Tjänsteman, därför finns du Den äldsta bilden om TCO i TT:s arkiv är från 1955, elva år efter att organisationen bildades. På bilden syns dåvarande ordförande Harald Adamsson, statsminister Tage Erlander (S), statsrådet Gunnar Sträng (S), sekreterare Hjalmar Bååw, direktör Nils Hugo Åkesson i Fartygsbefälsföreningen samt direktör Valter Åman på TCO. Foto: SvD / TT

Tjänsteman, därför finns du

Varför är svensk arbetsmarknad indelad i akademiker, arbetare och tjänstemän? Vem identifierar sig som något av de tre? Och är indelningen viktig i dag?
16 jun 2023 | 07:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

När jag gick på journalistutbildningen fick jag lära att aldrig skriva i frågor. Nu har jag ägnat större delen av mitt journalistliv åt just arbetsmarknad.

Och fortfarande snurrar frågeställningar om de stora dragen som alla tar för givna. Varför jag själv är tjänsteman till exempel? Eller varför är en skådis det? Hur kan lärare plötsligt gå från tjänstemän till akademiker? Är en ingenjör som kör cykelbud arbetare? Eller är det så enkelt som att en arbetare duschar efter jobbet, en tjänsteman före?

Något annat journaliststudenter fick lära var att det är bra om en text däremot svarar på frågor. Gärna på: när, var, hur och helst varför. Så spoilervarning, det blir inga konkreta svar i denna text.

Men nu har jag sysslat med det här ett tag, och har ju fast anställning, så tar mig lite friheter att försöka bena i frågorna jag fortfarande inte helt förstår. För jag verkar inte vara ensam. Om jag på fritiden försöker förklara det här med att skriva för tjänstemän, kommer ofta motfrågan snabbt om vilka de är (inte sällan från andra tjänstemän). Ja, så är vi där igen.

En evig fråga som många ställt sig

Så vi tog hjälp av Carl-Filip Smedberg, forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet som ägnat sig åt klass och socialgrupper.

Carl-Filip Smedberg.

– Hur man ska definiera olika arbetstagare är en evig fråga som många ställt sig under 1900-talet. Det är liksom en återkommande problematik. Och det finns inte jättemycket historisk forskning på temat. Men arbetare-tjänstemän-akademiker är en del av begreppsstrider om hur samhället ska beskrivas och förstås.

Men grovt sätt, säger han, är det främst olika aktörer som indelningen har relevans för: De fackliga organisationerna själva – för att ta till vara sina yrkesgruppers intresseområden, organisera arbetskraften och sluta kollektiva avtal.

För forskare, statistiker och utredare – för kunskapen om befolkningen utifrån yrkesgrupper och sociala nivåer.

Och för staten – för att styra och eventuellt förbättra för befolkningen.

– Man behöver sociala kartor för att få överblick och gripa in i samhället. I botten handlar det om någon sorts ojämlikhet. Att det finns en sådan mellan arbetare och tjänstemän, som då har olika intressen. Alla vill inte använda begreppet klass för det är så laddat.

Tjänstemännen var först kamrater

LO var den första av de tre centralorganisationerna att bildas 1898. Enligt Carl-Filip Smedberg började tjänstemännen organisera sig främst som kamratgrupper, snarare än vad vi i dag ser som en fackförening, på arbetsplatserna.

Till skillnad från LO-folk ville man inte gå i opposition mot arbetsgivaren, eller förhandla kollektivt. Däremot uppmärksamma problem, i god ton.

– Man ska vara lojal, att strejka var oacceptabelt. Det var något arbetare gjorde.

Men så smög sig Mörkret på. Tjänstemännens reallöner sjönk snabbt. Lågkonjunktur, det som så småningom kommer att kallas den stora depressionen, och till slut ännu ett världskrig.

Att tala om tjänstemän som en enda stor grupp är ganska unikt för Sverige

Tjänstemännen började långsamt ta efter LO, enligt Carl-Filip Smedberg. Man såg att arbetarnas sätt att organisera sig kollektivt ändå skördat framgångar. Deras löner hade stigit mer än tjänstemännens.

Till en början var tjänstemännen uppdelade i offentligt och privatanställda. Så ser det ju fortfarande i stora delar av världen.

– Att tala om tjänstemän som en enda stor grupp är ganska unikt för Sverige. Det har skapat en väldigt stor tjänstemannaorganisation. I många andra länder är det två skilda termer för tjänstemän i offentlig och privat anställning, säger Carl-Filip Smedberg.

Under 1920–30-talen valde också LO att inte organisera lägre tjänstemän. Det ledde också till en enad tjänstemannaorganisation menar vissa forskare, till skillnad från andra länder.

I början av 1930-talet flydde också forskaren och sociologen Fritz Croner från Tyskland. Enligt Carl-Filip Smedberg hade han betydelse för att just definiera svenska tjänstemän som egen grupp. Han blev så småningom utredare, och samlade in mycket data om just tjänstemän.

– Han lanserade en teori om att tjänstemän, både i det offentliga och privata, var en egen klass. Att de fyllde en viss funktion inom produktion och samhälle som särskilde dem från arbetarna.

Organisera tjänstemän som antinazism

Enligt Carl-Filip Smedberg var Fritz Croners drivkraft att definiera tjänstemän i Sverige att undvika att något sådant som nazism skulle ta över ännu en stat. Han såg nämligen en koppling mellan nazismens framväxt och tjänstemännens sjunkande löner under depressionen.

– Det var någon slags antinazism att försöka få tjänstemän organiserade som en egen kraft i Sverige.

Efter kriget växer såväl välfärdsstat, en slags korporativ samhällsmodell där tjänstemän börjar se sig som en egen grupp, liksom akademiker, fram. Mellan Saco och TCO är det tjafs sedan start om vem som är tjänsteman och vem som är akademiker.

Och skillnaden mellan en ”lägre tjänsteman” och arbetare är inte heller alltid glasklar. Förbund strider till och från om vilken som egentligen är rätt centralorganisation.

Ibland får Arbetsdomstolen träda in och avgöra om personalen ska vara arbetare eller tjänstemän. Som senast för cirka ett år sedan, om anställda på ett företag som sålde hemlarm.

Nyhetsbrev

Företaget hade ett gammalt hängavtal med Elektrikerförbundet (LO), som kallade de anställda för ”larmtekniker”. Men företaget ansåg att de anställda nu var ”säkerhetsexperter”, och ville teckna kollektivavtal med Unionen (TCO) i stället.

Och domstolen kom också fram till att de var mer tjänstemän än tekniker.

Diskussionen är gammal och evig

Så exakta definitioner och svar på frågan varför vi har den här indelningen kommer, som ej heller utlovats, inte i denna text. Rörelser bildas inte över en dag, och vem som är vad är inte absolut, som journalistiken helst vill få omvärlden till.

Då bildades LO, TCO och Saco

LO: I och med industrialismen började också arbetstagare så småningom att organisera sig. 1880 bildas Stockholms snickeriarbetarförening som brukar räknas som den första fackföreningen, där inga arbetsgivare eller förmän var välkomna. Själva centralorganisationen bildas 1898 som en sammanslutning av olika fackföreningar på en kongress i Stockholm. De representerade då cirka 50 000 arbetare. 1902 bildas sedan SAF, Svensk arbetsgivarförening (Svenskt näringsliv i dag). De 14 förbunden har i dag dryga 1,2 miljoner yrkesaktiva medlemmar.

TCO: Bildas sommaren 1944 i och med att två centralorganisationer, en för privatanställda och en för offentligt anställda, går ihop (båda hade funnits sedan 1930-talet). Totalt representerade man då 38 förbund och cirka 180 000 medlemmar.  De största förbunden då var Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund och Försvarsväsendets Underbefälsförbund. De 12 förbunden i dag har dryga 982 000 yrkesaktiva medlemmar.

Saco: Bildas 1947 och består då av 18 förbund och cirka 16 000 medlemmar. Förbundens identitet byggde på professionstillhörighet och utbildningsval. I dag har Saco 21 förbunden som tillsammans representerar dryga 739 900 yrkesaktiva medlemmar.

 

+ Expandera

Och att vi rör oss i konstant rörliga materia, ja, så har det varit sedan start, menar Carl-Filip Smedberg.

– Diskussionen är gammal. Att gränser luckras upp eller att vi är inne i en automatisering till exempel, har pågått ända sedan 1950-talet. Men centralorganisationerna verkar kunna anpassa sig väl, uppfinna sig på nytt. Så jag skulle inte vara förvånad om de finns kvar och fortsätter som de gör i dag.

16 jun 2023 | 07:00

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Gunilla Krieg 19 jun 2023:

    Tack för en intressant artikel. En viktig skillnad mellan arbetare och tjänstemän är att arbetarna har valt att prioritera frågor om lön och arbetstid, medan tjänstemän har valt att prioritera pension, från bildandet av Alectas föregångare 1917 till flexpension 2017. En annan viktig förklaring till att tjänstemännen är så välorganiserade i Sverige är att alla tjänstemannafack alltid har varit partipolitiskt obundna. Arbetarna hade kollektivanslutning till Socialdemokraterna i ca 100 år och har fortfarande politisk samverkan. Det är också intressant att jämföra hur jämställd tjänstemannarörelsen har varit historiskt, med kvinnor på ledande poster redan från början, medan det dröjde till 1980-talet innan den första kvinnan fick plats i LO-s styrelse.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev