Konflikter mellan anställda och arbetsgivare kan ibland vara befogade. Trots vissa grundläggande intressemotsättningar är dock fack och arbetsgivare för det mesta överens om att det är bättre att hantera problem utan öppna konflikter som stör verksamheten.
Om bägge sidor ska bli någorlunda nöjda med utfallet krävs en hyfsad maktbalans. Och eftersom arbetsgivaren är den starkare parten i ett anställningsförhållande har anställda runtom i världen organiserat sig i fackförbund i omkring 200 år.
Men fackförbund motarbetas alltjämt i många länder av politiker och företagsledare som har en djupt rotad föreställning att fackförbund skapar motsättningar och spär på konfliktkänslor.
Ett färskt exempel på den uppfattningen är följande uttalande av Elon Musk i en intervju med New York Times: ”Jag tror att fackförbund naturligt försöker skapa negativitet i ett företag och skapa ett slags herrar och bönder-situation”.
I en ny rapport kan vi visa att Elon Musk har fel. I själva verket upplever människor i länder med starka fack arbetslivet som mindre konfliktfyllt.
Med enkätdata från International Social Survey Programme, som omfattar 16 822 anställda i 31 länder, kan vi visa att anställda i länder med högre facklig organisationsgrad och där fackförbund regelbundet är involverade i politiska beslutsprocesser anser i betydligt lägre grad än i andra länder att det finns konflikter mellan anställda och arbetsgivare.
Sverige har få strejkdagar och konflikter
Sverige har världens näst högsta fackliga organisationsgrad bland demokratiska länder (68 procent) och omfattande deltagande av fackförbund i politiska processer som remissförfaranden, statliga offentliga utredningar och trepartsförhandlingar med staten och arbetsgivareorganisationer.
Detta bidrar till att förklara varför bara 25 procent av de anställda i Sverige, jämfört med genomsnittet på 44 procent i övriga undersökta länder, svarade att de uppfattade konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare (se diagrammet ovan).
Intressant nog är mönstret det motsatta inom länder, när det gäller upplevelsen av starka eller mycket starka konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Inom länder är fackmedlemmar generellt mer benägna än icke-medlemmar att uppfatta sådana konflikter.
Det är oklart om detta beror på något som facken orsakar eller på en selektionseffekt (att vissa personer är mer benägna att gå med i facket).
Sannolikt påverkas inte bara upplevelsen utan också den faktiska förekomsten av öppna konflikter. Sverige är det kanske minst strejkdrabbade demokratiska landet i världen. Till exempel hade vi under perioden 2010-2022 åtta gånger färre strejkdagar per 1000 anställda än Tyskland, 18 gånger färre än Danmark, 30 gånger färre än Norge och hela 70 gånger färre än Finland.
Maktbalans och självreglering skapar fred
Som arbetsmarknadsforskare kan vi göra kvalificerade gissningar om vad allt detta beror på. Fackförbund är en form av institutionaliserad makt för de anställda, som gör det möjligt att hantera intressemotsättningar innan konflikter eskalerar och att vid behov förhandla med arbetsgivaren på mer likvärdiga villkor.
Den så kallade samförståndsandan mellan parterna på svensk arbetsmarknad är ett uttryck för och en konsekvens av den här relativa maktbalansen.
En bidragande faktor är vår starka konflikträtt, som ger arbetsmarknadens parter långtgående möjligheter att strejka och vidta andra stridsåtgärder mot varandra. När bägge sidor förfogar över kraftfulla maktinstrument framstår förhandlingar ofta som en mer framkomlig väg än konflikt.
En annan förklaring är att svenska fackförbund och arbetsgivarorganisationer har självreglerat sig för att på olika minska risken att öppna konflikter bryter ut. Strejker kan till exempel inte som i många andra länder bestämmas på enskilda arbetsplatser genom medlemsomröstning, utan måste godkännas av fackförbundens ledningar på central nivå.
Fredsplikt råder dessutom under avtalsperioden när ett kollektivavtal är tecknat, till skillnad från i många andra länder där strejker kan utbryta när som helst.
Ytterligare ett exempel på självreglering är det mest inflytelserika kollektivavtalet i svenska avtalsrörelser, industriavtalet, som innehåller en mängd mekanismer för att parterna ska kunna hantera motsättningar utan att ta till konfliktvapnet.
Svagare fack riskerar ge ökad konfliktnivå
I länder där fackförbunden är svaga måste de anställda oftare finna sig i arbetsgivarens beslut och vågar i mindre utsträckning opponera sig vid missnöje eller missförhållanden. Man knyter handen i fickan och missämjan gror.
En slutsats vi drar är att en försvagad fackföreningsrörelse, framför allt i termer av fortsatt sjunkande facklig organisationsgrad och minskat politiskt inflytande, riskerar att öka motsättningarna på den svenska arbetsmarknaden.
Mer restriktiva konfliktregler, som bland annat Almega har föreslagit i kölvattnet av Tesla-konflikten, skulle också göra det svårare för facken att tillgodose löntagarnas intressen och på det sättet minska upplevelsen av konflikter på arbetsmarknaden.
Reformivriga politiker till både höger och vänster bör noga begrunda de här resultaten. Om man vill ha en fredlig arbetsmarknad är det kontraproduktivt att pressa tillbaka det fackliga inflytandet. Oavsett vad Elon Musk tror.