bör agera enligt sina övergripande mål.
Luca Visentini konstaterar att den tillträdande EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens förslag innehåller undantag för kollektivavtalade löner: “minimilöner ska sättas i enlighet med nationella traditioner, genom kollektivavtal eller genom lagstiftning”, som hon uttrycker det.
Han menar att facken i stället för att tolka uttalandet nu bör agera enligt sina övergripande mål.
“Det är inte vår roll som fackföreningsrörelse att tolka vad den tillträdande ordföranden menar med detta, utan det är vår roll att säkerställa att lagstiftningsinitiativet formas så att det skyddar alla Europas löntagare”, skriver Luca Visentini.
De svenska parterna har kritiserat lagstiftning inom arbetsmarknadsområdet för att öppna upp för kommande reglering i fler arbetsmarknadsfrågor såsom föreningsrätt, strejkrätt och lockouter.
Luca Visentini menar vidare att kommissionens initiativ är mycket efterlängtat efter mer än ett decennium av åtstramningar.
“Vi kan inte försitta den här chansen. (. . .) Vi kan inte blunda för att kollektivavtalstäckningen är mycket låg eller till och med icke-existerande, i en stor majoritet av medlemsstaterna”, skriver han.
De svenska parterna, LO, PTK och Svenskt Näringsliv, har kritiserat lagstiftning inom arbetsmarknadsområdet för att öppna upp för kommande reglering i fler arbetsmarknadsfrågor såsom föreningsrätt, strejkrätt och lockouter.Luca Visentini fokuserar dock strikt på hotet om just minimilöner.
Han anser att påståendet att något land skulle tvingas införa minimilöner lagstiftningsvägen är en grov förvrängning av förslaget:
”Europafacket vill inte ha – och kommissionen föreslår inte (enligt förtydligande av kommissionen till parlamentet) – införandet av en obligatorisk minimilön i varje EU-land, eller någon inblandning i kollektivavtalssystem som hanteras av oberoende parter i länder som Sverige. Att påstå något annat är en grov förvrängning av kommissionens initiativ och av Europafackets position och leder till onödig konfrontation, vilket avleder oss alla från det verkliga fokuset för vår opinionsbildning.”
”Ingen ska tvingas till minimilöner”
Bente Sorgenfrey, vice ordförande i FH, Fagbevægelsens Hovedorganisation, som motsvarar de svenska fackliga centralorganisationerna LO och TCO, och vicepresident i Europafacket, har framhållit för Arbetsvärlden att de nordiska länderna inte kan lita på undantag.
– Vi litar inte på undantag, utan behöver bättre garantier för att vi inte ska omfattas av direktiv, säger Bente Sorgenfrey till Arbetsvärlden.
Men hur hållbart är det i domstolen – håller det? Nej, det kan ingen garantera.
Även Mika Domisch, utredare på TCO, ser en undantagsparagraf som en osäker lösning.
– Vi tvivlar inte på Europafackets eller kommissionens goda intentioner när de säger att de vill skydda kollektivavtal eller den nordiska modellen. Men hur hållbart är det i domstolen – håller det? Nej, det kan ingen garantera.
Luca Visetini lovar dock att kämpa för att undantaget ska fungera.
¨Vi ska göra vadhelst som krävs för att försäkra oss om att kommissionens lagförslag innehåller en full garanti att obligatoriska minimilöner inte påtvingas något land och att välfungerande kollektivavtalsmodeller bevaras, och försäkra oss om att rätt rättslig grund hittas i fördraget för att åstadkomma rätt mål genom det här initiativet.
“Undvik ideologiskt krig”
En fråga är på vilken rättslig grund i EU-fördragen som kommissionens kommande förslag kommer att vila på.
Det har nämligen stor betydelse för om EU:s arbetsmarknadsministrar kan ta beslut bara genom kvalificerad majoritet – eller om enhällighet kommer att krävas.
– Såvitt jag har förstått kommer det att bli framlagt på ett sätt så att det bara krävs kvalificerad majoritet. Lite som 883 (regler om samordning av sociala trygghetssystem, red anm). Annars hade vi väl inget att frukta, uppger Bente Sorgenfrey till Arbetsvärlden.
Luca Visentini menar dock att man inte bör strida om den rättsliga grunden. Parternas hot om att ta initiativet till EU-domstolen betraktar han som ett förfelat ideologiskt krig.
“Så vi borde alla avhålla oss från ett ideologiskt krig kring EU:s lagstiftningskompetens inom det här området, liksom från att bråka om det ska bli ett direktiv eller en rekommendation.”
Luca Visentini vill i stället framhålla att kollektivavtalsmodellen går att förena med solidaritet med fattigare länder.
”Låt oss fokusera på att säkra de system som fungerar väl, och samtidigt visa solidaritet och stöd för fackföreningar och löntagare i länder där löner inte säkrar en anständig levnadsstandard och där rätten att förhandla kollektivt inte respekteras.”