Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Stora likheter mellan etablering i Sverige och Finland Nyanlända flyktingar inkvarteras tillfälligt i MalmöMässans utställningshall i slutet av 2015 i väntan på att kunna registreras som asylsökande i Sverige. Trots stora skillnader i migration till Finland och Sverige menar IFAU att etableringen i stort följer samma mönster. Foto: Drago Prvulovic / TT

Stora likheter mellan etablering i Sverige och Finland

Migration Trots att Sverige och Finland har väldigt olika historier av invandring syns stora likheter i etableringen. Nyanländas första jobb har i princip samma personalsammansättning i de båda länderna, där kollegor och chefer oftare delar det egna ursprunget, enligt en ny rapport från IFAU. Invandringens storlek tycks inte ha någon avsevärd påverkan.
11 dec 2018

Sverige och Finland har gjort olika vägval när det kommer till migration, som tydligt illustreras i andelen av befolkningen med utländsk bakgrund över tid. I Sverige var redan år 1990 drygt 9 procent av befolkningen födda utomlands – samma siffra för Finland var drygt 1 procent.

Spolar vi fram bandet till 2015 så är omkring 18 procent av befolkningen i Sverige födda utomlands, mot drygt 6 procent i Finland. Historiskt har också invandringen till Finland i högre utsträckning kommit från grannländer medan invandringen till Sverige präglats mer av asyl- och flyktinginvandring.

Det slående är att likheterna dominerar

Men trots de här skillnaderna i omfattningen av invandringen till de båda länderna så ser forskare vid IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering, stora likheter i etableringen av nyanlända.

Liknande arbetsplatser

Det handlar bland annat om mönster för hur det ser ut när nyanlända får sitt första jobb. Trots att befolkningssammansättningen alltså skiljer sig kraftigt åt mellan de båda länderna vad gäller andelen av befolkningen som invandrat så är personalsammansättningen på de nyanländas första arbetsplatser däremot ganska likartade. Nyanlända får ofta det första jobbet på arbetsplatser där chefer och kollegor också invandrat.

På det första jobbet i Sverige var andelen utlandsfödda kollegor vid inträdet på arbetsmarknaden 35 procent, en siffra som ligger ungefär tre gånger över den obetingade förväntan på elva procent, som är andelen utlandsfödda i urvalet.

Det verkar vara något som uppstår så fort ett land tar emot invandrare

I Finland hade i genomsnitt personerna 21 procent invandrade kollegor på det första jobbet, ungefär tio gånger så många som den obetingade förväntan på 2 procent.

Sambandet blir ännu starkare vid finare indelningar än utlandsfödd-infödd. Tittar man på närvaron av kollegor och chefer från det egna födelselandet är överexponeringen cirka tio gånger i Sverige.

– Det slående är att likheterna dominerar hur vi än väljer att bryta datan. Trots att Sverige under lång tid haft en betydligt mer omfattande invandring än Finland, och en större andel asyl- och flyktinginvandring, så är mönstren för etableringen likartade när det kommer till exempelvis personalsammansättningen på det första jobbet. Det verkar vara något som uppstår så fort ett land tar emot invandrare, snarare än som en följd av mängden invandrare, säger Olof Åslund, en av forskarna bakom rapporten, till Arbetsvärlden.

Spelar det ingen roll för etableringen hur stor invandringen är?

– Vår studie belyser inte direkt frågan om ett eventuellt samband mellan antalet migranter och etableringen. Vi har inte tittat på extremvärden men det ser inte ut som att omfattningen på den svenska invandringen har gjort att etableringen avsevärt försämrats jämfört med etableringen i Finland, där man haft mer restriktiv migration. I Finland går det till en början lite snabbare att få det första jobbet, men över tid närmar sig kurvorna varandra och skillnaderna blir mindre, säger Olof Åslund.

I statistisk mening spelar ursprungslandet en otroligt stor roll för vad du kommer få för jobb och ställning på arbetsmarknaden

I Sverige hade ungefär 25 procent ett jobb det första jobbet efter att de invandrat, jämfört med 35 procent för Finland. Finland har något snabbare etablering över lag, men skillnaden minskar snabbt i takt med antal år i landet. Efter 15 år i landet har omkring 90 procent fått ett jobb.

Spelar ursprungslandet någon roll för etableringen?

– I statistisk mening spelar ursprungslandet en otroligt stor roll för vad du kommer få för jobb och ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt speglar ursprungslandet också till stor del vad för typ av invandring det rör sig om, exempelvis om det handlar om flyktinginvandring eller inte – så man får tolka resultaten med försiktighet. Ursprungslandet säger mycket om hur du kommer att etablera dig både i Sverige och Finland. Ankomstlandet har alltså mindre betydelse, men ursprungslandet stor betydelse.

Säger ursprungslandet någonting om sannolikheten att jobba med landsmän?

– Ja, det finns stora skillnader beroende på ursprung. Invandrare från Turkiet märker ut sig i både Sverige och Finland i det att de i högre grad arbetar med andra personer från samma land. Exakt vad de här skillnaderna beror på kan man spekulera i, men vi har inte undersökt några tänkbara förklaringar.

11 dec 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.