Journalistförbundet: ”Mediebranschen har imploderat” Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet. Foto: Theresia Viska
Debatt

Journalistförbundet: ”Mediebranschen har imploderat”

Trots mediebranschens kris antogs förra året 1500 studenter till journalistutbildningar. Det visar Journalistförbundets nya utredning som presenteras idag. Nu måste regeringens utredare Cecilia Fahlberg ta ett ansvar, skriver ordföranden Jonas Nordling.
6 dec 2016 | 05:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Det är nog allmänt känt att mediebranschen genomgått en stor omställning det senaste decenniet. En omställning på grund av det digitala landskapets effekt på den moderna människan som är långt ifrån över. Denna omställning har dock redan inneburit att delar av mediebranschen imploderat, med en stor förändring av arbetsmarknaden för journalister som följd. Så mycket som en tredjedel av landets redaktionella tjänster kan ha försvunnit under de senaste tio åren.

Denna utveckling har länge varit tydlig för mediebranschen, och den downsizing som den medför är i fokus för många aktörer, inte minst Journalistförbundet. Vi har dock under hela denna period samtidigt kunnat se att nya kolleger ständigt utbildas vid landets alla journalistutbildningar. Trots branschens problem, med klart färre arbetstillfällen. 

Folkhögskolorna har varit en viktig leverantör av journalister med annan socioekonomisk bakgrund.

Det är också tydligt att ingen vill ta ett helhetsansvar för den uppkomna situationen. Varken regering eller lärosäte lägger pusslet. Utbildningsutbudet styrs till synes helt utifrån söktryck. 

När Journalistförbundets utredare Kent Werne idag presenterar den första sammanställningen över läget är det bekymmersamma siffror. Läsåret 2015/16 antogs cirka 1500 studenter till någon form av journalistutbildning, varav hela 1123 till en akademisk sådan. Utredningen visar tyvärr att antalet antagna till akademiska journalistutbildningar till och med ökat de senaste åren. Trots att det är en bransch som redan har ett stort, och välkänt, överutbud av arbetskraft.

Mediebranschen är en liten del av arbetsmarknaden, och journalistyrket än ännu mindre.

Då söktryck till stor del tycks avgöra utbildningens existens är det samtidigt noterbart att Wernes undersökning visar att antalet platser på folkhögskolor faller relativt snabbt. Det kan till synes vara bra ur mitt perspektiv, men det uppstår ett annat problem om endast dessa utbildningar försvinner. Folkhögskolorna har varit en viktig leverantör av journalister med annan socioekonomisk bakgrund än de som vanligtvis kommer via de akademiska utbildningarna. Så om samhällets laissez-fairereglering av journalistutbildningarna får denna konsekvens så leder det dessvärre till ytterligare ett strukturfel.

Mediebranschen är en liten del av arbetsmarknaden, och journalistyrket än ännu mindre. Och jag är medveten om att det är lätt att avfärda min kritik såsom en kartellförespråkares, som vill begränsa utbudet av den egna yrkeskompetensen. Men samtidigt hoppas jag att fler än Journalistförbundet ändå kan se att detta handlar om en tydlig brist på struktur och en total avsaknad av helhetsansvar. Och att sådana brister lätt kan skapa framtida problem inom fler delar av arbetsmarknaden. 

Jag hoppas därför att regeringens utredare Cecilia Fahlberg med glädje kastar sig över Kent Wernes rapport. Arbetsmarknadsutredningen, som hon leder på regeringens uppdrag, brottas ju just med dessa frågor. Förhoppningsvis blir det nu lite lättare att ringa in bristerna. Vi i Journalistförbundet har känt till dem länge, men vi välkomnar fler att engagera sig i en lösning.

Jonas Nordling
Förbundsordförande och journalist, Journalistförbundet

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev