Calmfors: Rimligt att facken tar visst ansvar för a-kassan Martin Ådahl C), professor Lars Calmfors och Mats Essemyr, TCO vid seminarium hos TCO.Foto: Ewa Persson

Calmfors: Rimligt att facken tar visst ansvar för a-kassan

A-kassan TCO vill att taket i a-kassan ska höjas igen. I dag får parternas omställningsavtal i stället stå för en ökad kostnad. Men det är något som professor Lars Calmfors inte ser enbart som ett problem.
– När parterna finansierar omställning har man ju väldigt starka drivkrafter att hålla nere kostnaderna genom att få ut folk fort, säger han till Arbetsvärlden.
2 sep 2019 | 08:23
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Taket i a-kassan höjdes senast 2015, från 18 700 till 25 025 kronor. Samtidigt höjdes dagpenning, de första hundra dagarna från 680 till 910 kronor. Innan dess hade ingen höjning gjorts efter 2010, och nu har taket återigen tappat höjd i förhållande till löneutvecklingen.

De glesa höjningarna av ersättningen och taket i arbetslöshetsförsäkringen är ett ständigt problem menar såväl a-kassor som facken. Tanken att a-kassan ska ersätta 80 procent av den tidigare lönen för en majoritet av arbetstagarna gäller i praktiken allt färre på arbetsmarknaden, visar TCO i en ny rapport.

Utreds till 2020

Just nu pågår a-kasseutredningen, som bland annat ska titta på hur man kan göra a-kassan tillgänglig för bredare grupper än i dag, och närmare koppla ersättningen till tidigare inkomster. Men efter januariavtalet fick utredningen tilläggsdirektiv att även titta på hur en höjd a-kassa i början av arbetslöshetsperioden, med en tydligare avtrappning, skulle kunna se ut. Utredningen ska vara klar i maj 2020, och förändringarna införas 2022.

I förhållande till vad ni frågar efter i TCO, så finns en ganska bred uppslutning kring att höja taken i början. Men vi får vikta det mot en avtrappning.

På ett seminarium på torsdagen berättade Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl att sannolikheten är stor att ersättningsnivån höjs jämfört med dagens nivå i början av arbetslöshetsperioden. Samtidigt, underströk han, är förutsättningen enligt januariavtalet att förändringarna ska vara kostnadsneutrala – alltså varken öka eller minska statens utgifter.

– I förhållande till vad ni frågar efter i TCO, så finns en ganska bred uppslutning kring att höja taken i början. Men vi får vikta det mot en avtrappning.

Ser effekter åt olika håll

TCO har låtit professorn i nationalekonomi Lars Calmfors titta på vad den aktuella forskningen säger om hur ersättningsnivåer, tak och ersättningsperioder påverkar sysselsättning och matchningen till rätt jobb.

På seminariet konstaterade Lars Calmfors att det finns negativa effekter av såväl högre ersättningsnivåer som längre ersättningsperiod i a-kassan.

– I teorin, tillade han. Man ska vara försiktig med att dra slutsatser från mikrostudier. Samtidigt har mer generösa arbetslöshetsersättningar positiva effekter på arbetskraftsdeltagandet. Därför är effekterna på sysselsättningen oklar teoretiskt, även om det finns ett empiriskt stöd för negativa sysselsättningseffekter netto.

Men då ska man veta att kostnaderna för omställningen tas direkt från löneutrymmet. och det finns en gräns för det.

En konsekvens av uteblivna uppräkningar av arbetslöshetsersättningen, är att parternas omställningsförsäkringar och privata tilläggsförsäkringar får bära en ökad börda för arbetslösheten. Visstidsanställda och unga omfattas inte heller av omställningsförsäkringarna.

TCO anser att taket bör höjas till 30 000 och att målet om att 80 procent av arbetstagarna ska få 80 procent av den tidigare inkomst också ska gälla i praktiken.

– Omställningsavtalen är jättebra, en fjäder i hatten för svensk arbetsmarknad, sade Mats Essemyr, TCO:s expert och utredare av a-kassan. Men då ska man veta att kostnaderna för omställningen tas direkt från löneutrymmet. och det finns en gräns för det.

Det ska fungera som smörjmedel, då måste balansen vägas av med jämna mellanrum, eller med en indexering av a-kassan, sade han.

Eftersom kollektivavtalen och partsmodellen spelar så stor roll i Sverige, har vi ju eftersträvat att också parterna ska ta på sig ansvar för arbetslösheten.

Men ekonomiprofessorn Lars Calmfors håller bara delvis med TCO:s Mats Essemyr.

– Det kanske inte nödvändigtvis måste vara ett problem om det offentliga inte står för så stor del av ersättningen. Man kan ju alltid diskutera rättvisa – det är inte alla som har de här försäkringarna och tilläggsförsäkringarna. Men generellt sett, eftersom kollektivavtalen och partsmodellen spelar så stor roll i Sverige, har vi ju eftersträvat att också parterna ska ta på sig ansvar för arbetslösheten.

– Sedan får det inte bli orimligt. Det måste finnas en slags proportion, avslutar han.

2 sep 2019 | 08:23
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev