Sverige är på många sätt ett av världens mest jämställda länder, ett resultat av minst ett sekellångt politiskt och fackligt engagemang för kvinnors rätt till egen försörjning, barns rätt till förskola – och pappors rätt till tid med sina barn. Vi har kommit långt, men vi har en bra bit kvar att vandra.
Det blir i alla fall extra tydligt i TCO:s nya rapport Föräldraledighet under barnens första två år. Föräldraledigheten tas fortfarande ut väldigt ojämställt – TCO:s slutsats är till och med att det ser värre ut än vad man tidigare trott. Totalt är kvinnor borta från sitt arbete i mer än tolv månader medan män endast är borta i lite mer än tre månader. Utvecklingen går för långsamt och läget kräver att nödvändiga reformer tas.
Jag är övertygad om att ett jämställt samhälle är bra och nödvändigt.
I jämställdhetsfrågan tror jag, både som socialdemokrat och feminist, att politiska reformer på systemnivå krävs för att vi på riktigt ska flytta positionerna framåt. Mycket av det arbetet handlar om att bryta normer i samhället och på arbetsplatser, för i grund och botten handlar det om vilket slags samhälle vi vill leva i. Jag är övertygad om att ett jämställt samhälle är bra och nödvändigt, både för enskilda individer och samhället som helhet.
Utöver det samhälleliga perspektivet har jämställdhetsaspekten en särskild plats i familjelivet, framför allt när det gäller uttag av föräldraledighet. Där handlar det om att båda parter ska få lika möjlighet att skapa ett starkt band med sina barn, men även att barnen ska känna att de kan vända sig till båda sina föräldrar med frågor och funderingar.
Undersökningen kom fram till att barn hellre pratar med ingen alls än att vända sig till sin pappa när de är ledsna.
Kamratposten lät under 2018 barn svara på vem de helst vänder sig till när de är ledsna. Undersökningen kom fram till att barn hellre pratar med ingen alls än att vända sig till sin pappa när de är ledsna. Det är både nedslående och bekymmersamt. Jag är fast besluten om att använda mina politiska verktyg för att vända denna utveckling. Det första steget handlar om att få till ett mer jämställt uttag av föräldraledighet: för båda föräldrars rätt till karriär och arbetsliv, en god pension och tid med sina barn
TCO:s rapport som belyser det ojämställda uttaget av föräldraledighet borde få fler politiker att reagera och agera. Det har vi i Stockholms rödgröna styre också gjort. I år lägger vi fram ett budgetuppdrag som syftar till att genomföra en analys av uttag av föräldraledighet i stadens alla verksamheter, och vid behov identifiera möjliga åtgärder för ett mer jämställt uttag. Parallellt behöver en mer stöttande och tillåtande kultur skapas på arbetsplatserna så fler pappor väljer att ta ut mer i föräldraledighet.
Möjligtvis kan vi vara en inspirationskälla till andra arbetsgivare att våga gå i samma riktning.
TCO:s rapport har också tittat på kvinnors föräldralediga tid utan ersättning, vilket överstiger den totala tiden för föräldralediga män, både med och utan ersättning. Det är ett underbetyg för jämställdhetsarbetet. Kvinnors större frånvaro från sitt arbete påverkar karriär, lön och i det långa loppet även pensionen negativt. Frågan är en stor jämställdhetsutmaning och kan även bli en kompetensutmaning – framförallt eftersom välfärden är en kvinnodominerad bransch. I enlighet med Sveriges kommuner och regioners beräkningar hade ett jämställt uttag av föräldraledighet resulterat i att vi skulle saknat 10 000 färre årsarbetare fram till 2031.
Statistiken är tydlig – åtgärder behöver vidtas och politiken behöver agera för att förändra detta. Stockholms stad är en stor arbetsgivare och därför är det viktigt att vi gör det vi kan för att stärka jämställdheten, möjligtvis kan vi vara en inspirationskälla till andra arbetsgivare att våga gå i samma riktning.
Det är viktigt för mammorna, papporna men också för barnen. Alla är vinnare på ett jämställt samhälle, inte tvärtom. Det är en ledstjärna för det rödgröna styrets jämställdhetspolitik och därför agerar vi.