Att behålla våra höga marginalskatter är ett förvånande förslag Ekonomen Klas Eklund har utrett ett framtida skattesystem på uppdrag av ESO. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Debatt Att behålla våra höga marginalskatter är ett förvånande förslag

Replik När ekonomiskribenten Per Lindvall försvarar höga marginalskatter, så tar han inte hänsyn till de problem som de skapar, skriver Klas Eklund i en replik.
14 dec 2020

Jag brukar uppskatta Per Lindvalls artiklar. Han tänker ofta ”utanför boxen” som det heter, med fräscha analyser som får mig att stanna upp och tänka till. Men hans senaste krönika i Arbetsvärlden ger intryck av att han nog tänkt lite för mycket utanför boxen. Något jag tyckte var ledsamt eftersom den handlar om det förslag till skattereform jag nyligen lagt fram.

Bakgrunden är att det svenska skattesystemet behöver moderniseras. Digitalisering och globalisering ställer nya krav. En uppseendeväckande diskrepans mellan skatt på arbete och skatt på kapital har öppnats. Även efter värnskattens avskaffande har Sverige hög skatt på arbete, särskilt på det vi skulle kunna kalla medelklassen. Däremot har vi mycket låga skatter på egendom. Det gäller inte minst fastighetskatten, som dessutom är regressiv – dyra bostäder beskattas lindrigare än billiga.

ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, gav mig därför i fjol i uppdrag att skissa på en övergripande skattereform. Rapporten är nu publicerad och jag föreslår bland annat:

·         Marginalskatterna på inkomst av tjänst sänks över brytpunkten och en ny, större skattereduktion genomförs där under.

·         Kapitalinkomstskatten blir mer enhetlig. Utdelningsskatten blir densamma för olika bolag.

·         Fastighetsavgiften för ägda bostäder blir proportionell med lägre skattesats än i dag, medan taket tas bort. Fastighetsavgiften på hyreshus slopas.

·         Stämpelskatt och ränta på uppskov avskaffas. Värdet på bolånens ränteavdrag reduceras vilket ger neutralitet gentemot den sänkta skatten på kapitalinkomster.

·         Mervärdesskatten bör bli enhetlig igen. Barnfamiljer kompenseras för högre matmoms via höjt barnbidrag.

·         Miljöskatterna får tydligare fokus på just miljö.

Reformen skulle ge högre sysselsättning, ett engångslyft av BNP och högre tillväxt framöver.

Reformen skulle ge – i alla fall enligt traditionell ekonomisk teori – högre sysselsättning, ett engångslyft av BNP och högre tillväxt framöver. Drivkrafterna att omvandla högt beskattade arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster minskar. Skuldsättning blir mindre lönsamt. Arbete och studier stimuleras. En viss utjämning av förmögenheter följer av att taket på fastighetsavgiften tas bort. Skattebetalarna får behålla mer av sina inkomster, medan staten inte längre detaljstyr individernas val av konsumtion och bostad.

Lindvall håller inte med. Bland alla mina förslag (det finns fler) plockar han fram ett – sänkt marginalskatt. Lindvall dömer ut en sådan åtgärd som förkastlig eftersom medel- och höginkomsttagare sparar mer och  att dessa medel främst trycks in i finansiella tillgångar och fastigheter. Skuldkvoten stiger och bygger därmed, hävdar Lindvall, upp risker för en framtida krasch.

Att såväl skulder som finansiella tillgångar exploderat är alldeles rätt. Men beror det verkligen på alltför för låga marginalskatter? Jag har svårt att tro det.

·         För det första har Sverige som bekant bland världens högsta skattesatser. Även efter värnskattens avskaffande är skatten på höginkomsttagare ca 52 procent (ännu mycket högre om arbetsgivaravgiften räknas in) och slår till redan vid 45 000 kr i månaden. Det kan jämföras med att motsvarande skattesats i USA är 37 procent och inte träder in förrän vid inkomster över ca 500 000 kr i månaden.

·         För det andra: Stigande börser, fastighetspriser och tilltagande ”finansialisering” av ekonomin är en internationell trend, som inte tycks ha något samband med något enskilt lands marginalskatter. Snarare hänger den samman med kraftigt fallande realräntor och finansiella avregleringar.

ROT-och RUT-avdrag har måst införas för att göra en del svarta tjänster vita.

Höga marginalskatter har lett till att Rotavdrag införts för att göra svarta jobb vita, skriver Klas Eklund. Foto: Anders Wiklund / TT

Lindvall tycks inte lägga någon vikt vid att dagens höga marginalskatter har rader av negativa konsekvenser. Det är dyrt för svenska företag att rekrytera internationella mellanchefer. Höga skatter driver fram avdrag och undantag. Frestelserna att inkomstomvandla – dvs omvandla högt beskattade tjänsteinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster – är stora. ROT-och RUT-avdrag har måst införas för att göra en del svarta tjänster vita. Drivkrafterna att arbeta och studera försvagas.

Det finns således goda skäl att sänka de höga marginalskatterna på arbete i Sverige. Den som vill minska skuldsättning och finansialisering bör använda andra medel än marginalskatten. I mitt reformpaket föreslår jag bland annat minskat värde på ränteavdragen och proportionell fastighetsavgift utan tak. Lindvall nämner över huvud taget inte de förslagen. Inte heller att enhetlig kapitalinkomstskatt gör investeringarna mindre skattedrivna. Vid sidan av skatteverktygen finns ju dessutom  regleringar som kan användas.

Nyheter

De olika delarna av reformförslagen hänger ihop. Särintressen väljer ofta ut någon delkomponent som de motsätter sig. Men vi är inte endimensionella stuprör. Inte bara villaägare eller bilägare, enbart pensionärer eller föräldrar. De flesta av oss är allt detta på en och samma gång. Det viktiga är att försöka få till stånd ett skattesystem som gynnar Sverige som helhet – som inte utgår från att gynna eller missgynna en enskild grupp.

Reaktionerna på förslaget har varit övervägande positiva. Åtskilliga bedömare tvivlar dock på att det är genomförbart, även om detta vore önskvärt. Men Lindvalls argument för att bevara de höga marginalskatterna var nog det mest förvånande hittills.

Klas EKlund
Seniorekonom, Mannheimer Swartling, och skatteutredare åt ESO
14 dec 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan