De där uppe anstränger sig inte! Mitt kylskåp är tomt mitt i månaden! Frankrike är en pseudodemokrati! Här på landsbygden har vi ingen tunnelbana!
Gula västar campar i rondeller, eller låter bilister köra gratis genom vägtullar på motorvägen. Och kommunicerar via Facebook. Alla försök att utse ledare har hittills misslyckats. Från början gällde protesterna priserna på drivmedel. Med tiden har kraven alltmer handlat om ökad ekonomisk rättvisa.
I dag, torsdag, säger en av chaufförerna, Eric Drouet, som tog initiativet till den första blockaden, att målet på lördag är att inta Elyséepalatset.
Historikern: Aldrig sett något liknande
Danielle Tartakowsky, historiker specialiserad på sociala rörelser, säger att Frankrike inte upplevt någonting liknande tidigare, trots att landets historia är kantad av uppror.
– Det här är ett helt nytt och okänt fenomen. De gula västarna har ingen inramning. Och inga representanter, och rörelsen tar sig många olika former.
Hon säger att de gula västarna kan ses som en folkets spegel av presidentens egen politiska rörelse, LREM.
– Emmanuel Macron har ställt sig vid sidan av de traditionella partierna, och inbjudit det civila samhället att delta. Han har också marginaliserat facken och frivillighetsorganisationer, säger hon.
President Emmanuel Macron inspekterar skadegörelsen med sina livvakter. Foto: Carl von Scheele
Ett mer ekologiskt samhälle måste bygga på social rättvisa
Facken anser också att detta är en av förklaringarna till revolten.
– Presidenten har försökt driva igenom sitt program, utan vår medverkan. Nu står han ensam framför folket, utan mellanhänder som kan dämpa protesterna, säger Philippe Portier, nationell sekreterare i den fackliga centralorganisationen CFDT.
Tvingar regeringen att bromsa
Från början uppfattades rörelsen delvis som ett tecken på svårigheterna att få invånarna att förstå vikten av ett mer ekologiskt samhälle. Den planerade skattehöjningen på drivmedel skulle ju, enligt regeringen, påskynda övergången mot miljövänliga transporter. Men de gula västarna ifrågasätter inte behovet av miljöförbättringar. De anser att det är orättvist att det är de som ska stå för kostnaden.
– Ett mer ekologiskt samhälle måste bygga på social rättvisa. Gång efter annan har vi varnat regeringen för ett växande missnöje i landet på grund av låg köpkraft. Höjningen av skatten på drivmedel var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Philippe Portier på CFDT.
Gula västarna, lördagen 24 november. Foto: AP Photo/Kamil Zihnioglu
CGT hoppas att revolten kommer att växa sig allt starkare
De gula västarnas protester har lett till att regeringen har tvingats slå till nödbromsen. Bland annat stoppas höjningen av skatten på drivmedel, meddelade premiärministern Edouard Philippe den här veckan. Befolkningen, facken och andra organisationer inbjuds till möten över hela landet under de kommande månaderna, för att diskutera miljöåtgärder som inte slår orättvist.
Men det tycks knappast lugna de gula västarna, och samtidigt inleder andra grupper aktioner. Gymnasieelever blockerar skolor i protest mot en högskolereform, flera transportfack har varslat om en strejk på obestämd tid från och med på söndag, och bönderna lovar att ställa till med bråk under hela nästa vecka.
Inget av de stora facken har fram tills nu ställt sig bakom de gula västarna.
– Från början handlade det om att det fanns tecken på att extremhögern delvis stod bakom, och att de ville vara fria från politisk och facklig styrning. Men med tiden har deras krav alltmer börjat likna våra, säger Fabrice Angeï i ledningen för CGT, den andra stora fackliga centralorganisationen.
Gula västarna, 1 december. Foto: AP Photo/Kamil Zihnioglu
CGT hoppas att revolten kommer att växa sig allt starkare, och leda till den ”samverkande kamp” som detta radikala fack har försökt åstadkomma under det senaste året.
CFDT ser på rörelsen med större bekymmer. De gula västarna uttrycker ofta stor misstänksamhet gentemot demokratiska institutioner, och litar inte på traditionella medier, utan informerar sig via Facebook.
– Jag hoppas att rörelsen fungerar som en lektion för beslutsfattarna. Men den tycks bli alltmer radikal och våldsam. Jag är rädd för att den gör att invånarna kommer att rösta mer på extrema politiska partier, säger Philippe Portier.
Historikern Danielle Tartakowsky är också orolig .
– De gula västarna vill bli av med regeringen. Men säger inte vad de vill ha istället. Det bäddar för en situation som den som just nu råder i Italien.
På torsdagen gjorde de sju största facken ett gemensamt uttalande där de tar avstånd från alla former av våld i samband med de gula västarnas aktioner.
Men de skriver också att rörelsens ilska är legitim, och kräver att regeringen öppnar regelrätta förhandlingar med arbetsmarknadens parter kring flera aktuella sociala problem.