Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Historien bakom toppkandidaterna Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson, och Ulf Kristersson, ekonomiskpolitisk talesperson, är de två hetaste kandidaterna till partiledarposten för Moderaterna. Foto: TT, bilden är ett kollage

Historien bakom toppkandidaterna

M-kandidater Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson har seglat upp som de två hetaste namnen när Moderaternas nästa partiledare ska koras den 1 oktober. Arbetsvärlden har tittat närmare på kandidaternas arbetsmarknadspolitiska gärning. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap, säger att nästa M-ledare kommer behöva gå balansgång.
29 aug 2017

Ulf Kristersson har varit aktiv längst i politiken av de båda kandidaterna – han var Muf-ordförande mellan åren 1988–1992 innan han förlorade posten till Fredrik Reinfeldt – och är i dag partiets ekonomiskpolitiska talesperson.

Kandidaterna

Ulf Kristersson, 53 år

Civilekonom

Var Muf-ordförande 1988–1992

Var Sveriges socialförsäkringsminister 5 oktober 2010–3 oktober 2014.

Riksdagsledamot: 1994–1998, 1998–2000, 2014–2018

Elisabeth Svantesson, 49 år

Tidigare doktorand vid Örebro universitet

Ekonomie licentiat

Var Sveriges arbetsmarknadsminister 17 september 2013–3 oktober 2014

Riksdagsledamot:

2006–2010, 2010–2014, 2014–2018

+ Expandera

Elisabeth Svantesson är nyare, även om hon hunnit skaffa sig erfarenhet – också som arbetsmarknadsminister.

Svantesson var på väg mot en forskarbana när hon blev invald i riksdagen 2006 och hade en doktorandtjänst i nationalekonomi vid Örebro universitet. Hennes licentiatavhandling handlade om nyanländas första år i Sverige och integrationsfrågor ligger henne nära.

Det är möjligt att hon inte dras med lika mycket gammalt groll

Att hon är ett senare tillskott i politiken kan vara både en fördel och en nackdel enligt Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap.
Foto: Göteborgs Universitet

– Det är möjligt att hon inte dras med lika mycket gammalt groll eller konflikter inom partiet vilket skulle kunna vara en fördel. Men i ett splittrat parti kan det förstås också vara en fördel att ha en fullständig kunskap om partiet, säger Jonas Hinnfors till Arbetsvärlden.

Han betonar att det i dagsläget är viktigt att hitta en ledare som kan ena partiet och vara tydlig och rättfram utan att spä på splittringen inom Moderaterna. Enligt en enkät som Dagens Nyheter gjort bland 88 förtroendevalda Moderater har Ulf Kristersson störst stöd bland M-riksdagsledamöter medan Elisabeth Svantesson har störst stöd bland moderata kommunalråd.

– Att skapa ett enigt parti på ett sätt som inte skapar förvirring blir en viktig uppgift. Det krävs fingertoppskänsla. Nu är det viktigt att kunna balansera det liberala och det konservativa.

Två olika läger

Jonas Hinnfors menar att Ulf Kristersson har en något starkare liberal förankring medan Elisabeth Svantesson har en starkare socialkonservativ förankring.

– Men det är svårt att säga var de står i dag.

Både Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson vill se en skärpt arbetslinje, där den som har försörjningsstöd och kan jobba också ska förväntas göra motprestationer. De vill också införa en kvalificering till de svenska ersättningssystemen – vilket innebär att nyanlända till Sverige successivt ska få rätt till ersättningar. De vill också båda ha ett lagstiftat bidragstak efter principen att ingen som kan jobba ska tjäna mer på bidrag än på arbete. Tre förslag som utvecklas i Moderaternas vårbudgetmotion.

Elisabeth Svantesson har en frireligiös bakgrund och har tidigare varit medlem i Livets ord och anti-abortlobbyn Ja till Livet – någonting som ledde till en diskussion i media vid statsrådsutnämningen då hon blev utsedd till arbetsmarknadsminister 2013.

Under sin tid som minister hann hon tillsätta en utredning som skulle göra en översyn av Arbetsförmedlingen

Ola Karlsson, tidigare ordförande för Moderaterna i Örebro län och numera oppositionsråd i regionen, har känt Elisabeth Svantesson under många års tid och är övertygad om att Moderaterna skulle vara i trygga händer om hon blev partiledare.

– Jag uppfattar henne som en fantastiskt duktig person med både mycket hjärna och mycket hjärta. Hon är extremt flitig, säger Ola Karlsson till Arbetsvärlden.

Under sin korta tid som minister innan valförlusten 2014 hann Elisabeth Svantesson tillsätta en utredning som skulle göra en översyn av Arbetsförmedlingen och utvärdera för- och nackdelar med myndighetens organisation – liksom lämpligheten att konkurrensutsätta delar av myndighetens verksamhet.

Den nya regeringen skrotade utredningen år 2015, men riksdagen lyckades senare förmå regeringen att ta upp arbetet med en översyn igen efter två så kallade tillkännagivanden. Elisabeth Svantesson har i oppositionen varit en aktiv debattör i frågan och gått ut med att hon vill lägga ner arbetsförmedlingen, eller i korthet skala ner myndigheten till ett ”jobbcenter” som upphandlar privata matchningsföretag.

Apartheid-liknelsen

Som 30-åring, 1994, skrev Ulf Kristersson den kontroversiella boken ”The Non-working generation” där han jämförde den svenska arbetsmarknadsmodellen med apartheid, och att det är en ”gradskillnad inte artskillnad” mellan sydafrikanska apartheidlagar och ”svenska apartheidlagar”.

I boken pekar Ulf Kristersson ut fyra ”svenska apartheidlagar” – den svenska lönesättningen, anställningstryggheten, den svenska beskattningen och de statliga sysselsättningsprogrammen.

Jonas Hinnfors menar dock att det finns en viss tolerans för gamla synder när en ny partiledare ska utses.

Fredrik Reinfeldt skrev också en kontroversiell bok och lyckades komma förbi det

– Det är klart att sådant kan vara en belastning, som Tobleroneaffären var för Mona Sahlin. Men Fredrik Reinfeldt skrev också en kontroversiell bok och lyckades komma förbi det, säger Jonas Hinnfors.

Stockholmsalliansen gick 2006 till val med vallöfte om en jobbgaranti för socialbidragsberoende som skulle garanteras ”arbete inom fem dagar”. Men när Ulf Kristersson efter valframgången tillträdde som socialborgarråd meddelade han att det var ett löfte som inte skulle bli av. Efter kritik från socialdemokraterna uttalade sig Ulf Kristersson i SVT i september 2007.

– Vad vi har sagt och menat hela tiden är att vi ska se till att alla människor som kan arbeta inom fem dagar får en stor chans att snabbt komma tillbaka till arbetslivet, sade Ulf Kristersson då.

I januari 2008 invigde han Jobbtorg Stockholm som kan ge viss hjälp åt arbetslösa med försörjningsstöd att hitta jobb – en satsning som ännu finns kvar.

Inger Fäldt (S), ledamot i Strängnäs kommunfullmäktige, kommer ihåg Ulf Kristersson från kommunpolitiken.

– Kontakten med honom var det inget fel på. Han är en allmänt trevlig person även om han är politisk motståndare, säger Inger Fäldt till Arbetsvärlden.

Lägenhetskontrovers och svart städhjälp

Ulf Kristersson har också kritiserats för att under sin tid som socialborgarråd ha hyrt en innerstadslägenhet från Ersta Diakonissällskap som var vikt åt svårt sjuka och hemlösa.

De nära kontakterna mellan Ulf Kristersson och Ersta Diakonisällskap väckte uppmärksamhet i media och en förundersökning påbörjades som åklagaren dock valde att lägga ner. Ulf Kristersson har också medgett att han under 2001 har köpt svart städhjälp.

Mellan 2010–2014 fick Ulf Kristersson större ansvar som socialförsäkringsminister. Han fick bland annat i uppgift att se över regeringens kritiserade sjukförsäkringsreform från 2008. Den kontroversiella sjukförsäkringsreformen var del av Alliansens arbetslinje och innebar att många som varit långtidssjukskrivna nu kunde bli utförsäkrade och prövas mot arbetsmarknaden.

Reformen hade sjösatts av Ulf Kristerssons föregångare på ministerposten, Cristina Husmark Pehrsson, och var en känslig fråga i valrörelsen 2010. Medieuppmärksamheten hade varit enorm, med mängder av artiklar om sjuka människor som råkat illa ut. Ulf Kristersson fick uppdraget att återupprätta förtroendet för regeringen och mjuka upp reformen. Han höll dock fast vid sjukförsäkringsreformens stora drag – i stället var det regeringen Löfven som tog bort den så kallade ”stupstocken”, den bortre tidsgränsen för sjukförsäkringen, i februari 2016.

Mikael Odenberg har meddelat att också han är intresserad av partiledarposten

När Expressen år 2013 granskade ministrarnas aktivitet var Ulf Kristersson, enligt tidningens sätt att räkna, den minister som gjorde allra minst av statsråden. Det var dock något han avböjde att kommentera och Kristerssons politiskt sakkunnige Johan Stuart fick kliva in i stället.

– Vi har ingen kommentar till er. Jag vet inte riktigt vad det är vi ska kommentera? Ni har summerat på ert sätt och det finns säkert 10 000 andra sätt. Vad hög eller låg aktivitet betyder vet jag inte heller, sade Johan Stuart till Expressen.

Andra tänkbara kandidater

Mikael Odenberg har meddelat att han är intresserad av partiledarposten – och skulle enligt Jonas Hinnfors kunna vara en person som rättframt säger vad han vill, någonting han var känd för att göra som försvarsminister i Reinfeldts regering.

– Men det gäller att kunna göra det utan att skapa splittring och Mikael Odenberg har inte lika mycket stöd i partiet som de andra två.

Någon som däremot visat sig vara populär bland moderata väljare är den tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt. På onsdagskvällen ska han svara på frågor om partiledarposten i säsongspremiären av Expressens politikprogram ”Bara Politik”, något han hittills undvikit att göra. I en undersökning som Aftonbladet/Inizio gjort har han stöd bland hela 35 procent av de moderata väljarna, störst av någon kandidat i undersökningen.

Den 1 oktober håller Moderaterna en extrastämma någonstans i Stockholmsområdet för att utse ny partiledare.

Uppdatering: Carl Bildt svarade på onsdagskvällen avfärdande på frågan om han skulle vara intresserad av att bli partiledare för Moderaterna och poängterade att partiet behöver en partiledare för framtiden.

– Jag tror att det finns saker jag gärna skulle vilja göra, jag vill hjälpa Sverige och alliansen, och jag vill hjälpa Moderaterna. Men det finns många andra sätt att göra det på. Partiledare ska man välja med framtidsperspektiv. Det ska vara ett framtidsnamn, sade Carl Bildt till Expressen.

29 aug 2017
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 7 sep 2017:

    Ingen av kandidaterna har sveriges väl i fokus. Av 2 onda ting skall ett väljas. Undrar hur illa det kommer att bli för sverige?

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.