Vem ansvarar för kränkningar mot dem som gör de kläder, datorer och andra saker du funderar på att köpa på Black Friday?
Du har säkert sett dem, rapporter, reportage och nyhetsartiklar som genom åren beskrivit slavliknande arbetsförhållanden och andra kränkningar av mänskliga rättigheter hos företag som är verksamma utanför Sverige men som producerar varor och tjänster som du använder här. Du har kanske också sett fabriker som rasar ihop och begraver arbetare levande. Du har förmodligen även hört talas om barnarbete, trakasserier, våld och hot på arbetsplatser och arbetstagare som avskedas när de går med i facket för att kunna hävda sina rättigheter.
Ansvaret för sådana kränkningar, av både människor och miljö, ligger hos företagen som producerar varorna, eller som betalar någon annan för att producera varorna där kränkningar sker. Flera svenska fackliga organisationer kräver därför att företag ska kunna visa att deras produkter och tjänster tillverkas på ett ansvarsfullt sätt.
En viktig skillnad mellan existerande, frivilliga initiativ och ett bindande direktiv är att det kan införas sanktionsmöjligheter.
Undertecknarna av den här artikeln är del av den pågående kampanjen Visa handlingskraft! Vi är, tillsammans med ett stort antal företag och civilsamhällesorganisationer i Sverige, positiva till ett EU-rättsligt ramverk för stärkt skydd för arbetstagares rättigheter och miljön, något som allmänt brukar kallas Human Rights and Environmental Due Diligence, HREDD. EU-kommissionen har aviserat ett direktivförslag på det här området under 2021.
Vi menar att ett EU-direktiv, som kräver att företag gör risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter, skulle ge bättre förhållanden för dem som arbetar och mer lika förutsättningar för företag som verkar inom EU. Om det finns många aktiva och ansvarstagande europeiska företag på den internationella marknaden kommer det att bidra till ett mer ansvarsfullt och hållbart näringsliv på många ställen i världen.
En viktig skillnad mellan existerande, frivilliga initiativ och ett bindande direktiv är att det kan införas sanktionsmöjligheter. Sanktioner kan vara helt avgörande som ett verktyg för att få fler företag att respektera anställdas rättigheter och inte skaffa konkurrensfördelar genom att ha oanständiga anställningsvillkor.
Det enda sättet att identifiera risker för kränkningar av mänskliga rättigheter på arbetsplatsen är att förstå när och hur kränkningar orsakas av verksamheten.
De demokratiska och oberoende fackföreningarna som är samlade i Världsfacket, ITUC, är världens största folkrörelse, med över 200 miljoner medlemmar världen över. Ingen annan aktör har en så konkret och regelbunden insyn i hur företags hållbarhetspolicys och ambitioner fungerar i verkligheten. Därför måste också arbetstagarnas representanter ges möjlighet att ställa företag till svars.De demokratiska och oberoende fackföreningarna som är samlade i Världsfacket, ITUC, är världens största folkrörelse.
Utan en sådan möjlighet riskerar det att undergräva effektiviteten och legitimiteten av ett kommande direktiv. Rätten att organisera sig och föreningsrätten är fackliga mänskliga rättigheter som är avgörande för att uppnå långsiktiga och hållbara förbättringar på världens arbetsmarknader. Direktivet får inte underminera eller försvaga redan befintliga instrument mellan arbetsmarknadens parter, exempelvis nationella kollektivavtal och globala ramavtal. Tvärtom, dessa måste vara en del av verktygslådan i genomförandet av EU-direktivet.
För att skydda arbetstagare världen över vill vi att Sveriges regering aktivt verkar för:
– att få svenska företag att respektera mänskliga rättigheter i all sin verksamhet, även i leverantörskedjorna
– att olika sanktionsmöjligheter övervägs i en kommande lagstiftning mot företag som kränker mänskliga rättigheter
– att system och stöd försvarar det lokala fackliga inflytandet
– att det i större utsträckning ställs krav på respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med ILO:s kärnkonventioner om förbud mot barnarbete, tvångsarbete, diskriminering och rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, vid offentlig upphandling.