De senaste åren har ett antal statliga utredningar initierats som ska ta fram beslutsförslag inom områden med stor betydelse både för Sverige som nation och för privata företag som verkar på marknader där politiska regleringar bestämmer villkoren. Vi kan inte undgå att höja på ögonbrynen när det gäller några av utredarnas koppling till privata företag och lobbyfirmor.
För några veckor sedan satte den utländska ägarmajoriteten i skolkoncernen Academedia tillräckligt stor press på det svenska investmentbolaget Mellby Gård för att de skulle dra tillbaka försäljningen av sin aktiepost till Akelius Foundation.
Roger Akelius ville använda hela skolpengen till undervisning vilket de utländska investeringsfonderna inte kunde acceptera.
Inom kort presenteras resultatet av en parlamentarisk utredning som ska utreda ett nytt sätt att fördela statliga resurser till skolan, något som kan påverkar de privata skolbolagens vinster. Den här utredningen leds av Academedias ordförande Håkan Sörman.
Kan vi vara säkra på att Academedias utländska ägare inte har försökt styra utredningen i en riktning som gynnar företaget?
Regeringens särskilda utredare av elmarknadens utformning, Bo Diczfalusy, jobbar som senior advisor på lobbyfirman Hallvarsson & Halvarsson.
Göran Hägglund, anställd på lobbyfirman Reform Society, leder utredningen om public service.
Carl Bildt, som driver egen konsultfirma och sitter i styrelsen för lobbyfirman Kreab, leder utredningen om Sveriges underrättelseverksamhet och Per Westerberg, utredare av regelverket för exportkontroll av krigsmaterial, jobbar som lobbyist på lobbyfirman The Labyrinth.
Kan vi vara säkra på att Academedias utländska ägare inte har försökt påverka sin styrelseordförande att styra utredningen i en riktning som gynnar företaget? Naturligtvis inte.
Samma osäkerhet finns när det gäller de fyra statliga utredningar ledda av yrkesarbetande lobbyister. Jobbet som lobbyist innebär att driva på för politiska förändringar i den riktning som hemliga uppdragsgivare betalar för.
Vi misstänker inte de här enskilda utredarna för att vara korrupta, men det går inte att säkerställa att de inte i något avseende – medvetet eller omedvetet – låtit arbetet som lobbyist påverka uppdraget som statlig utredare.
“All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare”, står det i Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar. Ord där “folk” ingår nämns på många ställen, ordet företag bara på ett: “Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag”.
Folket ska bestämma och det finns situationer där rätten att bedriva ett yrke kan behöva begränsas. Den andan lyser dock med sin frånvaro inom till exempel skolbranschen och i regelverket för att kombinera demokratiska uppdrag med att vara lobbyist.
Vi misstänker företag har tagit över folkets roll i den demokratiska styrkedjan
Folket vill inte ha oreglerade vinster i skolan men politiker har hittills inte beslutat om några inskränkningar av vinstuttag. Vi misstänker att det här beror på fenomenet ”styrningskapning”, företag har tagit över folkets roll i den demokratiska styrkedjan.
Nationalekonomen Anna Tyllström menar att glappet mellan väljarnas och politikernas uppfattning i vinstfrågan kan bero på ett framgångsrikt arbete från lobbyister och ett starkt särintresse som är välorganiserat.
Det engelska begreppet regulatory capture används av nationalekonomer världen över för att förklara lobbyisters växande makt.
Syftar citaten ur grundlagen enbart på formell demokrati – fria och allmänna val, där folket bestämmer vilka politiker som ska representera dem – eller bör formuleringen att all offentlig makt ska utgå från folket även utgöra ett rättesnöre för det mer informella demokratiska systemet?
För oss som förespråkar den senare tolkningen innebär den växande lobbyismen ett demokratiskt problem. Makten utgår iofs från folket, men det är inte folkets vilja som bestämmer vilken politik som ska föras, utan i allt högre grad företagens vilja.
Ska vi bortse från grundlagens anda och låta styrningskapningen sprida sig?
Om inte måste hela påverkansbranschen regleras innan det är för sent.