Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Debatt ”Lönesättande samtal försvagar facket”

Varför är Cecilia Fahlberg och Britta Lejon så positiva till individuella lönesamtal, när kollektiva förhandlingar är grundtanken i facklig organisering? Det undrar Annika Aronsson, ordförande i ST:s avdelningsstyrelse för universitet och högskolor.
11 Jun 2015
Annika Aronsson, avdelningsordförande.

Annika Aronsson, avdelningsordförande.

Nyligen kunde vi läsa ett debattinlägg i Arbetsvärlden av ST:s och Unionens ordföranden där man vältaligt försvarar principen om siffror i löneavtalen och pekar på viktiga problem att ta itu med i den lokala löneprocessen. Gott så, men det blir djupt problematiskt när man samtidigt tar ställning för en modell som ger arbetsgivarna avgörande makt över lönefördelningen. I artikeln sägs nämligen att: ”Både Fackförbundet ST och Unionen ser i grunden positivt på lönesättande samtal.” Hur går det ihop med ST:s ståndpunkt att kollektivavtalsförhandling är huvudmodell för lönesättning?

Det är självklart att arbetsgivaren vill individualisera löneprocessen så långt som möjligt, för att på detta sätt marginalisera facken. Arbetsgivarverket trycker hårt på att lönesättande samtal inte innebär någon löneförhandling: ”Att utgå ifrån att lönesättande samtal är en förhandling, ger felaktiga förväntningar för medarbetaren och fel fokus för samtalet.” (Ur Agv:s skrift ”Att leda och styra med individuell lön – stöd till dig som är lönesättande chef”). Samtalet ska vara ett tillfälle till information och dialog och arbetsgivarna uppfattar det som mycket problematiskt att många anställda tror att lönesättande samtal betyder att man förhandlar om lönen.

Fackföreningarna är förstås inte helt ute ur bilden med detta. I de fall medarbetaren blir oenig med chefen om resultatet av samtalet kan frågan tas över av fack och arbetsgivare och en förhandling vidtar. Man kan dock befara att chanserna för ändringar är små. Arbetsgivaren har all anledning att inte göra justeringar när facket kopplas in. Om cheferna då skulle ändra sig innebär det en signal till medarbetarna att det lönar sig att bli oenig och låta fackföreningen förhandla och då faller ju grundtanken med lönesättande samtal.

”Lönesättande samtal innebär en försvagning av fackets möjligheter att påverka medlemmarnas löneutveckling.”

Ur facklig synvinkel finns en mängd argument som kan anföras mot att ersätta löneförhandlingar med lönesättande samtal. Det viktigaste torde vara att kollektivförhandlingen är den effektivaste metoden för att låta de fackliga medlemmarnas samlade styrka garantera bästa möjliga utfall för kollektivet som helhet och därigenom också för den enskilda individen. Detta är grundtanken bakom all facklig organisering och allt fackligt arbete. Lönesättande samtal innebär en försvagning av fackets möjligheter att påverka medlemmarnas löneutveckling. Varför försvarar ledande fackliga företrädare en lönemodell som så uppenbart tjänar motparten?

Janne Backlund, Lollo Ljuslin, EvaLena Moser, Kjell Nilsson, Gabriel Thott, Helena Rohdén, Stefan Schedin, Alejandra Pizzaro Carrasco, Fredrik Bilén, Yvonne Jonsson
Ledamöter och ersättare i ST:s avdelningsstyrelse för universitet och högskolor genom

Annika Aronsson
Ordförande i ST:s avdelningsstyrelse för universitet och högskolor
11 Jun 2015
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Roger Jönsson 12 Jun 2015:

    Delar helt uppfattningen i artikeln. Min erfarenhet av lokala löneförhandlingar är att lönesättande samtal är negativa. Delar detta ”Det viktigaste torde vara att kollektivförhandlingen är den effektivaste metoden för att låta de fackliga medlemmarnas samlade styrka garantera bästa möjliga utfall för kollektivet som helhet och därigenom också för den enskilda individen.”
    Medlem i Fackförbundet ST

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.