Hög utbildningskvalitet är en rättighet för alla studenter, men ett återkommande problem är att regeringen inte ersätter utbildningen för vad den faktiskt kostar. Ett bidragande problem är det nuvarande systemet för pris- och löneomräkning, PLO.
Varje år räknar staten upp myndigheternas anslag så att de ska följa den allmänna prisutvecklingen i samhället. Efter uppräkningen görs ett produktivitetsavdrag, ett avdrag på ungefär en till två procent, som är tänkt att motsvara hur mycket myndigheten ska spara in på nästa års effektiviseringar.
Vi håller inte med och ser inte heller att deras studie ger stöd för att de slutsatserna gäller för högskolesektorn
Tanken är att myndigheter likt företag ständigt ska kunna göra mer för mindre pengar. Ett brev som förut kom fram efter några dagar är idag ett e-brev, och så vidare. Problemet är att utbildning inte går att effektivisera bort på samma sätt, sex timmar undervisning per vecka kommer alltid vara sämre än femton timmar. Det här insåg Danmarks regering för två år sedan, när de tog bort produktivitetsavdraget för hela utbildningssektorn.
Efter flera år av kritik, särskilt från högskolesektorn, släppte Riksrevisionen under tisdagen en granskning av systemet, och deras slutsats är att det nuvarande systemet har gett önskat resultat. Riksrevisionen skriver att systemet leder till effektivisering utan att det har betydande negativa konsekvenser för myndigheterna. Att det finns kritik inom högskolesektorn mot produktivitetsavdraget nämns i korthet av Riksrevisionen.
Vi håller inte med och ser inte heller att deras studie ger stöd för att de slutsatserna gäller för högskolesektorn, som är den överlägset största statliga sektorn. Vi menar istället att det nuvarande systemet för PLO har lett till en urholkning av högskolornas resurser vilket medför en ständig sänkning av kvaliteten på utbildningarna.
Även anhängare till New Public Management och centralt satta effektiviseringskrav bör se att det finns en motsättning när det kommer till högre utbildning
Riksrevisionens slutsatser baseras bland annat på en fallstudie av tre olika myndigheter – Kommerskollegium, Kronofogdemyndigheten och Kungliga biblioteket. Högskolesektorn representeras istället genom en intervju med Göteborgs universitetsledning. Urvalet av intervjuade myndigheter är inte representativt för alla myndigheter, enligt Riksrevisionen, därför är det märkligt att högskolesektorn inte fick större utrymme.
Även anhängare till New Public Management och centralt satta effektiviseringskrav bör se att det finns en motsättning när det kommer till högre utbildning. Om undervisningen ska innehålla någonting mer än självstudier består det av utbytet studenter och lärare emellan.
Det som återstår att effektivisera är då lärarledd tid. En sådan effektivisering görs inte med bibehållen kvalitet, och rimmar dåligt med regeringens ambition att Sverige ska vara världsledande inom forskning och utbildning.
Logiken är densamma för massproducerade kläder som för annan verksamhet: en lägre prislapp ger försämrad kvalitet
Stressen är redan utbredd bland universitet- och högskolelärare. I en rapport från Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, uppger lärare att de ständiga kraven på effektivisering gör att de behöver arbeta gratis på helger och kvällar. Många vittnar om att digitaliseringen snarare har inneburit mer administration.
Logiken är densamma för massproducerade kläder som för annan verksamhet: en lägre prislapp ger försämrad kvalitet. Försämrad utbildningskvalitet går inte att likställa med effektivisering.