– Det handlar om att vi har nätkapacitetsbrist i flera storstadsområden. Det gäller Göteborg, Malmö, Uppsala och Stockholm. Än så länge har vi inte börjat tacka nej till att ansluta nya abonnenter till elnätet i Stockholm, men det kommer vi börja göra om vi inte har tillräcklig kapacitet. Då blir vi tvungna att ställa kunder i kö till dess kapacitet finns tillgängligt, säger Henrik Bergström, chef Samhällskontakter Ellevio till Arbetsvärlden.
Han radar upp projekt som kan komma att läggas på is inom en snar framtid.
– Det kan röra sig om allt från bostadsprojekt till datahallar, tunnelbanestationer, vattenverk eller laddstolpar, säger Henrik Bergström.
– Det finns flera orter i Sverige där man redan i dag fått neka anslutningar av företag och infrastruktur, bland annat Mälardalen har stora utmaningar. Där har företag fått ställa sig i kö i väntan på kapacitet.
Redan år 2021 räknar Ellevio, som är nätägare i Stockholm kommun, med att behöva tacka nej till nya anslutningar. Anledningen är att stamnätet, ”elmotorvägen” som leder elproduktionen från de storskaliga kraftverken till de regionala näten, inte har tillräcklig kapacitet för att möta behoven i ett växande Stockholm.
– Stamnätet matar in el till regionnäten som sedan för elen vidare till lokala nät och därefter till slutkunderna, så som husägare, säger Henrik Bergström.
Stamnätet fixat tidigast 2027
Problemet är att stamnätet, enligt Ellevio, som tidigast kan vara utbyggt år 2027. Elnätsbolaget räknar dock med att det snarare blir år 2030. Större delen av tiden går åt till olika tillståndsprocesser, enligt Henrik Bergström.
– Enligt våra prognoser kan vi komma att ha elbrist i Stockholm under tio års tid och behöva tacka nej till nya anslutningar, exempelvis bostadsprojekt och industrier, om vi inte lyckas lösa bristen på annat sätt.
År 2030 beräknas samhällskostnaden ha stigit till 150 miljarder per år
I en rapport som konsultbolaget Pöyry gjort på uppdrag av Energiföretagen sätts samhällskostnaderna nationellt till följd av kapacitetsbrist i det svenska elnätet redan till 80 miljarder kronor per år. År 2030 beräknas den kostnaden ha stigit till 150 miljarder per år.
I samma rapport noteras att värdet av hela det svenska stam- och regionnätet är 170 miljarder kronor.
Hur kan det ha gått så här långt utan att man gjort något åt stamnätet?
– Stamnätet ägs av myndigheten Svenska kraftnät, SVK, och de är beroende av prognoser från de olika regionnätsägarna för att kunna bilda sig en uppfattning av de kommande behoven. Det kan ha försvårat för dem. Jag tror också att alla har blivit tagna på sängen av den snabba urbaniseringen. Nu när vi som bransch försöker komma ikapp hänger inte tillståndsprocesserna med när elnäten ska moderniseras. Vi har under så lång tid kunnat räkna med att kapaciteten räcker. Det här är en historiskt ny utveckling, säger Henrik Bergström.
Hur kan man lösa elbristen?
– Stamnätet och de regionala näten måste byggas ut. Kortsiktigt behöver vi återinvesteringar i lokala elproducenter, exempelvis värmekraftverk, och nya smarta tjänster för elabonnenterna som gör det billigare att använda el under tiderna när belastningen inte är som högst, säger Henrik Bergström.
– Tyvärr kommer nu förslag om ökad beskattning av exempelvis värmekraftverk, så kallad grön skatteväxling, väldigt olägligt. Det riskerar att avskräcka lokala elproducenter.