Att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet borde vara en självklarhet. Ändå uppger var tredje sysselsatt att de haft besvär till följd av arbetet under den senaste 12-månadersperioden, enligt Arbetsmiljöverkets senaste undersökning av arbetsorsakade besvär. Det motsvarar drygt 1,6 miljoner personer av landets drygt 5 miljoner sysselsatta. Dessutom dör 30-50 personer i arbetsolyckor och omkring 3 000 liv förkortas på grund av sjukdomar eller skador orsakade av bristande arbetsmiljö varje år.
Idag, den 28 april, är det Internationella arbetsmiljödagen. Bakom dagen står Internationella arbetsorganisation, ILO, som slagit fast att en säker och hälsosam arbetsmiljö är en grundläggande rättighet på arbetet.
Jobbstressen kommer att öka
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har forskare beräknat hur många liv som vissa riskfaktorer i arbetsmiljön skördar varje år och hur de tror att det kommer att se ut i framtiden. Resultatet av de studerade arbetsmiljöriskerna är häpnadsväckande! Risker som exempelvis ohälsosam arbetsbelastning eller jobbstress, skiftarbete, motoravgaser och damm, leder till att cirka 3000 människor dör i förtid i Sverige varje år. Det är nästan 100 gånger fler än de som dör av arbetsolyckor.
Det är också en jämställdhetsfråga eftersom män i större utsträckning drabbas av allvarliga arbetsolyckor, medan kvinnor dör av arbetssjukdomar orsakade av ohälsosam arbetsbelastning. Kvinnor är mer utsatta för stress i arbetslivet än män och det är den främsta orsaken särskilt som arbetsrelaterad stress har ökat, sett över en längre tidsperiod. Forskarnas analys indikerar också att antalet dödsfall på grund av ohälsosam arbetsbelastning och jobbstress kommer att öka i framtiden.
Rutiner kan minska dödligheten på jobbet
Det går att minska den arbetsrelaterade dödligheten genom systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete och tillämpning av ny kunskap, för att minska förekomsten av till exempel ohälsosam arbetsbelastning och andra arbetsmiljörisker. Alla arbetsplatser bör ha en nollvision som inte bara handlar om att förhindra olyckor, utan som tar ett helhetsgrepp om arbetsmiljöområdet. Den behöver också innefatta arbetssjukdomar och de organisatoriska och sociala frågorna på arbetsplatser.
Att förebygga ohälsosam arbetsbelastning är och kommer att bli allt viktigare. Det handlar både om att se hur arbetet är organiserat och hur den sociala arbetsmiljön är. Man behöver analysera riskerna för ohälsa och hur man kan minska eller ta bort dem. Det här måste arbetsgivare ha rutiner för så att de skapar en god arbetsmiljö – nu och på lång sikt.
För att minska antalet arbetsrelaterade sjukdomar och skador är det helt avgörande att man på arbetsplatsen har rutiner för att regelbundet identifiera, bedöma och åtgärda risker – både på kort och lång sikt. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men det utesluter inte att alla som finns på arbetsplatsen har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö. För en arbetstagare kan det till exempel handla om att följa de instruktioner och säkerhetsrutiner som finns.
Lyft fram vad som ger friska arbetsplatser
Vi behöver tillsammans skapa en kultur där det är okej att säga ifrån när det finns risk för ohälsa eller olycksfall. Vi ska vara rädda om varandra och våga diskutera både risker och hur man förebygger ohälsa. Vi är alla beroende av en bra och säker arbetsmiljö – både fysiskt och psykiskt. Det praktiska förebyggande arbetsmiljöarbetet bör ske dagligen och i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt skyddsombud.
Det förebyggande arbetet måste utgå från förhållandena på den enskilda arbetsplatsen. Det är samtidigt viktigt att lyfta fram vad som skapar friska arbetsplatser och ett högt välbefinnande, vad som bidrar till en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor blir sjuka och slits ut i förtid.
Varje arbetsrelaterat dödsfall är ett misslyckande i arbetsmiljöarbetet. Vi ska hålla i ett allt längre arbetsliv – det tjänar alla på.