Catharina Bäck och Peter Jeppsson, socialförsäkringsexpert resp vice vd på Svenskt Näringsliv.
Sjukfrånvaron har haft kraftiga upp- och nedgångar. I början av 2000-talet uppgick sjukpenningtalet (dagar med sjuk- och rehabiliteringspenning) till drygt 18 dagar. Det minskade sedan för att 2010/2011 snudda vid 6 dagar och är i dagsläget 10 dagar.
Att sjukfrånvaron fortfarande är relativt låg är till stor del en följd av den reformerade sjukförsäkringen, med fasta bedömningstidpunkter av arbetsförmåga och en bortre tidsgräns. Reformen har dessutom bidragit till minskad risk för långtidssjukskrivning.
Ökningen av sjukfrånvaron varierar mellan arbetsmarknadens sektorer, och även mellan små och stora arbetsgivare. Mindre företag har oftare lägre sjukfrånvaro. Privat och statlig sektor har generellt lägre sjukfrånvaro än kommuner och landsting.
Den största ökningen sker i psykiska diagnoser och inom skola, vård och omsorg, där många kvinnor arbetar. Men medarbetare i privata vård- och omsorgsföretag är mindre sjukfrånvarande än i kommuner och landsting. Det finns all anledning att se vilka ”friskfaktorer” som finns och dra lärdom av det goda arbete som bedrivs.
En undersökning som Svenskt Näringsliv gjort bland medlemsföretagen visar att en majoritet av företagen har ganska små eller inga problem med sjukfrånvaron. Korttidsfrånvaron är det största problemet.
Företagen satsar på såväl förebyggande som rehabiliterande insatser för att ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga. Drygt åtta av tio företag anser att insatserna man gör har stor betydelse. Tre av tio företag satsar dessutom på kompletterande privat sjukvårds- eller rehabiliteringsförsäkring.
”Arbetsgivarna tar stora kostnader för sjukfrånvaron.”
Samtidigt visar svaren att insatserna från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården kan utvecklas för att stötta sjukskrivna medarbetare tillbaka i arbete.
Fyra av tio företag menar att ett borttagande av den bortre tidsgränsen skulle öka sjukfrånvaron. I stället borde regeringen satsa på insatser som tar tillvara arbetsförmåga och som gör att människor kan komma tillbaka i arbete.
God arbetsmiljö och hälsa hos medarbetarna hänger samman med företagens konkurrenskraft, lönsamhet och överlevnad. Arbetsgivarna tar också stora kostnader för sjukfrånvaron. Förutom sjuklön, arbetsgivaravgift som finansierar sjukförsäkringen, premier för kompletterande kollektivavtalad sjukförsäkring och ibland även sjukvårdsförsäkring för medarbetarna – innebär sjukfrånvaro betydande kostnader för produktionsbortfall och vikarier.
Företagen efterfrågar stöd, råd och verktyg – inte fler regler eller ökade kostnader. Det skulle göra företagare mer försiktiga att rekrytera, men också försvåra för människor med risk för långvarig sjukfrånvaro att få arbete. Regeringen skulle också få svårare att nå målet om EUs lägsta arbetslöshet 2020.